Jämviktning

embl sa:

Sedan när var det dåligt att ha säkerhetsmarginal i den här sporten?

Visste du att du kan klättra i 4-5 mm nylonlinor istället för 11 mm rep.. De sista 6-7 mm är ändå bara där som ökad säkerhetsmarginal om du skulle ta ett större fall än 4-5 mm linor skulle klara av. Dessutom behöver du bara en enda kil/isskruv. Den andra ger ändå bara mer säkerhetsmarginal.

Klicka för att se resterande...

Sedan när är det dåligt att faktiskt veta vad man pratar om?

Det där med att det räcker med en enda säkringspunkt är ju också ett specialfall.
Det förutsätter att du vet exakt när du ska falla, och kan dra i kilen/skruven precis i rätt tillfälle.

fbistedt sa:

Vanlig skridskoåkning funkar ju. Liten yta betastad med kroppsvikt räcker för att få tillräcklingt tyck för att vattenet ska inta annant tillstånd, från fast till flytande.

Exempel Skidsko: 80 kg på en yta 2mmx5 cm -> Tryck om ca 8 MPa.

Är väl bara att räkna på skruvens anläggningsyta och belastningen.

Klicka för att se resterande...

Om trycket "bara" är 8 MPA så ligger det fortfarande på den vertikala delen av linjen mellan blått och grönt (fast och flytande) i diagrammet, dvs ingen märkbar förändring av smältpunkten.
Jag har inte de exakta måtten för en isskruv, menm jag höftade till med 18 mm i diameter, 2 mm i höjd på gängorna och 15 varv med gängor, och hamnade på c:a 0.4 MPA. (dvs vid en helt vertikal skruv där gängorna tar hela belastningen)
En helt horisontell 13-cm skruv (12 cm effektiv längd) hamnade i samma storleksordning.

Fråga 1: Hänger inte smältnings-resonemanget för skridskor på att de är skål-slipade undertill, så att det bara är en ytterst smal remsa på varje sida som tar belastning och därmed genererar ett mycket högre tryck än t ex 8 MPa?

Fråga 2: Vad menar du med att det "funkar" för skridskoåkning? Tänker du på en stillastående skridskoåkare? Annars påpekade jag redan i förra inlägget att det finns en grundläggande skillnad i förutsättningarna mellan en skridskoåkare och en is-skruv.

Skridsko igen

Insåg att jag gjorde ett fel när jag väl skickade in mitt förra inlägg. Då isen inte är helt jämn och slät kommer tycket på enstaka kristaller blir mycket högre än dom 8 MPa. Trycket blir så pass högt att man kommer till den krökta delen av skiljelinjen fast/flytande i fasdiagrammet, eller lägre smältpunkt, och iskristallen smälter.

Det är ingen skillnad mellan en isskruv och skridsko. Vet inte om du menar att hastigheten har betydelse, det har det inte. Lägg en ståltråd men tyngder i vardera ändan över ett isblock och tråden kommer "smälta in" i blocket. Ett klassist Staffan o Bengt experiment.

Klättra fortare

"Klättra fortare" -Haha, så jäkla sant!

Enda gången jag märkt någon ursmältning har varit på diverse glaciärkurser där skruvar stått för länge i solen (ca 60min) och smält bort isen så man kunnat lyfta ut skruven ur hålet... då var det ändå runt -5 grader i luften. En timme på en replängd för en nybörjare på is är inte onormalt långsamt.

Så länge man klättrar i sverige och håller sig i ett makligt tempo blir det aldrig ett problem för att det är kallt o mörkt här men klätterförbundet måste ha marginal för alla tänkbara situationer. Även för de som i alperna klättrar en repa på två timmar på en soldränkt glaciär i söderläge...

Testet där en isskruv inte smälte ur under natten med 80kg hängandes stilla i den var på vattenis i -30 grader C. Den satt bättre än dagen innan på grund av ombildning i isen.
De flesta klättrar kanske när det är något varmare??? Dumt att dra för snabba slutsatser av ett sådant test!


Själv jämviktar jag alltid mina isskruvar för att jag klättrar där det är för kallt för ursmältning men lämnar också oftast standplatsen inom en timme...

Polarnatt sa:

Nja, det stämmer väl inte? Om slingan går av öppnas hela systemet. Det finns ingen låsningsknut om man inte väljer att knyta separata överhandsknutar i ändorna, men då går ju hela tanken om jämviktning förlorad.

Om en av säkringspunkterna fallerar, så borde det inte vara någon större skillnad i chockbelastning till sliding-x. Har jag fel?

Mvh /Joel

Klicka för att se resterande...

Mitt ressonemang bygger på att det är en sydd slinga som på bilden och överhandsknopen knyts alltså med båda "banden" i slingan så att det blir som en ögla på varje sida, alltså i princip två separata slingor. Om slingan skulle gå av väldigt nära knuten skulle den antagligen rulla av, jämför med European death knot.