Skridskofascister

Det där är finlir.

De mer grövre formerna av skridskofascism visar sig då stakåkning diskuteras. Den har kallats för en "styggelse", "oestetisk", och vissa anser t.o.m. att stakåkare ska bort från isarna helt och hållet. Se t.ex.: http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=36690

Om skridskoåkning ska vara en inkluderande gemenskap, då ska självfallet även stakåkare accepteras. Låt var och en åka utifrån sina förutsättningar, och kalla dom inte för en "styggelse" bara för att dom använder en teknik du finner ineffektiv. För som du själv sa ovan: "Något absolut rätt eller fel finns inte" - eller?

Medger att jag uttrycker mig rätt kategoriskt i det inlägget men uppfattningen har jag kvar även om den säkert sticker i ögonen på en del stakdiggare. Jag menar att det bör framgå i en diskussion att det finns olika uppfattningar och det är raka motsatsen till fascism att det finns olika uppfattningar i en diskussion.

Mångfald är bra och även åsiktsfrihet.

Det finns många anledningar till min uppfattning, bland annat att det är mycket roligare att finjustera sin utrustning och teknik så att man kan åka utan stavar än att fortsätta med sämre prylar som inte ger samma åkglädje.

Sist och slutligen är det emellertid åkglädjen som är viktigast. Har man den kan man bestämma själv vad som ger den, och hur man bör försöka eller inte försöka utvecklas.

Förhoppningsvis fortsätter den här diskussionen.

Thure
 
Jag tror att nyckelordet är grupp, nästan alla skrinnare är trevliga när de är ensam ute på is, men i stor grupp det är inte alttid så. Vanlig psykodynami?
 
Det finns många anledningar till min uppfattning, bland annat att det är mycket roligare att finjustera sin utrustning och teknik så att man kan åka utan stavar än att fortsätta med sämre prylar som inte ger samma åkglädje.

Sist och slutligen är det emellertid åkglädjen som är viktigast. Har man den kan man bestämma själv vad som ger den, och hur man bör försöka eller inte försöka utvecklas.

Det där har jag inga invändningar emot.

Det jag vänder mig emot är fördömandet av de som väljer en annan linje. Var och en har rätt att välja sin egen ambitionsnivå. Säkerhetskraven ska förstås uppfyllas. Och så är det förstås bra om man väljer ett åksällskap som passar ens egen åkstil. Men sedan är det faktiskt fritt fram för var och en att välja hur dom vill åka. Alla kan inte bli bäst. Alla har inte lust att lägga tid och energi på att ständigt bli bättre - det finns trots allt annat i livet än skridskoåkning som man ibland hellre vill lägga sin tid på. Man kan tycka man åker tillräckligt bra utifrån sin ambitionsnivå, och det ska vara OK - man ska inte behöva bli utsatt för att andra önskar en bort från isarna bara för att dom ogillar ens ambitionsnivå.

Själv åker jag för att (och så länge jag) tycker det är kul. Om jag skulle få höra att någon annan skulle tycka jag åkte "oestetiskt" skulle jag rycka på axlarna åt det - det är deras problem, inte mitt. Konstruktiva råd och tips är alltid välkomna, sedan väljer jag själv vilka jag vill följa, men folk som tittar snett på en klarar man sig utan. Så värst många "onda ögon" tycker jag mig dock inte ha sett, istället har det blivit desto fler trevliga pratstunder med folk man träffar på ute på isarna. Dock sällan med "elitåkarna", dom bara svischar förbi - det är OK, dom har nog också kul...

Isen ska vara till för alla, även för dom som inte ständigt finslipar sin åkstil. De enda krav man ska ställa på en isvistelse är säkerhetskraven - i övrigt är det upp till var och en vad dom gör på isen.

Och den här diskussionen kommer säkert att fortsätta...
 
Isen ska vara till för alla, även för dom som inte ständigt finslipar sin åkstil. De enda krav man ska ställa på en isvistelse är säkerhetskraven - i övrigt är det upp till var och en vad dom gör på isen.

Och den här diskussionen kommer säkert att fortsätta...

Det som är intressant i ditt inlägg är ju att du skriver om ett säkerhetskrav. Vad för krav är det? Trådstartaren hade förmodligen annan syn på dessa krav än de personer han mötte och som gav honom ögat. Vem har auktoritet att säga vad som krävs av dig som åkare. Om du åker i en klubb bör du säkert följa de krav din klubb ställer på dig. Men vad ställer du för krav på andra du möter på sjöarna? Och vad krävs för att du ska börja misstänka att den du möter inte har den kunskap om säkerhet som krävs?

Bara en liten fundering.
/Niklas
 
Det verkar

som om frusterationen över att den stora vaken dröjer sig kvar allt längre in på vintern i södra Sverige leder till dessa "stimulerande" diskussioner på Utsidan.

Det finns ju förbindelser mellan Arlanda & Kallax / Falmark...
 
Det som är intressant i ditt inlägg är ju att du skriver om ett säkerhetskrav. Vad för krav är det? Trådstartaren hade förmodligen annan syn på dessa krav än de personer han mötte och som gav honom ögat. Vem har auktoritet att säga vad som krävs av dig som åkare. Om du åker i en klubb bör du säkert följa de krav din klubb ställer på dig. Men vad ställer du för krav på andra du möter på sjöarna? Och vad krävs för att du ska börja misstänka att den du möter inte har den kunskap om säkerhet som krävs?

Bara en liten fundering.
/Niklas

Jag är faktiskt ingen is-polis! Jag ställer krav på mig själv och mina medåkare, men inte på alla andra jag råkar träffa på ute på isarna. Vi har inget allmänt förbud mot tillträde på icke officiellt godkända isar som man har i t.ex. Danmark - hos oss går var och en ut på isen på eget ansvar. Slarvar man med det så är det ju det egna livet man riskerar. Visst kan jag ha synpunkter om jag råkar in i en situation där jag har anledning att ha synpunkter, och visst skulle jag hjälpa till att dra upp någon om det skulle behövas, men jag går faktiskt inte och "känner ansvar" för alla andra som åker på samma vatten som jag själv.

När du besöker vänner och bekanta, kollar du då in t.ex. deras elinstallationer för att se om de är osäkra, och påpekar för värdfolket om du hittar någon elsäkerhetsrisk? Rotar du igenom deras kylskåp och anmärker på eventuell ohälsosam föda du hittar? Nä, jag tankte väl det...

Man upplevs nog snabbt som odräglig om man blir en säkerhets-freak å andras vägnar....
 
Jag är faktiskt ingen is-polis! Jag ställer krav på mig själv och mina medåkare, men inte på alla andra jag råkar träffa på ute på isarna.

FÖRLÅT !!! Jag ber om ursäkt för min klumpiga formulering, det var inte alls meningen att peka ut dig på något sätt. Men det du skrev pekar mot just kärnan i det som diskuterades från början.

Om någon vitsas på is utan kunskap, kan denne person utsätta andra för risker om olyckan är framme, så man kan förstå dem som bryr sig. Samtidigt är det svårt att veta vad andra har för kunskap och erfarenhet, så det är dumt att dissa någon bara för att man tex inte har en fin klubbflagga hissad på förstemans rygga...

Åter igen, förlåt.
/Niklas
 
Senast ändrad:

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.