Senaste fjällkartorna?

tobbedj; sa:

Sett till terrängens struktur i fjällvärden är det mycket få områden som kräver en redovisning i större skala än 1:100000, även om man använder samma generaliseringsregler för detaljer i kartbilden som för Terrängkartan.
/torbjörn

Klicka för att se resterande...

Där kan jag hålla med dig. De svenska fjällen är lättorienterade och 100000-delskartan räcker oftast till. Något som jag däremot saknar i kartor över högfjällsterrängen är blocktätheten. Men det är kanske inte beroende av skala i första hand.

Tänk er BD10 i 1:50 000, inplastad skulle man kunna använda den som tält.
Fjällkartor använder jag mest för att sitta hemma för att planera vandringar jag aldrig går. Ute på vandrig använder jag kartan som nattelektyr
1:100.000 räcker gott för fjällen. Över Kebnekaise finns en högfjällskarta. Övrigt kan man säga att blockförekomsten på högfjället är generellt stort till mycket stort.
Däremot skulle jag upp till några sjöar i bergslagen. Där behövde jag en detaljerad karta. Det finns ju så många vägar och cyklar man i på fel väg så är det kört.

marmotta; sa:

haraldn; sa:

Mepps1; sa:

tobbedj; sa:

nuvarande produktionsmetoder (traditionellt offsettryck) ger för stora kostnader i förhållande till försäljningsvolym i de glest befolkade delarna av landet.

/torbjörn

Klicka för att se resterande...

Låter som någon har missat poängen med kartor? Är det inte i de glest befolkade delarna av landet det är bra att ha en bra karta?

Klicka för att se resterande...

Nej, en bra karta behöver man överallt, men i glesbefolkade trakter är det färre som behöver en karta. Om kostnaden för att framställa en karta huvudsakligen beror på den täckta ytan blir kostnaden per användare hög, d.v.s. kartorna blir dyra. Någonstans finns en gräns där kartorna blir för dyra.

Klicka för att se resterande...

Intressant att jämföra med Norge vars
Statskart täcker hela landet. Jag har sett blad
som innehåller en enda liten ö och sen bara hav!
De senaste åren har jag tagit mig en del utanför lederna (i Dovre, Reinheimen och Trollheimen)
och då kändes 50 000-skalan absolut oundgänglig.

Klicka för att se resterande...

Förmodligen beror detta åtminstone delvis på militära behov. Sedan kan man ju konstatera att ett pris man betalar för att täcka hela landet med 1:50000 är att man inte kan hålla kartorna lika aktuella som de svenska.

Det är bara att se på faktan, 1:50000 är ju dubbelt så bra! Men jag tycker inte att vi ska stoppa där, med all teknisk utrustning som finns idag borde vi kunna få fram nåt som fjällkartor i tex 1:5000 också (mer kanske?), då skulle man nästan kunna se fisken vaka!! De hade vart nåt det!

Appropå Norge så är det mer 1:50000 än 1:100000...å det är ganska irriterande det också faktiskt. Ännu värre så överlappar inte de här kartorna varandra! Så ibland blir man sittande där och måste kika på 4 kartor samtidigt...

Skulle Nato inte ha WGS84 kartor över det svenska fjällområdet?? Inte skulle dom väl ha nöjt sig med våra kartor med rikets nät? Eller är de UTM-rutor som ändå finns en liten Nato-anpassning?

Som Torbjörn sade, fritt fram för enskilda initiativ. Se bara på vad Hydrographica åstadkommit på sjökortssidan.

Rungá; sa:

Övrigt kan man säga att blockförekomsten på högfjället är generellt stort till mycket stort.

Klicka för att se resterande...

Ja, och den lilla skillnaden kan vara skillnaden mellan 3 km/h och 200 meter/timme i marschhastighet.

Block

Jag skickar frågan om blockredovisning vidare till dem som jobbar med specifikationer för de allmänna kartorna inklusive Fjällkartan.

Möjligheterna till insamling av blockinformation i fjälltrakterna borde vara bättre än i låglandet där Terrängkartan sedan några år innehåller blockredovisning insamlad av SGU.

Personligen gillar jag inte karttecknet för blockmark i Terrängkartan något vidare, då den dödar nästan all underliggande information.

Att redovisa blockig terräng i fjällkartorna tillsammans med terrängskuggning kräver nog också litet eftertanke för att kartan ska bli läsbar i fortsättningen också.

En liten boll är i alla fall i rullning...

/torbjörn

Mepps1; sa:

Det är bara att se på faktan, 1:50000 är ju dubbelt så bra! Men jag tycker inte att vi ska stoppa där, med all teknisk utrustning som finns idag borde vi kunna få fram nåt som fjällkartor i tex 1:5000 också (mer kanske?), då skulle man nästan kunna se fisken vaka!! De hade vart nåt det!

Appropå Norge så är det mer 1:50000 än 1:100000...å det är ganska irriterande det också faktiskt. Ännu värre så överlappar inte de här kartorna varandra! Så ibland blir man sittande där och måste kika på 4 kartor samtidigt...

Klicka för att se resterande...

När det gäller turkart, med inritade leder (inklusive
stakade och ostakade vinterleder), så sker
en stadig förbättring. Många av de gamla
100 000-kartorna var närmast oläsliga, och det gäller
fortfarande Breheimen och Skarvheimen,
där jag varje gång haft med kompletterande Statskart.


Andra har
anpassats till skalan (istf. att kopieras ned
från 50000) och dit hör Dovrefjell. Områden som
till nyligen täcktes av 100 000-kartor men
nu finns i 50 000 är Jotunheimen (Aust, Vest, Årdal)
och Trollheimen. Speciellt i det senare fallet
känns 1:50 000 väsentligt om man lämnar lederna
(vilket är nödvändigt för att undvika idiotlåga passager). Turkart i 50 000 brukar överlappa,
Statskartet gör det inte. Till många områden
ger man ut kartpakker med alla vederbörliga
50 000-kartor, och de är väl närmast oundgängliga
i Narvikfjellene och Indre Troms (intressanta
för myggälskare, tror jag).

Det finns åtskilliga intressanta norska områden
som inte täcks alls av turkart. Dit hör
Reinheimen, och inställningen är nog att man
inte ska vandra där, alls - det är dock naturligt
t ex som övergång mellan Breheimen och Tafjord
eller Dovre och Tafjord. Ett annat sådant område
är det mellan Hurrungane och Lustrafjorden.

Jag har mycket liten erfarenhet qav de svenska fjällen, men jag får väl tro dem som hävdar att 100 000-kartor
räcker. Men finns det varkligen inget utarbetat
kartmaterial i skala 1: 50 000, låt vara
ej för kommersiellt bruk?


I Norge kanske 100 000 räcker
för orienteringen, men ofta behöver man t ex tydligare höjdkurvor för att kunna bedöma framkomligheten -
branta övergångar har nog av överraskningar ändå!

Re: Block

tobbedj; sa:

Att redovisa blockig terräng i fjällkartorna tillsammans med terrängskuggning kräver nog också litet eftertanke för att kartan ska bli läsbar i fortsättningen också.

Klicka för att se resterande...

Jag förstår att det kräver en del tankemöda innan ett nytt stråk med information läggs in på den redan fulltecknade Fjällkartan.

Personligen gillar jag emellertid det sätt på vilket vidjesnår är redovisade. Den lätta gröna färgen är bra avgränsad samtidigt som den inte dödar all underliggande information.

50.000

I de fall där man kan välja mellan 1/50.000 och 1/100.000 i fjällen så föredrar jag 1/50.000. 1/100.000 räcker i många fall bra i flacka dalar men så fort det brantar till sig så ger 1/50.000 betydligt mera information.

När GPS-kartor slår igenom så vill man gärna ha högre upplösning.

Finns det flygbilder eller annat material som tillåter utveckling databaser med mer högupplösta höjdkurvor?

Thure

Re: 50.000

thureb; sa:

Finns det flygbilder eller annat material som tillåter utveckling databaser med mer högupplösta höjdkurvor?

Klicka för att se resterande...

Visst finns det sådana. Ordinarie omdrevsbilder från 4600-4800 meters flyghöjd är nog ganska lämpliga i fjällområdena.

Sen krävs det ju förstås litet utrustning och programvara för att kunna mäta i bilderna med tillräckligt hög noggrannhet och spara resultatet i en databas.

När Lantmäteriets nya digitala sensor (digital flygfotokamera) använts under några år bör det digitala bildmaterialet bli ganska komplett över landet, vilket ger nya möjligheter.

Om man jobbar helt digitalt så finns det numera programvara för litet vassare pc-utrustning som kan användas för stereokartering.

I nuläget kanske man kan komma undan med 100 - 150 kkr för utrustning och programvara, men över tid så blir väl priserna lägre även här.

http://www.espasystems.fi/

Men, att sätta igång och kartera med fotogrammetriska metoder kräver visst fackkunnande för att resultatet ska bli bra, oavsett vilket bildmaterial och utrustning som ska användas.

Jag tror inte det är det första man bör ge sig på som man vill ha ett utmanande hobbyprojekt i alla fall.

/torbjörn

Kommer LM att kunna sälja t ex fotogrammetriska data från flygfotografering så att intresserade tredjeparts aktörer skulle kunna utveckla kartor som ligger utanför LMs åliggnden?