Lantmäteriets priser

Nu finns också från Bayo Carto-Exploreur 3 med topokartor från IGN Fr. i 1:25 000 från hela Frankrike inkl DOM-TOM till måttligt pris per CD (179 stycken). Caveat: Det har förekommit (men sällsynt) att den CD som innehåller kartorna inte gått att öppna. Troligen tillverkningsfel.Det finns också en serie om 24 CD i skala 1:100 000.

Programvara för PPC ingår, heter CartoExploreur 3 CE. Kartor i båda skalorna kan laddas ned på PPC internminne eller kort. Man kan föra över spår, waypoints och rutter av multipla waypoints mellan PC och PDA.

Man kan printa ut på A4.

Det finns också bilnavigationsmöjligheter med ansluten GPS, dock inte autorutt eftersom det är bitmapkaror.

Intro:

http://www.bayo.com/cartographie/cartoexploreur/

För PPC:

http://www.bayo.com/cartographie/cartoexploreur/pocket_pc/

Regioner (klicka vidare för enskilda CD):

http://www.bayo.com/cartographie/cartoexploreur/decoupage/

De för alpintresserade mest intressanta är väl regionen Rhone-Alpes.


Det här tror jag är en intressant produkt att se på för Lm's jämförande studie. (vidare diskussion om Bayos kartor förs väl lämpligen i en separat tråd).

Källa: Även Bayos försäljare som jag mötte i en butik igår.
[Ändrat av jonasolof 2005-06-17 kl 12:21]

Jodå, produkten CartoExploreur är med i jämförelsen. Jag beställde hem och fick för en tid sedan IGN/Bayo i både 1:25000 och 1:100000. Jag hoppas kunna komma med en kortare redovisning efter midsommarhelgen, bara jag får en vink från Utsidan (Christer) om formerna för en redovisning. Jag vill inte riskera att komma med en text som kan missuppfattas som en partsinlaga från Lantmäteriet och allt vad det kan föra med sig.

Jag återkommer...

Angående en tidigare kommentar från Jonas om att Bayo scannat IGNs kartor:

Jag vet inte riktigt förhållandet mellan IGN och Bayo, men det är helt säkert på det viset att de har ett nära samarbete där IGN står för kartmaterialet och Bayo troligen för "konsumentpaketeringen" tillsammans med programvaran CartoExploreur.

Motsvarande förhållande finns bland annat i Finland där Lantmäteristyrelsen i visa avseenden (åtminstone förr) samarbetat med Karttakeskus för mer publika produkter, bl.a. tryckta kartor.

Något liknande har vi ju faktiskt även i Sverige, där Kartförlaget (som visserligen tillhör Lantmäteriet, men som lever helt på sin försäljning) ansvarar för tryckning av de allmänna kartorna för att göra konsumentprodukter av Lantmäteriets rasterdata.

/torbjörn

Den här gången uttryckte jag det försiktigtvis så som att Bayo producerar digitala bitmapkartor, underförstått på underlag från IGN.

Sak samma i Belgien, där säljer IGN BE digitala bitmapkartor i 1:50 000. För övrigt finns topokartorna 1: 10 000 också i digitalt format numer.

Mitt inexakta språkbruk beror på att jag inte vet vad jag talar om. Moderna kartfamställare har väl först materialet i elektronisk form som bitmap och trycker sedan. Garmins vektoriserade topokartor (SE, BE) utgår uppenbarligen från den elektroniska kartdatabasen i sin till efterföljande återgivning på papper anpassade form. Det vore kul att veta mer om stegen i processen från topografisk databas till en bitmapfil som kan användas för att trycka kartor eller för att framställa en digital bitmapkarta.

Att de digitala kartorna skulle ha skannats från papper har jag inte avsett att påstå. Om så till äventyrs ändå skulle ha skett tar jag tillbaka.

En annan liten rättelse - om fastighetsregistret i Be. En vänlig lantmätare från IGN som jag mötte på åkern intill bekräftade vad jag befarat, att det juridiskt åberopbara grundmaterialet för fastighetsbildningen finns hos "les notaires" med anor från Napoleon. Dock finns ett nationellt fastighetsregister på den fiskala sidan för skatteuppbörd, men det kan således inte åberopas i frågor om gränsdragning, servitut osv. Hursomhaver så finns inte några tekniska lantmäteridokument i notariatsakten så jag tror att det lantmäteritekniska materialet ligger på annat håll - detta som en liten exemplifiering till hur svårt det kan ha varit att svara på enkäten om kartografi i Europa.

Kort kart kurs

Är man i likhet med jag själv fackidiot inom ett visst område är det väl alltför lätt att vara petimeter och anmärka på ord. Jag ska försöka låta bli det i fortsättningen.

Något om produktionsteknik, eftersom frågan ställdes:

Flertalet länder arbetar med datainsamling för uppbyggnad av vektordatabaser. Det är den datarepresentationen som medger det mest mångsidiga nyttjandet, och där kartor endast är en produkt av flera möjliga.

Vektordata har egentligen ingen bestämd skala, kan förses med beskrivande attribut, och kan användas för analyser i geografiska informationssystem. Ruttplanering är bara ett exempel på användning av vektordata.

Alla svenska allmänna kartor baseras i huvudsak på vektordata. En "bastard" är dock Fastighetskartan som består av både vektordata och rasterdata (ortofotot).

I några europeiska länder har man inte hunnit i mål med att bygga upp rikstäckande databaser i vektorform, utan har scannat befintliga tryckoriginal och använder dem som digitala kartoriginal vilka ajourhålls i något rasterformat. Jag misstänker starkt att denna teknik används i ganska stor omfattning i både Tyskland och Österrike, med tanke på vilka sorts data de erbjuder till försäljning.

Alla kartor som produceras från vektordata måste i något led konverteras från vektor till raster. En ingrediens för att "baka en karta" är en symboltabell som innehåller definitioner på linjebredder, färger, textstorlekar, mm för kartans alla objektklasser, och som behövs för att ge en enkel linje, yta, text eller punkt dess rätta utseende i den färdiga kartan.

Vektordatabasen är således neutral avseende kartografi, och genom att använda olika symboltabeller kan flera olika kartprodukter skapas från ett och samma dataset i vektorform.

Processen att ge vektordata ett vettigt utseende kan kallas symbolisering, och är antingen ett fristående bearbetningssteg, eller ihopbakat med momentet "rippning" (rip=raster image processing) som skapar data i rasterformat.

Beroende på tryckteknik så ger rippningen filer för antingen "spot color" tryck i 5-6 unika kartfärger (PMS är en ofta använd färgskala), eller också så skapas rippade filer enligt europaskalan (CMYK) där alla nyanser åstadkoms av blandningarav de fyra grundfärgerna.

I Sverige började vi övergången från PMS till CMYK för 7-8 år sedan, och numera trycks alla allmänna kartor med den tekniken. Fördelarna är flera, men den mest påtagliga är att tryckeriet slipper rengöra sin tryckpress inför kartttryckning då de kan använda samma färger som vid "normal" tryckning. Tryckkostnaden blir därmed lägre.

Den största nackdelen med tryck av kartor i CMYK är att detaljskärpan på linjer och text blir sämre jämfört med "spot color".

Rippning till en karta för användning i något av de vanligare kartprogrammen (Fugawi, Ozi), sker i princip på samma sätt, men i stället för att dela upp resultatet efter färger i tryckpressen, så skapas (åtminstone vid Lantmäteriet) en palettbild i tif-format, där varje bildpunkt får sin rätta färg.

Palettbilder har fördelen att de kan efterlikna den tryckta kartan väldigt nära, men är trots det förhållandevis kompakta jämfört med om kartan skulle framställts som en bild i "true color".

Det system som används vid Lantmäteriet för symbolisering till data för tryck eller för att göra t.ex. RIK-filer är utvecklat i Belgien (det du Jonas!), och är ett av delsystemen bakom t.ex. de tryckta produkterna som går att köpa via Lantmäteriets tjänst DinKarta.

Själva steget att rippa inför tryck av Fastighetskartan tar c:a 2 minuter med nuvarande litet åldriga maskinvara. Att rippa en Terrängkarta för tryck går på c:a 30 sekunder. Skillnaden beror främst på att Fastighetskartan innehåller ortofotot som är rätt "tungt" att bearbeta.

Jag märker att det här kan leda iväg längre än jag tänkte så det är väl bäst att sluta för stunden.

Kom gärna med fler frågor.

/torbjörn


[Ändrat av tobbedj 2005-06-17 kl 20:34]

Tack Torbjörn!

Det vore mig fjärran att anklaga dig för petit maîtrefaçoner (du ser jag kan också när du så generöst delar med dig av din fackkunskap. Ju kunnigare användare, desto bättre återkoppling, det har vi alla glädje av.

Om nu kartdatabasen byggts upp av vektoriserade data, varför framställer man då vektorkartor vilka likt friluftskartan innehåller positionsfel som har sin grund i behovet att separera linjer vid tryck av papperskarta i skala 1:100 000? Först framställer man en vektorkarta baserat bl a på ortofoto, sedan framställer man därifrån en digital bild för tryck, sedan vektoriserar man denna bild igen för att göra en friluftskarta som innehåller den tryckta kartans grafiska kompromisser... Låter konstigt. Är det för att den ska se ut som papperskartan?

Intressant att höra om färgsepareringen. Det kan ibland vara för lite skillnad mellan olika linjer i den digitala bilden, t ex för stigar och kommungränser på den belgiska femtiotusendelen.

Den svenska fastighetskartan i sin digitala (via internet nedladddade form) har ju ofta ortofotona kvar i bakgrunden, mycket användbart då man cyklar i terrängen t ex på Ölands västkust. Fotona syns bra på en PC skärm med god kontrast men väl ute i naturen under svårare ljusförhållanden skulle åtminstone jag önska att ortofotot framträdde mer, fr a genom högre kontrast. Det är möjligt att detta bruk av fotona i PDA under framryckning i fält inte blivit uppenbart för Lm, villl därför gärna påpeka det.

Påtal om det du... så är IGN BE mkt stolta över sin kartografering och de har vunnit diverse utmärkelser vilket de gärna berättar. Vad vi användare är mindre glada över är att den digitala topografiska femtiotusendelen som är helmodern inte går att göra utsnitt från t ex för att ladda ned i en PDA eller använda i t ex Fugawi, så mkt få privatpersoner använder den.

tobbedj; sa:

...Jag vet inte riktigt förhållandet mellan IGN och Bayo, men det är helt säkert på det viset att de har ett nära samarbete där IGN står för kartmaterialet och Bayo troligen för "konsumentpaketeringen" tillsammans med programvaran CartoExploreur.

Klicka för att se resterande...

Just så är det, om jag tillåter mig att citera lite franska från IGN:
"CartoExplorer est un produit édité par la société Bayo Import, ou figure les données cartographiques issues du SCAN25 IGN, commercialisé dans le cadre d'un accord partenariat.". Bayo har valt att stödja IGNs produkter SCAN25 och SCAN100 (och inte vektorkartan BD TOPO)

Jonas skrev:
Om nu kartdatabasen byggts upp av vektoriserade data, varför framställer man då vektorkartor vilka likt friluftskartan innehåller positionsfel som har sin grund i behovet att separera linjer vid tryck av papperskarta i skala 1:100 000?

Klicka för att se resterande...

Vektor och raster

Datainsamling för allmän kartläggning sker med syftet att fylla på och underhålla vad som kallas GGD (Grundläggande Geografiska Data). Arbetsmetodiken ger resulterar i en vektordatabas som fungerar för kartframställning i skalor ned till 15 000-20 000.

Vid framställning av kartor i mindre skalor. t.ex. Vägkartan i 1:100 000, finns ofta inte tillräckligt med plats för att redovisa en del detaljer på sitt rätta läge, därför blir det nödvändigt med generalisering.

Generalisering för kartografiska ändamål sägs bestå några moment som syftar till att

- klassificera och välja ut det som är intressant att redovisa

- förenkla informationen genom att rensa bort detaljer som skapar brus och kan göra kartan svårläst

- förtydliga genom att överdriva och flytta objekt med så att de inte övelappar varandra

Det finns programvara för att automatisera delar av detta arbete, men inget kommersiellt system som klarar att utföra en fullt automatiserad generalisering med acceptabelt resultat.

För att undvika att behöva göra om allt redigeringsarbete vid varje ny utgivning av en småskalig karta, sparas i stället vektordata i en kartografisk databas, åtskiljd från GGD.

Vid fortsatt insamling av data för revidering, sker detta med de noggrannhetskrav som gäller för GGD. Nya eller förändrade objekt som påverkar också de mindre skalorna används som underlag för ändringar även i den kartografiska databasen.

Här finns numera tankegångar att på något listigt sätt logiskt koppla ihop objekt i den storskaliga GGD-basen med den kartografiska databasen för Terrängkartan, och i nästa steg även mot Vägkartan. Tekniken kallas för Multipel Representations DataBas (MRDB). På så vis skulle man åtminstone i teorin kunna få uppdateringar i GGD att slå igenom med automatik i de mindre skalorna.

Den kartografiska databasen kan användas för annat än kartttryckning, vilket Friluftskartan är ett exempel på. I det fallet är det vektordata från Vägkartans kartografiska databas som använts, främst därför att den är rikstäckande, men också för att datamängderna är hanterbara.

Det är alltså inte så att vi går fram och tillbaka mellan vektor och raster onödigt många gånger.

Kontrast i kartan

Jag noterar önskemålet.

Rent praktiskt skulle det inte vara en så stor sak att erbjuda Fastighetskartan i olika färgscheman. Vid varje beställning av Fastighetskartan sker ju arbetet hela vägen från databas till fil/tryck, vilket gör det möjligt att hantera varje beställning som helt unik. För de tryckta produkterna kanske möjligheten skulle uppskattas.

Men jag undrar om det löser just ditt problem på ett tillräckligt bra sätt Jonas. Du blir ju då tvungen att beställa samma produkt två gånger (en för PC och en för PDA), och vill säkert inte betala extra för PDA-varianten.

Det vore kanske enklare att utveckla stöd för att växla mellan olika färgpaletter direkt i programmet, vilket av dem du nu föredrar att använda. Lantmäteriet har möjlighet att anpassa Kartex, men vad övriga aktörer är beredda att göra har jag inte pejl på.

IGN

Det roliga med IGN Be är att de under många år hade företaget bakom det marknadsledande systemet för kartografisk produktion "på sin bakgård" (Gent), men valde att fortsätta med sitt Scitex-system trots att "bäst-före datum" var passerat för länge sedan.

Sedan några år även IGN Be användare av samma system (Mercator) som vi på Lantmäteriet, och då kan jag förstå att kreativiteten kan flöda. De har i princip samma möjligheter att skapa produkter on-demand som vi gör i Sverige, men har tydligen valt att avstå.

Ytterligare en ironi är att kartografisystemet Mercator numera ägs av Star Informatic (www.star.be), som har utvecklat den viewer som används på Walloniet & Bryssel - den konsumentprodukt för Belgien jag tittat närmare på. Den viewern är nog den sämsta av dem jag tittat på. Ridå.

/torbjörn

tobbedj; sa:

Vektor och raster
....
För att undvika att behöva göra om allt redigeringsarbete vid varje ny utgivning av en småskalig karta, sparas i stället vektordata i en kartografisk databas, åtskiljd från GGD.
....
Den kartografiska databasen kan användas för annat än kartttryckning, vilket Friluftskartan är ett exempel på. I det fallet är det vektordata från Vägkartans kartografiska databas som använts, främst därför att den är rikstäckande, men också för att datamängderna är hanterbara.

Klicka för att se resterande...

Varför skullle man inte kunna utgå från en mer storskalig vektorkarta vid framställning av "friluftskarta", så som uppges ha gjort vid den utomordenliga finska Garmintopokartan?

Jag har sett toposeriekartor (vektoriserade "garmin"-topokartor) från sex länder, den finska är bäst - åtminstone grafiskt sett. Och när vi sedan körde igenom kartfiler i ett program som rensar bort redundant text óch byter ut blaffiga symboler mot mindre blev det än bättre.

Kontrast i kartan

Men jag undrar om det löser just ditt problem på ett tillräckligt bra sätt Jonas. Du blir ju då tvungen att beställa samma produkt två gånger (en för PC och en för PDA), och vill säkert inte betala extra för PDA-varianten.

Klicka för att se resterande...

Håller inte med där. En kontrastökning för PDA skulle knappast bli besvärande på en PCs LCD-skärm och skulle den bli det kan man ofta ändra skärminställningar. I Fugawi m.fl finns möjlighet att ändra gamma mm i exporterade filer men det är svårt att bättra på läsbarheten av fotot ändå eftersom kontrasten är så låg i utgångsläget.

IGN

Ytterligare en ironi är att kartografisystemet Mercator numera ägs av Star Informatic (www.star.be), som har utvecklat den viewer som används på Walloniet & Bryssel - den konsumentprodukt för Belgien jag tittat närmare på. Den viewern är nog den sämsta av dem jag tittat på. Ridå.

Klicka för att se resterande...

Och det är från den viewern man inte kan exportera till andra program:-(

Visst hopp finns, en god vän till mig här som har en butik för GPS och kartor i Waterloo har direktkontakt med JP Beeckman på IGN som sägs vara direkt engagerad i den aktuella kartan vilken motsvarar den svenska terrängkartan. Vi ska åberopa den svenska terrängkartans hanterbarhet i Fugawi mm som argument för att de ska bli mer flexibla. Vederbörande lär för övrigt redan vara inne på den linjen.

Det är intressant att höra om Lm's internationella kontaktnät och influenserna då det gäller kartframställning i EUs medlemsländer. Med någon liten insikt i detta är det också lättare för användarna att trycka på för förändringar som kan leda till ökad användbarhet för den enskilde i respektive land.

Det här blir ännu ett låångt svar, se dem som försök från min sida att rätta några brister i mina tidigare artiklar.

Varför skullle man inte kunna utgå från en mer storskalig vektorkarta vid framställning av "friluftskarta", så som uppges ha gjort vid den utomordenliga finska Garmintopokartan?

Klicka för att se resterande...

Visst kan man det. Via Lantmäteriets återförsäljare går det att köpa vilka data som helst för förädling till andra produkter.

Varför Sportmanship valt Vägkartan som underlag för Friluftskartan kan jag bara gissa, men jag antar att full täckning över Sverige varit ett viktigt skäl. Nyttjanderättskostnaderna har säkert också spelat in.

Håller inte med där. En kontrastökning för PDA skulle knappast bli besvärande på en PCs LCD-skärm...

Klicka för att se resterande...

Aha, nu förstår jag frågan! Du vill ha ALLA bilder generellt mer kontrastrika.

Allt går att göra, men just det här förhållandet är inte alldeles enkelt att åtgärda.

Varför ljusa bilder

För närvarande är produktionslinjen identisk för bearbetning av kartor för både tryck och rasterbild, så när som på den slutliga rippningen, som i det ena fallet går till CMYK (tryckpressen) och i det andra till palett-tif.

Ortofotot är ursprungligen svart-vitt, men "färgas in" baserat på ytinformation i vektordatat. Skogen blir grön, vattnet i ortot blir blått, etc. I detta moment görs också en generell anpassning av bildens kontrast, och den är inställd för att resultatet ska bli så bra som möjligt vid tryckning.

Vi skulle kunna göra bilderna för digitala leveranser något mörkare än de är just nu. Det kräver några förändringar i produktionssystemet som jag inte riktigt vet omfattningen på ännu. Jag lägger önskemålet till listan av övriga åtgärder.

Anledningen till att den är ställd åt det ljusare hållet är att ortofotona i bildlagret inte har en helt likvärdig kontrast över hela landet.

Vi har kompromissat och lagt färgbalansen någonstans i mitten av skalan. Vissa blad kommer vid tryckning att bli mörka, och andra ljusare.

Varför varierande kvalitet på orton

Orsakerna till den varierande kontrasten mellan ortofotona är flera.

- ljusförhållanden varierar mellan olika fotograferingstillfällen.

- vegetationen i bilder varierar, både lokalt i en bild och mellan bilder.

- det är inte en och samma produktionslinje som ligger bakom bilderna.

Ett nytaget hygge eller en nyharvad åker kan bli nästan vit i flygfotot. Strax intill kan finnas gammal tät granskog som blir i det närmaste svart. De lokala variationerna kan alltså vara stora, och vissa ytor skulle behöva vara mörkare samtidigt som andra borde vara ljusare, allt i en och samma bild.

En del av ortofotona är framställda av andra än Lantmäteriet, då vi under några år har bedrivit upphandling av ortoproduktion från externa leverantörer. Det har varit svårt att få olika företag att lämna ifrån sig helt likvärdiga leveranser.

Det säkraste sättet att fixa till en jämn kvalitet vore att manuellt gå igenom allt material och göra anpassningarna, men med knappt 17 000 bilder att bearbeta så är det inget litet jobb att ge sig på.

Vi har i nuläget inga rutiner eller resurser för att gå igenom allt bildmaterial med manuella insatser, och har därför diskuterat möjligheterna att göra det med automatik.

För att veta hur mycket en bild behöver justeras måste man först ta reda på hur skicket är för den aktuella bilden. Vanligen framställer man ett histogram längs något avsnitt i bilden, dvs intensiteten i varje bildpunkt längs en linje beräknas.

Att framställa en histogram-kurva över intensiteten i ett ortofoto är inget problem i sig, men det gäller att kurvan tas ut på det ställe som är mest representativt för varje bild.

Bilder varierar ju kraftigt i intensitet över sin yta, beroende på att terrängen också varierar. Har vi otur läggs "mätlinjen" för histogrammet på en kolsvart sjöyta, vilket knappast är representativt för resten av bilden, och det färdiga resultatet blir skräp.

Jag är säker på att vi någon dag kommer att ha löst detta problem, men i nuläget är förhållandena som jag beskrivit ovan.

Det är intressant att höra om Lm's internationella kontaktnät och influenserna då det gäller kartframställning i EUs medlemsländer.

Klicka för att se resterande...

Något speciellt jag nämnt i tidigare inlägg du tänker på, eller är det så att du saknar just den sortens information?

/torbjörn

Tack återigen för de utförliga svaren.

Hur det kom sig att man i Finland kunde välja en så hög kvalitet får vi väl fråga dem om... Dessutom finns där två olika leverantörer av topokartor i garminformat. Måhända skiljer sig den finska lantmäterimyndighetens prissättning vad gäller nyttjanderätter.

Tack för beskrivingen av hanteringen av ortofotona och de varierande förutsättningarna. De över Öland sägs vara av god kvalitet, det är väl för att de är så bra som man skulle vilja ha mer ut av dem. De fastighetskartor som printas ut till kund lokalt när man besöker Lm har ju ingen fotoinformation, så jag vet inte vilka tryckta produkter som bär sådan numer. De gamla 1:10 000 delarna med ortofoton i bakgrunden (rätt mörka och kontrastrika för övrigt) trodde jag inte förekom längre.

Vad det gäller de internationella kontakter så har du redan antytt att det finns en gemensam marknad för metoder och programvaror. Egentligen är det självklart att utvecklingen går parallellt med många kontakter mellan lantmäterimyndigheterna i de olika länderna men detta är förborgat för användarna som därför har svårt att skönja trenderna.

Det viktigaste för oss användare tror jag till syvende och sist är att svenska kartor blir tillgängliga på fler programvaror och att utsnitt och export till PDA mm. fungerar så smidigt som möjligt - och detta med en marknadsmässig prissättning, dvs priser som medger en marknad.

Att man nu t. ex. kan ladda ned sjökort över Lantmäteriets site är utmärkt, emellertid är prissättningen minst sagt "prohibitiv" för privatpersoner. Vore Sveriges kust rak nord/syd eller öst/väst ginge det väl an, men vill jag ha med en längre kuststträcka ligger kustlinjen ofta diagonalt i kartrutan och jag får betala enorma pengar för blått vatten. Den sjön suger, förlåt nysvenskan.

Inte kul när en person hela tiden räcker upp handen och lägger beslag på föredragshållaren dock, så jag får väl tygla mig nu.
[Ändrat av jonasolof 2005-06-18 kl 22:43]

De fastighetskartor som printas ut till kund lokalt när man besöker Lm har ju ingen fotoinformation, så jag vet inte vilka tryckta produkter som bär dem numer.

Klicka för att se resterande...

Va? Har du missat att du kan få fastighetskartan, med ortofoto och allt, levererad hem till dörren?

Inget gott betyg till Lantmäteriets marknadsförare.

För att slippa bli rapporterad för att bedriva marknadsföring på Utsidan, så kanske det finns någon annan (oberoende) läsare som kan ge forumet tips på var denna produkt finns att köpa?

Om internationellt utbyte...

Jodå, det förekommer erfarenhetsutbyte i flera sammanhang. Mellan nationella kartmyndigheter råder ju ingen konkurrens (än i alla fall), så det går att vara ganska frispråkig vid de tillfällen man träffas.

Marknaden för produktionssystem av det slaget som krävs för att hålla igång nationella kartserier är ganska liten, så det blir lätt på det viset att samma personer träffas regelbundet på användarträffar, mm.

Utöver det finns samarbete på EU-nivå för de olika kartmyndigheterna, där EuroGeographics är navet i många aktiviteter. Jag är inte särskilt påläst för tillfället kring de frågorna, men kanske skulle försöka få till en artikel i ämnet så småningom.

Priser...

Jag kan inte ge några löften, men det tycks som om en attitydförändring är på gång inom Lantmäteriet när det gäller prissättning på rasterdata. Vi har dock att ta hänsyn till våra återförsäljare som också måste få ett ord med i laget innan några förändringar i priserna kan genomföras. Frågan är i alla fall högaktuell, tro inte annat.

/torbjörn