Jonas Vildmarks metod för överlevnadsträning

Helgens JVMS 6, 60, 60 blev en fin och lärorik upplevelse. Jag hoppas att även ni "överlevde" Midsommar. =)

På fredagsmorgonen 09:00 klev jag ut i skogen med mina 6 saker. Den varma midsommarsolen och den oväntat tuffa terrängen gjorde att jag fick ligga i för att hinna mina 6 mil på 60 timmar. Men mot slutet lättade terrängen och jag kunde med ömma fötter i lugn och ro spendera mina sista timmar på slutpunkten inväntandes att klockan skulle bli 21:00.

Mina två huvudsakliga lärdommar från helgen rörande JVMS är:

1. Det är lättare att hålla ett jämnare och skonsammare vandringstempo om jag redan innan vet exakt hur lång tid det tar att vandra den. Eftersom jag aldrig tidigare hade sett stora delar av helgens sträcka och täta vegetation stressade jag onödigt mycket i början av min strapats.

2. Jag borde bytt ut kniven mot ett par sockor och tändstålet mot en vanlig gaständare. Jag trodde att mina väl sittande, mjuka och lätta kängor endast skulle orsaka lagom mycket skoskav. Men istället blev mina fötter betydligt mer slitna, eftersom jag ej bar strumpor.

Ang. trådens diskurs om mat:
Förutom en näve bär och en näve maskrosrötter åt jag i princip ingenting under min tre dagar långa strapats, bara drack 7 liter vatten. Jag gick ner 5 kg under de 60 timmarna och vid hemkomst njöt jag av sushi, pizza och fika utan magproblem.

Jag är mycket glad att jag genomfört detta och att min metod JVMS teori höll. Jag ser fram mot nästa äventyr och kanske till och med har jag inspirerat någon av er till liknande strapatser. Om ni vill se bilder från min helg så finner ni dem på: http://www.jonasvildmark.se/2013/06/jvms-midsummer-survival.html

Vänligen
 
Tjena Jonas!

Det där var bra gjort av dig, intressant att läsa, bra att du hade uppehåll med vädret, det underlättar otroligt mycket på sådana här turer :)

Med vänlig hälsning, Nicklas
 
Hallå, hoppas ni fått en bra start på er höst. Otroligt vackert ute i skog och mark just nu! Älgjaktstarten blev en fröjd både för kropp och själ.
Är det någon mer här på tråden som hunnit testat JVMS? Nyfiken på hur det gått isf!

God fortsättning på hösten
Vänligen
 
Gratulerar till väl genomförd övning!
All träning i överlevnad är bra om man skulle hamna i en skarp situation, men spontant känns det som det är mer realistiskt att utgå från vad man har i bilen, fickorna eller vad som kan vara aktuellt, än att få ta med ett visst antal väl genomtänkta grejer.
Går man t.ex vilse i skogen lär man ju inte börja ta av sig strumporna för att man har för många prylar, man kan inte heller byta dem mot en kompass, man har det man har och saknar allt man inte kan tillverka av vad man har eller hittar på stället.
 
Jag har följt Jonas båda strapatser genom sociala medier. Vintervarianten verkade vara rätt tuff.

Dock har jag svårt för formeln som ligger till grund för själva överlevnadsövningen. Om man ser till överlevnadsutbildningar så är de ofta uppbyggda för att individen skall lösa uppgifter och förflytta sig med ett givet utgångsläge.

Exempelvis, du tappar ryggsäcken i ett svårt vad, och har bara den utrustning som du har i fickorna tillgänglig. Är det inte mer rimligt, och mer realistiskt att öva inför ett mer specifikt scenario som detta? Utfallet av övningen är mer lärorik, eftersom man kan komplettera sitt överlevnadskit utefter de erfarenheterna som övningen ger.

Jonas metod, är i min mening extrem och kanske lite generell för att fylla sitt syfte. Formeln skulle dock kunna användas i ett givet flyktscenario i en konflikt eller liknande, men för den generella friluftsmänniskan är det kanske lite overkill?
 
Jag har följt Jonas båda strapatser genom sociala medier. Vintervarianten verkade vara rätt tuff.

Dock har jag svårt för formeln som ligger till grund för själva överlevnadsövningen. Om man ser till överlevnadsutbildningar så är de ofta uppbyggda för att individen skall lösa uppgifter och förflytta sig med ett givet utgångsläge.

Exempelvis, du tappar ryggsäcken i ett svårt vad, och har bara den utrustning som du har i fickorna tillgänglig. Är det inte mer rimligt, och mer realistiskt att öva inför ett mer specifikt scenario som detta? Utfallet av övningen är mer lärorik, eftersom man kan komplettera sitt överlevnadskit utefter de erfarenheterna som övningen ger.

Jonas metod, är i min mening extrem och kanske lite generell för att fylla sitt syfte. Formeln skulle dock kunna användas i ett givet flyktscenario i en konflikt eller liknande, men för den generella friluftsmänniskan är det kanske lite overkill?

Här är den ultimata prylen för en vinter JVMS, värme från huvud till fot, natt och dag.

http://www.musucbag.com/en/public/patagon.html

Det enda som funkar för en JVMS 1 vintertid?
 
Intressant läsning…….
Men jag vet inte om jag skulle kalla det överlevnad, enl min mening.
2.5 dagar utan mat är ju mer att uthärda hungern och bara se till att man dricker vatten.
En näve bär och maskrosrötter och vatten, då undrar jag hur länge man skulle överleva innan kroppen började att spåra ur och man skulle bli apatisk och dö.

Jag hade hellre sett att man blir avsläppt på ett ställe med kläder som man brukar gå i och kniv, tändstål, mugg och sedan med en karta ta sig tillbaka till en plats.
Men under tiden ska man göra en del prov, som tex bygga skydd, göra upp eld och skaffa mat.
Och tiden ska vara minst 7 dagar

Överlevnad är för mig att jag ska kunna klara mig, säg 3-4 veckor på vad jag kan hitta i naturen.
Och samtidigt förflytta mig så att jag kan komma i säkerhet.

För att överleva krävs det kunskap och träning.
Och att klara sig en längre tid så behövs ju energi, proteiner och mer till det.
Löser man detta i naturen, ja då pratar jag överlevnad.
 
Vi som gjort Morgans modell vet ju att det går, men man är rätt spak i roten på slutet.

Vårvinter och senhöst är de absolut jobbigaste tiderna, man blir blöt och fryser samt måste lägga mycket kraft på att torka pinalerna.

Jonas modell är i min ögon för skruvad. Har genomfört flyktövningar utan strumpor och det krävdes en viss kreativitet för att improvisera sockar.

Hävdar fortfarande att det spills för mycket hjärnkraft på märkliga övningar och alltför lite på tillämpning i verkliga övningar. Nu dax för köket det riktiga.

glad midsommar
 
Senast ändrad:
Själv funderar jag huruvida det är relevant att "öva" överlevnad under sådana extrema former för "civilt" friluftsliv.

Till detta bör man också skilja mellan överlevnadsträning och strapatsövningar eller utmaningar. Att öva för en överlevnadssituation, eller i dess rätta bemärkelse en nödsituation, förutsätter ett utgångsläge som är konstruerat.

Något som ofta skapar en nödsituation är att någon skadar sig eller att man hamnar i ett oväder när man befinner sig i en miljö som man inte är van med.

Här bör fokus för övningen ligga på skapa erfarenheter för att bygga upp ett tillräckligt "överlevnadskit" som alltid är med i packningen. En extra kompass, karta och en bit choklad kombinerat med lite förband klarar man sig rätt långt på. Riktiga nödsituationer är sällan längre än 72h i Sverige, vilket en normalfrisk vuxen klarar utan problem, med begränsade mängder vatten och ytterst lite, eller ingen föda. Detta förutsatt att ingen större kroppsskada finns, vilket innebär att sjukvårdskunskap är ett mycket kritisk del i såväl praktisk och teoretisk överlevnadskunskap. Att öva för att avhjälpa olika skador, som stukningar, benbrott, fallskador etc, ger ett mervärde då detta ger upphov till improvisation med begränsad utrustning.

Att kombinera överlevnad med strapatser, där längre sträckor skall tillryggaläggas med ingen eller mycket lite mat i packningen, är i min mening en överdriven ansats för "civilt" friluftsliv. Som intressant parallell kan nämnas att dagens försvarsmakt inte utbildar för överlevnad i skog och mark i någon nämnvärd utsträckning.

Dagens GMU (grundutbildning) erbjuder ett utbildningsmoment som kallas för "aldrig ge upp". Men efter det är utbildningarna inom överlevnad relativt få. För specialförbanden, FJS, KJ, Jägarbat osv ligger fokusen i huvudsak på att klara av pressade scenarion som tillfångatagen, men inte att lära sig skillnaden mellan hundkex och vildpersilja ;)
 
Kloka iakttagelser, öva för vad som är relevant. Sverige är ca 35 mil brett så går man mot kusten kommer man till vägnät, bebyggelse och hjälpmöjligheter. Inte mycket att orda om.

friluftsrookie har gått många steg...
 
Senast ändrad:

Naturligtvis finns det avvikelser och därmed människor som genomlevt svårare scenarion och även under en längre tid än tre dygn.

Min poäng var att det är ganska sällan "nödsituationen" överskrider dessa tre dygn. Kunskaperna och erfarenheterna som krävs för att klara av denna relativt begränsade tid, består i huvudsak av mentala sådana, att kunna hålla huvudet kallt och observera, tänka, planera och slutligen genomföra planeringen. Den som gjort sin värnplikt under det kalla kriget kommer säkerligen ihåg STOP-regeln, som är tydligt beskriven i försvarsmaktens överlevnadshandbok.

Att besitta teoretisk och erfarenhetsmässig kunskap kring hur kroppen och hjärnan fungerar under en "nödsituation" är i min mening kombinerat med sjukvårdskunskap den ideala "överlevnadsträningen" för en normal friluftsperson. Jonas metod, som själva tråden handlar om, grundar sig enligt min uppfattning på just improvisation (genom objektsbegränsningen). Metoden kanske skulle kunna utvecklas genom att simulera diverse skador, som avhjälps med den utrustning som är tillgänglig eller kan konstrueras ute i naturen.

Stefan Källman har skrivit en jättebra och informativ i ämnet som heter "Första hjälpen i vildmarken" se, http://www.icabokforlag.se/Bocker/Bokpresentationssida/?articleId=6230 . Det är en bok som är relevant för alla som tycker om att frilufsa.
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
Owl Metod för att torka tände Överlevnad 10

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...