Skog, havsmiljö och fiskmjöl
hdn; sa:
Vad jag vet har vi en tillväxt av skog i Sverige. Vi utnyttjar bara ca 70% av skogstillväxten vilket innebär att vi får mer skog för varje dag som går.
Skogen är så mycket mer än träd. Ca 1800 rödlistade arter (utrotningshotade) behöver naturskogen, dvs skog som är lite eller inte alls påverkad av skogsbruk. Alla dessa arter är del av skogen. Träden är viktiga, visst, men en planterad granåker är inte skog förrän efter många många år. Att det blir mer kubikmeter ved säger ingenting om hur mycket skog som finns.
I Sverige finns mindre än 4% av naturskogen kvar jämfört med vad som en gång fanns. Det är en liten spillra.
Liknelsen mellan havens naturtyper och skogarna, som någon gjorde, är högst relevant. Det finns idag inga otrålade mjukbottnar, alla bottnar visar mer eller mindre skador av trålbord i Sverige idag. Våra unika kallvattenskorallrev i Kosterfjorden har skador från trålbord som gått för nära. Det finns bara ett fåtal marina skyddade områden idag, och många av dem har inga inskränkningar för industrifiske. Ett bevis för hur effektiva lobbyister Sveriges Fiskares Riksförbund är... skamligt och tragiskt.
Det finns 1800 yrkesfiskare idag. Förra veckan fick 1600 Ericsonanställda sparken, orsakade knappt ens notis.... Vissa grupper är det tydligen mycket mer synd om än andra. Det är aldrig bra att människor blir arbetslösa, men varför är det mer synd om yrkesfiskarna än om t.ex. sjukvårdbiträden, bibliotikarier eller fabriksarbetare????
Fiskmjöl eller inte? Knivigt värre... Om vi vill rehabilitera torskbestånden kanske den stora mängd skarpsill ändå bör beskattas genom trålning. Vuxen torsk äter skarpsill, men skarpsill äter torskrom.... naturens hämnd... Ur naturresurshushållningssynpunkt är nog hela fiskmjölsindustrin helt vansinnig. Dessutom följer vi en global trend: att vi fiskar nedåt i näringskedjan, vi eroderar ekosystemen. När rovfiskarna, som vi helst äter (t.ex. torsk, vild lax, tonfisk, svärdfisk etc) tar slut så går vi ett steg nedåt i näringskedjan, till zooplanktonätarna t.ex. anchovis, skarpsill etc. Till slut har vi förändrat strukturen på ekosystemet, kanske irreversibelt. Om vi inte ser till att torsken återhämtar sig kan det bli mycket svårare att åtgärda övergödningsproblemen. Lite torsk => mycket skarpsill => lite zooplankton => stor möjlighet för växtplankton att okontrollerat växa av övergödningens näring. Mycket växtplankton => stor syreåtgång vid nedbrytningen => ökande problem med döda bottnar => ännu mindre möjlighet för torsk och andra fiskar att återhämta sig.
Marcus T, Peppe och Hans U har många bra poänger.
mvh Staffan
