Bushcraftkniv...

Håller med Nirrebosse
Jag har förvisso fällt en ungtall med en machete en gång för jakttornsbygge, men det var mest för att se om det gick... Det var inte effektivt, och det gjorde rätt ont i handen efteråt, så jag kan inte riktigt rekommendera det .

Ska jag ut och myselda, så inte tusan behöver jag använda "batoning" för att få ved, det kan man möjligen behöva i stugan för att få tändved från redan sågade och huggna klampar (om de som är kvar råkar vara väl grova att tända med). Annars är det ju i regel lättare att hitta småved, och eldar man sånt som är för grovt för att brytas gör man ju en makeld.

Nordiska Motorcyklister sa:

.. när åsikter bygger på tro & okunskap blir en fortsatt argumentation destruktiv.

Klicka för att se resterande...

Nu blev det lite personangrepp...

Här är min "tro och okunskap" i sammanfattning:

1. Informationen om Garberg och "secondary bevel" och hur vissa knivanvändare hanterar sina knivar med "batongning" har jag fått från Morakniv. Jag återger bara denna information.

2. Det förefaller vidare vara ett faktum att kolstål är lättare att slipa. Men blir också slöare fortare. Ett dilemma!?

3. Skandinavisk slipning är vidare enklare att slipa för en icke-expert. Detta har redan framhållits av andra i denna länk och det går även att läsa annorstädes.

MAW sa:

Varför är fulltånge så viktigt?

Klicka för att se resterande...

Det sägs att det är mer stabilt. Nitar ger intryck av stabilitet.
Vad som döljs inne i handtaget vet man inget om.

Enligt Knivbutik.se:
"Full tang eller full tånge
Detta innebär att stålet i bladet fortsätter hela vägen genom knivens handtag ändå bak till handtagets bakände. Detta ger en mycket kraftfull kniv som tål hårda tag."

Till Hattmakaren
Ta det med ro. Det är lätt att tro att man har full koll på nånting så enkelt som en kniv. Jag har forskat i tre år på heltid om knivseggar när man skär i trä. Det innebär att jag förstår på någon nivå. Men det finns kunnigare och erfarnare än mig i det här forumet, så det kan vara värt att lyssna lite extra. Exempelvis så har varje egenskap nånting bra med sig och nånting mindre bra. Exempelvis fulltång skaft. Jo dom är starka, men hur ofta går handtaget sönder? Däremot blir kniven tyngre, och för svenskt bruk, blir det gärna extra kallt att greppa den när det är kallt ute. Till slut skapar man sina egna preferenser och ideér om hur man vill att sin egen kniv ska vara. Och medan vissa ideér verkar attraktiva så visar det sig ibland att det jag verkligen använder kniven till är nånting helt annat.
Kjell

Nirrebosse sa:

Om jag själv skulle köpa en casström skulle gå mera vägen plast och köpa en kniv med stabiliserad MasurBjörk. jag har själv tillverkat en kniv med skaft av stabiliserad Björk för några år sen och tycker mycket om den lyster och slagtålighet plastifieingen innebär. eftersom mitt huvudsakliga intresse med en kniv är att den ska funka bra i kött och fisk samt när man göra upp eld eller skär lite allmänt så skulle jag ju valt flatgrind. Jag gillar inte riktigt Scandi när blad godset är så tjockt som 3,5-4 mm. sliret verkar kanon och för mig är det ett stort plus att det går få i vänsterutförande. Jag skulle ha gått på kolstålsvarianten men det är mest för att jag gillar Patina. lite mörknat stål med en blank linje av Primäregg Är nostalgi för mig.

Klicka för att se resterande...

Alla kan ha sina preferenser. Jag för min del gillar inte plast som material och försöker undvika det i största möjliga utsträckning. Om det kan undvikas ser jag det som positivt.

Bruket och slitaget av plast ger upphov till mikroplastpartiklar, vilket uppges vara ett växande långsiktigt miljöproblem.

Men i vissa fall uppstår dilemman, som t.ex. i "tekniska" plagg. Men bomull är egentligen inget bättre alternativ. Sannolikt är konfektionsbranschen en katastrof, miljömässigt sett.

belcanto sa:

Exempelvis fulltång skaft. Jo dom är starka, men hur ofta går handtaget sönder? Däremot blir kniven tyngre, och för svenskt bruk, blir det gärna extra kallt att greppa den när det är kallt ute. Till slut skapar man sina egna preferenser och ideér om hur man vill att sin egen kniv ska vara. Och medan vissa ideér verkar attraktiva så visar det sig ibland att det jag verkligen använder kniven till är nånting helt annat.
Kjell

Klicka för att se resterande...

Klokt sagt, Kjell.
Problemet är dock att alla inte planerar en knivsamling. Det är en investering att köpa en bra kniv. Givetvis kan det också ifrågasättas varför man överhuvudtaget ska ha en kniv som är dyr.

Karesuandokniven, som väl är det enda "närproducerade" alternativet, är ofta lika dyr eller dyrare än alla andra tillverkare - och kan vidare kanske anses inkarnera "den svenska" knivtraditionen mer än någon annan tillverkare. Och här erbjuds inte "full tånge", möjligen av de skäl du anger.

Denna tråd bottnar i mitt missnöje med EKA W12, som mer och mer (för mig) framstår som en misslyckad produkt. Pris ca. 850 kr. Så precis som du säger: "medan vissa ideér verkar attraktiva så visar det sig ibland att det jag verkligen använder kniven till är nånting helt annat."

Hattmakaren sa:

Nu blev det lite personangrepp...
2. Det förefaller vidare vara ett faktum att kolstål är lättare att slipa. Men blir också slöare fortare. Ett dilemma!?

Klicka för att se resterande...

Här har du en tråd som nördar in ordentligt på skillnaderna mellan kolstål/rostfritt
http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=40467

Det finns en överdriven tro på supervassa bruksknivar, raka underarmar och snitta papper snyggt.

Praktiska knivar kapar genar, späntar eldtuppar och skär av snören, öppnar fisk för rensning och skär korv.
Collin Fletschers slidkniv kunde skära smör en varm dag. Jo han hade varit SBS under WWII. Läs gärna hans böcker.

Dessa knivtrådars läsetid bör balanseras med lite praktiskt bruk oxså.

go tur

seobserver sa:

Dessa knivtrådars läsetid bör balanseras med lite praktiskt bruk oxså.

Klicka för att se resterande...

Jag instämmer.
En kniv som inte fungerar (mer eller mindre) optimalt (givet vad man vill ha den till) kan man klara sig utan.

Köksknivarna hemma illustrerar problemet: inga knivar klarar alla jobb lika bra. Total sett använder jag en 20 cm kockkniv mest. Men den är mindre bra att skära bröd och rökt korv med.

Mina köksknivar (Wüsthof) är "full tånge".

Det är kanske därför jag antar att jag vill ha det även på en bushcraftkniv. Argumentet att man fryser om händerna: man kan väl använda handskar, om det kniper?

En annan detalj man kan fundera på är om det finns ett hål i handtaget där man kan fästa ett snöre.

Åtskilliga bushcraftknivar har detta men jag har noterat att Karesuandoknivens "överlevnadskniv" saknar det.

Vill man ha ett hål i skaftet och en kniv från Karesuandokniven får man hålla till godo med deras fällknivar Nallo och Singi. Det är för övrigt deras enda knivar med "full tånge". Singi kan man skära grönsaker med. Med Nallo kan man troligtvis tälja stickor till brasan.

Karesudoknivens bästa "överlevnadskniv" är sannolikt deras lilla yxa med björkskaft, "Unna Àksu", som även kan användas som kniv. Den finns även med hölster, eldstål och diamantbryne. Se recension här.

Frågan är emellertid hur bra det är med björkskaft. Oftast används hickory som yxskaft, som t.ex. i Wetterlings och Gränsfors yxor. Deras minsta yxor är också tänkbara alternativ till bushcraftkniv även om de inte marknadsförts på det viset, som Unna Àksu.

Alltså, fälla träd? Är det inte bättre med produkter från husqvarna och jonsered då? Funkar jättebra för mig.

I övrigt tycker jag att strömengs 9" uppfyller alla mina friluftigare behov. Och det är kolstål. Gjord i Norge.