ouppvärmd stuga byggtips

Som sagt, var i geografin?
Och vad har huset du ska renovera för konstruktion för närvarande?
Vad ska renoveras?

Det finns ju en viss anledning att hus traditionellt ser olika ut i konstruktionen i Skåne, Västkusten, Gotland, Bergslagen och Norrland mm.
Och hur står huset? Sankt, väldränerat,på berg, skyddat, eller utsatt?
 
Tack för många bra svar! Ursäkta att jag varit lite slö att svara. Till frågorna: i Småland, ca 30m2 på sandmark, väldränerat, idag plintgrund, tänkte fortsätta med det (luftar bra). Idag bara ca 5cm isolering, tycker det kyler ut för fort, höst o vår vill jag gärna elda lite för värme, men önskar att det håller värmen lite bättre över natten. Hur mycket är lämpligt att isolera i väggar tak och golv? Tänker inte ha nån plast i överhuvudtaget precis som flera har nämnt. Kommer göra om och höja taket, tanken är att ha öppet upp till nock.
Har läst lite om sol-ventilation, låter bra, men stugan ligger lite skuggigt i tallskog, antar att den bara fungerar vid direktsol.Sommartid är det skapligt soligt delar av dagen. Har en solpanel idag till kylen.
 
Vår stuga byggd på plintar 1942 hade bara 5 cm sågspån i väggar, tak och golv.
Jag lade på 10 cm glasull på vinden, och 4,5 cm i väggarna (på insidan).
Det håller värmen bra även mitt i vintern med många minus, med skortensstock har man eftervärme under natten, den värms av en enkel gjutjärnskamin (den ger 5000W när man eldar) som ju också värmer stugan.
Öppen planlösning och en värmedriven kaminfläkt räcker, till stugan på 45 kvadrat yta.
Nästa projekt för mig är att skapa ett till luftlager för isolering under golvet genom att skruva Asfaboard träfiberskiva på golvreglarna under huset. Jag har också satt upp en något gles panel på plintarna för att hindra alltför mycket vind som tar värmen under huset.

Jag såg någon specifikation för enkel stuga typ Friggebod, 7 cm isolering i väggarna, och 15 i golv och tak.
 
(...)Tänker inte ha nån plast i överhuvudtaget precis som flera har nämnt. (...)
Hmmm, det här är lite knepigt. Det kan gå bra med en helt diffusionsöppen konstruktion, men det beror på husets befintliga och nya skiktuppbyggnad.

Nu antar jag bara, att den befintliga fasaden och de 5 cm isolering består av något organiskt material (ser träpanel och tretex-skivor framför mig, rätta mig om jag har fel). De klarar sig säkert fint nu, men du förändrar förutsättningarna när du lägger på mer isolering på insidan och den befintliga konstruktionen hamnar på den kalla sidan. Utan ångspärr/ångbroms längst in är risken att den varma fuktrika rumsluften diffunderar ut i konstruktionen, med daggpunkt någonstans därinne längs den fallande temperaturgradienten - om man har otur i den gamla 5 cm-isoleringen, som blir den perfekta "odlingen" för oönskade livsformer. Består den av något organiskt och ligger tätt mot ytterpanelen, behöver du troligen ta bort den helt till att börja med.
Man måste inte lösa problemet med "plastfolie"; ser man till att hålla fritt för en luftspalt mellan fasadpanelen ("regnkappan") och isoleringsmaterialet, så att ev. ansamlad fukt kan torka ut mellan varven, så bör det funka med en "diffusionsbroms" av typ "Airstop" i kombination med något fuktbuffrande isolermaterial, som cementbunden träull eller (hydrofoberad) cellulosa-lösull, beroende på konstruktion och önskad isolertjocklek.
Ju tunnare isolering, desto mindre riskabelt - värmeläckaget förskjuter daggpunkten utåt och skyddar de inbyggda materialen. Lägg hellre upp mer på taket, som ändå står för den största värmeförlusten.

Kommer göra om och höja taket, tanken är att ha öppet upp till nock
.I princip samma resonemang som för väggarna, men ännu viktigare att göra rätt, eftersom varm/fuktig rumsluft mest kommer att stiga uppåt. Hade du velat behålla "vinden", så hade jag tyckt att du kunde sätta upp ångbroms, fylla på tjockt med en fuktbuffrande isolering och låta resten av vindsrummet fungera som ventilation. Nu vill du bygga ett parallelltak, och då blir det ännu känsligare att ångspärra noga inifrån och hålla undan en välfungerande luftspalt under ytterskalet (med inlopp under takfot och helst utlopp i nocken). Tejpa alla skarvar i ångspärren/ångbromsen och perforera inte med någon eldragning e.d. Vill du använda vanlig mineralull (som inte buffrar fukt), så är det nog säkrast med vanlig heltät plastfolie som ångspärr.

Principen är alltså ångspärr/ångbroms längst möjligt inåt och chans till uttorkning (luftspalt) längst möjligt utåt (bakom den rena "regnkappan"). Ångbroms kombineras med fördel med fuktbuffrande isolering.

***
Du kommer ju att behöva göra något åt golvet också, och visst är det bra med plintar = "luftspalt". När du isolerar golvet blir det dock både trängre och kallare på undersidan, med liknande risker för din trossbotten som ovan. Jag skulle lägga ut fuktspärr (plast) för att stoppa markfukten, och kanske runt 50 mm fuktsäker markisolering, typ lecakulor eller skumglasgrus. Byter du ändå trossbotten, så kan du med fördel använda bjälklagselement av cementbunden träull i stället för vanliga brädor. Lägg sen vindskyddspapp under den tillkommande isoleringen - förslagsvis cellulosaull. Här vinner man på att lägga så tjockt skikt som det nu går av rent geometriska skäl.

Allt ovan med en STOR reservation för att jag fortfarande inte vet hur ditt hus egentligen är byggt. Massiva timrade väggar hade jag kanke tvärtom bara vindtätat med ånggenomsläppligt material bakom, lagt på 50 mm träull inifrån, putsat med mjuk kalkputs och målat med diffusionsöppen silikat- eller kalkfärg.
 
PS om fönster

Bevarar du befintliga fönster, så får du vara uppmärksam på att de hamnar i den kalla väggdelen och därmed blir mer utsatta. Trät brukar klara sig, men inte om fogen runtom är otät inifrån och rumsfukten kondenserar i drevningen runt karmarna. Man brukar alltså behöva se över fönsterfogarna.
Dra din nya ångbroms/ångspärr runt fönsternischen och in i fogarna ända till drevningen, bottna med o-list och försegla fogen på insidan med ångtät fogmassa (den hamnar ju sen bakom infodringen, så det blir inget som syns). Utifrån bör man tvätom lämna en spalt utandrevning runtom och absolut inte försegla fogen med något ångtätt.
 
PS om tungt vs lätt

Eftersom du kommer att värma stugan med intermittent eldning, så tjänar du på så tunga material som det nu är möjligt och naturligt för en (förmodad?) trästuga. Det blir en bättre värmemagasinering och alltså behagligare under längre tid efter att elden slocknat. Det är (också) därför jag tänker mer på cementbunden träull, puts (eller lerputs), lecakulor o.d. än "vanlig" mineralull i klimatskalet.
 
I många delar av Småland regnar det mkt vilket kan påverka. Skorstenseffektventilation kanske du skall fixa t ex med ett högt vertikalt rör ovanför takåsen som suger ut luften under innertaket.

Täljstenskamin och eller större skorstensstock för att magasinera brasvärmen kanske.

Jag skulle vara försiktig med tilläggsisolering. Hellre torrt och dragigt än tätt och fuktigt.

Thure
 
I många delar av Småland regnar det mkt vilket kan påverka. Skorstenseffektventilation kanske du skall fixa t ex med ett högt vertikalt rör ovanför takåsen som suger ut luften under innertaket.
Täljstenskamin och eller större skorstensstock för att magasinera brasvärmen kanske.
Jag skulle vara försiktig med tilläggsisolering. Hellre torrt och dragigt än tätt och fuktigt.
Thure
Håller med Thure på alla tre punkter!
"Tunga" byggdelar som värmebuffert höjer nog er trivsel mer än tjocka isoleringslager och är snällare mot huset.
Begreppet tätt behöver dock nyanseras - motsatsen behöver inte vara dragigt. Man kan lugnt se till att klimatskalet blir vindtätt, så länge det är diffusionsöppet (utåt) och möjligt att ventilera ut den fukt som ändå hamnar i konstruktionen (luftspalt + skorstensverkan).
 
Vad du också ska tänka på är att du bygger stugan innanför ytter- o innerväggar så att det inte bildas kondens inne i plasten som man normalt har mot innerväggen. Likadant i golv och tak så ventileras alltid stugan.
Gör så även om du skulle installera en kamin någon gång i framtiden för när stugan är uppvärmd så kyls den ned i så fall bildas det kondens om du skulle sätta byggplast mot innerväggen. Jag har byggt en jaktkoja på det sättet eftersom den inte alltid är uppvärmd. Sedan har jag ett ventilationsdon Högt uppe på ena väggen så att man får in frisk luft om man vill och då har jag dragit ett spirorör genom väggen och ett galler på utsidan som är täckt med stålull på insidan så att inte mygg ska komma in.
 
En ouppvärmd stuga bör inte ha någon isolering överhuvudtaget såvida man inte har en mekanisk ventilation som fungerar året runt. Självdragsventilation bygger på att stugan/huset är uppvärmt minst såpass att det är varmare inomhus än utomhus och ett undertryck därmed skapas. Annars fungerar inte ventilationen. Exempelvis på våren med kalla nätter och varma dagar bevaras kylan inne i ett isolerat icke uppvärmt hus och ventilationen sätts ur spel och risken för mögel ökar.
 
Tanken är att bygga ett helt nytt skal utanpå det gamla för att sedan riva det gamla.
Ajdå. Då antog jag alldeles för mycket, nämligen motsatsen. Du bygger alltså i princip ett helt nytt hus, utom möjligen (?) själva den bärande stommen?

Kan väl sammanfatta att de allmänna principer som jag med flera skisserat om diffusion, kondensation, fukt- och värmebuffring etc naturligtvis fortfarande gäller, men att jag borde knipa käft så länge du inte berättat hur du egentligen tänkt bygga och vad som är tänkt att vara kvar av det gamla huset.

Skyller på att jag är yrkesskadad :)
 

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...