Hur använder ni GPSen egentligen?

Detta inlägg känns klockrent!

eriksjos sa:

Det är väl inte absolut tvunget att karta/kompass måste utesluta gps och tvärtom?

Kör själv med papperskarta eller sjökortsdito för navigeringen på kajak och andra friluftsturer och tycker det funkat bra hittills. Men jag har med gps då och då, främst för att rita färdspår. Inte för att det skulle vara så viktigt var jag varit direkt, men färdspåren tillsammans med bilderna hjälper upp mitt korta minne och jag har lättare att uppleva turerna igen senare framför datorn i soffan hemma.

En nackdel med att förlita sig enbart på gps tror jag är att man inte lär sig navigera och läsa karta och använda kompassen, vilket förutom att vara bra och nyttigt, kan vara riktigt skojigt. Vet flera som tycker att det blivit mycket roligare att paddla, vandra, frilufsa när de själva är med på var de är på kartan jämfört med att bara följa efter nån eller följa gps-pricken Detsamma gäller vid användning av bilGPS tycker jag, lätt att bara följa instruktionerna och inte ha en aning om var man är, ska eller har varit.

För min del får det gärna komma en stor, batterisnål tunn gps eller ännu hellre vattentät läs/surfplatta med inbyggd gps och lång batteritid där man kan ha alla kartor och sjökort digitalt och dessutom ha med sig massa böcker, tidningar, kolla väderprognoser och annat på ;-) Tänk vad mycket plats det hade blivit i hyllan hemma när man kan slänga alla böcker, kartor och andra gamla pappersprylar Då skulle 1 mobil, 1 radio, ett par kompasser, några hundra böcker, några hundra kartor/sjökort och massa annat helst plötsligt bli en enda pryl att hålla reda på!

Klicka för att se resterande...

Jag gillar dina tankar! Visst kan (och bör) kartor, kompass och GPS samexistera. Visst vore det bra om man bara tog med sig 1 pryl! Jag har gärna böcker med mig och har redan börjat intressera mig för en läsplatta. Man behöver inte ha särskilt många böcker med sig för att spara vikt och utrymme med en läsplatta. Även om den är en extra pryl.

Jag brukar ha gamla hederliga sjökort med mig, särskilt om jag paddlar i nya vatten och nya rutter. Jag använder GPS:en också. Pluggar in den i datorn hemma och den kan visa hur och var samt hur långt man har paddlat. Behändigt.
Anledningen till att jag brukar ha sjökort också är att en gps en gång rådde mig att paddla rakt fram, jag hade en given position som jag skulle till, bara det att rakt fram var en väldigt stor ö.

Jag flyttade för något år sedan och började utforska nya vatten att paddla i. Kombinationen GPS och sjökort har varit strålande.

Har en Garmin Dakota 20 sedan i våras.
Väldigt nöjd, använder den för mtb, kajak, vandring.
När jag kajakar har jag utskriven eniro/hitta/google översiktskarta plus kompass på däcket.
I packningen riktiga tyvek-kartor. Men det är mest GPSen jag använder för navigering,
lägger in delmål och rutter. Även om skärmen är liten funkar det bra att zooma in och ut.
Just i dimma är ju kart-gps grymt bra, man kan ta en rakare rutt än utan. Även om man kan luras till dumma beslut, har korsat aktiva farleder i dimma med GPS där jag av säkerhetsskäl borde ha inväntat klart väder.. Gps är bra som motivator när man solopaddlar också,
brukar kolla snittfart, distans m.m. Även funkis för kajakseglingen, lätt att se effekt direkt av segeltrimning, och äkta riktning i relation till avdrift, strömmar m.m.

Läsplatta med allt

Får ju även håla med Erik och Pedalaren om att en mojäng som innehåller alla funktioner vore trevligt att ha med sig - men apropos så bruker jag faktisk inte ens ha med mobilen. Jag har dock börjat men det irriterer mig lite: Jag har tre barn hemma och en fru, och har jag med telefon på en flerdagarstur då förväntas det att man ringer då och då - och det blir ytterligere en onödig plikt - och det är knappast så att familjen far illa för att man inte ringer och berätter hur dagen varit och vad man tänker göra i morgon. - det roligare att komma hem också om man inte varit i ständig kontakt med dom där hemma. Jag gillar känslan av att jag varit "borta".

jag får desuttom förtydiga att jag inte alls avfärder några prylar, utan bara framhåller glädjen vid ibland att slippa dom - det var mer som motpol till åsikter om at GPS är det ända vettiga.

âven jag har kört husbil - och min kommentar handlade inte om miljö eller sådant utan mer om sättet att resa på. - Min upplevelse av husbilssemester till bohuslän med familjen för år tillbaka var att jag verkligen¨kände mig som åskådare mer än deltagare i sommerlandet...tänk om man bara haft tält och kajak istället...men det är så jag har det!

Jag tycker att det är skönt att ingen är kategoriska här, utan att vi alla har rätt åsikt så att säga... - lite för många tråder som slutar mer eller mindre smutsigt.

Ha det bra.

Ps. jag kör nog Orust runt med GPS i år...(om jag kan låna en)

jamo sa:

Just i dimma är ju kart-gps grymt bra, man kan ta en rakare rutt än utan. Även om man kan luras till dumma beslut, har korsat aktiva farleder i dimma med GPS där jag av säkerhetsskäl borde ha inväntat klart väder..

Klicka för att se resterande...

Bra att du påpekar det. Tyvärr har det ju myntats ett nytt uttryck; GPS-assisterad incident/kollision...

Alltför många använder samma bojar/prickar som waypoints för att ta sig fram i farlederna och håller sig inte på "sin" sida. Förutom kollisioner mellan båtar så har bl a en rib-båt kört på en stor plåtboj med katastrofalt resultat för de som satt i båten.

Lägg waypoints med fantasi!

Själv gillar jag kartor och har en driva sjökort hemma och några inplastade att ha med på kanoten men visst finns det vinster med GPS ibland...

Frøslee sa:

Min upplevelse av husbilssemester till bohuslän med familjen för år tillbaka var att jag verkligen¨kände mig som åskådare mer än deltagare i sommerlandet...tänk om man bara haft tält och kajak istället...men det är så jag har det!

Ps. jag kör nog Orust runt med GPS i år...(om jag kan låna en)

Klicka för att se resterande...

Men även husbil och friluftsliv borde ju gå att kombinera?! Jag har förvisso aldrig kört eller åkt husbil, men har kikat lite på det. Men då är tanken att ha en hög med kajaker med sig, tält och cyklar och så ha husbilen som flyttningsbar "base camp" som man kan ställa nånstans ett par dagar eller nån vecka. Min tanke är inte att ställa den på campingplatser och leka där hela semestern
Nu har vi huset hemma som basecamp, men det är klart svårflyttat. Med en hyfsat utrustad husbil (blir förvisso skapligt många slantar) kunde man vara på utflykt nån eller ett par månader åt gången (men då får nog både mobil och dator hänga med).
PS. Du kan nog låna min gps i början av augusti om vi inte ska iväg på nåt då

Erik Barkefors sa:

Tyvärr har det ju myntats ett nytt uttryck; GPS-assisterad incident/kollision...

Klicka för att se resterande...

Har en svåger som är utbildad navigatör och har förflutet inom handelsflottan. Han brukar prata om VHF-kollisioner i trånga vatten. Dvs stora yrkesfartyg med proffs på bryggan som lyckas "prata ihop sig". Så det stämmer säkert att teknik ibland lurar oss.

Frøslee
Jag vill inte heller "tvingas" ringa hem och ABSOLUT INTE bli uppringd i kajaken. Inte ens vid minsta träningstur. Tar hellre ett samtal på muggen. Jag tar ändå med mobilen och hoppas att jag får vara ifred.
Men jag tyckte det var suveränt att kunna ringa hem till frugan och låta henne gå igenom flera vädersiter innan jag beslutade mig för att gå över kalmarsund i somras. Det fanns bara ett litet "fönster" i vädret som tillät säker överfart. Och frugan var rätt glad att jag ringde och berättade när jag var över. Sånt får man ta.

Och husbilen tar jag med 2 kompisar och alla utgifter delas på 3. Med familjen brukar alla utgifter bli gånger 4.

Jo, rätt kul diskussion.. Om man kanske får fortsätta aningens ot och glida ut en stund till..

Tror det i grund och botten handlar om två lite olika sätt att se på det, och då inte bara gps-ens vara eller inte vara..

Över lag så har jag en skepsis till alltför många prylar. Tycker det är alldeles för lätt att bara samla på sig en massa grejer som man kanske egentligen inte behöver, och som man sen måste sköta och hålla reda på. Mycket av det med en oroväckande kort livslängd dessutom. Visst, många av dagens prylar är fantastiska; datorer, mobiler, gore-tex osv men behöver vi verkligen så mycket, så många - och hela tiden?

Jag försöker ha så få, bra saker med som möjligt när jag paddlar. Mindre att hålla reda på, enklare att packa och paddlingen blir betydligt roligare med lätt kajak.

Många här som säger att de använder gps (vissa t o m 2 st..) är noga med att påpeka att de dessutom alltid har karta och kompass med. Hängslen och livrem då..

Angående böcker och läsplatta så hade jag i början av paddelkarriären både böcker och akvarellskrin med några gånger. Men det har jag helt slutat med. Visserligen skulle jag kanske vilja måla mer men böcker läser jag nog hellre hemma i sängen. Ute på tur så har man ju fullt upp med kolla soluppgång, fika, snacka skit, slappa, bada, öpromenader, hitta konstiga stenar, fika igen, mata djur, kolla solnedgång, titta på mareld osv.. Förutom själva paddlingen, sätta upp tält, laga mat alltså. Är det riktigt j-vla dåligt väder och man ligger i tältet så funkar p1 perfekt. I lagom långsamt & tråkigt tempo får man höra engagerade människor prata om saker som man ofta inte hade en aning om. Utan reklamavbrott..

Ähum.. tillbaks till ämnet.. I yrkestrafik, eller som Jacob påpekar, på tävling, kan jag nog också överväga gps. Men annars, nej tack. Fast jo, jag har mobil, oftast med och ibland t o m påslagen..

/ Ulf

Ja, kul diskussion

@ulf: jag tycker du har helt rätt i att vi omger oss med för mycket prylar (men iofs. så kan prylarna vara en del av nöjet för tekniknördar där jag är en ;-) En fråga; skulle du inte vilja ha med en GPS under en längre överfart?

Jag har oftast med mig både mobiltelefon och GPS för säkerhets skull. Mobilen för att kunna larma om ngt händer, GPS:en dock oftast som "träningspartner": hur långt, hur fort, vilken maxhastighet osv. På längre turer blir den hjälp om dimman oväntat slår till.

buzztr sa:

Ja, kul diskussion

@ulf: jag tycker du har helt rätt i att vi omger oss med för mycket prylar (men iofs. så kan prylarna vara en del av nöjet för tekniknördar där jag är en ;-) En fråga; skulle du inte vilja ha med en GPS under en längre överfart?

Jag har oftast med mig både mobiltelefon och GPS för säkerhets skull. Mobilen för att kunna larma om ngt händer, GPS:en dock oftast som "träningspartner": hur långt, hur fort, vilken maxhastighet osv. På längre turer blir den hjälp om dimman oväntat slår till.

Klicka för att se resterande...

Jo under längre överfarter skulle det definitivt kännas tryggare. Men då skulle jag nog vilja använda karta & kompass i första hand och ha gps-en som backup, i stället för tvärt om..

/ Ulf

ulfjohansson sa:

Jo, rätt kul diskussion.. Om man kanske får fortsätta aningens ot och glida ut en stund till..

Tror det i grund och botten handlar om två lite olika sätt att se på det, och då inte bara gps-ens vara eller inte vara..

Över lag så har jag en skepsis till alltför många prylar.
Mindre att hålla reda på, enklare att packa och paddlingen blir betydligt roligare med lätt kajak.

Angående böcker och läsplatta så hade jag i början av paddelkarriären både böcker och akvarellskrin med några gånger. Men det har jag helt slutat med. / Ulf

Klicka för att se resterande...

Jag borde lyssna mer på dina idéer. För jag har klara problem med för mycket prylar och packning i kajaken. Problem att packa på rätt sätt också. Men det är brist på vana och rutin. Filosofin att ha färre saker med sig köper jag direkt.

Men varken kartor, kompass, mobiltelefon och (2!) GPS:er tar särskilt stor plats faktiskt. Jag har större problem med val av kläder och var saker ska packas någonstans.

Jag tror inte riktigt att det går att dela upp endast i 2 sätt att tänka. Det är nog mer komplext än så. Bara när det gäller mat och dricka (på kanotfärd), kan jag i min bekantskapskrets hitta minst 4-5 helt olika filosofier.
Man får vara lyhörd på vad andra gör och hitta sitt eget sätt bland tips och råd.

För mig är böcker på tur VÄLDIGT avkopplande och jag kan tänka mig att akvarellmålning också måste vara det.
Synd om dig att det inte fick plats.

Tja det ju lite OT det också men diskussioner glider lätt iväg...

ulfjohansson sa:

Jo under längre överfarter skulle det definitivt kännas tryggare. Men då skulle jag nog vilja använda karta & kompass i första hand och ha gps-en som backup, i stället för tvärt om..

/ Ulf

Klicka för att se resterande...

På en längre överfart mot kust med låg kustlinje kan med GPS:en fastställa rätt kompasskurs, sen kan du stänga av GPS:en och gå på kompassen. Det går fint att kombinera karta, kompass och GPS.