Vilken vingpaddel?

Då kan vi nog konstatera att den här tråden är för de som orkar läsa - och skriva - om invecklade (i värsta fall förvirrade) men teknisk bakgrund till paddelvalet. Det kanske är överkurs i trådstartarens ögon, men det är ju en fördjupning snarare än en trådkapning.

Den som föredrar att paddla OCH har möjlighet att göra det nu, borde inte sitta vid tangentbordet.

Själv ser jag framåt mot nya ansatser i vingpaddelteoretiserandet. Det konkurrerar inte med mina möjligheter att paddla, utan bara med mina möjligheter att vara idog i mitt arbete...

Det spöregnar. Jag håller mig inne
Och visst, de som vill ägna sig åt fördjupandet i vingpaddlarnas teoretiska uppbyggnad ska göra det. Till slut blev det ändå sådär, för mig, att hur påverkar det paddling i, du vet en kajak som ligger i vatten och som man ska paddla rent praktiskt? Fast det var kanske just den biten jag missade mitt i alltihop.

Om man funderar så mycket på val av paddel, att man missar paddeltillfällen, har man nog inte optimerat paddelvalet.

Tycker väl själv att diskussionen blev lite väl detaljerad, när det mest handlade om teorier och tyckanden. Att vingpaddeln skulle vara elitens paddel, tror jag är passe vid det här laget. Kolla t.ex. SKM, gissar att runt hälften använde vingpaddel (endast en gissning, jag var inte där ).

Mindre eller större vingpaddel för motionärer, jag själv valde en Bracsa IV för att undvika rena elit/sprintpaddlar som t.ex. Bracsa I. Den känns mycket effektivare än min andra vinge, VKV Ving (första versionen), som är mindre. Dock kan jag köpa att VKV:n kanske är skonsammare vid paddling av en lastad havskajak. Vill jag paddla lite raskare vid motionsträning, blir det Bracsa IV:an, ingen tvekan. Jag är 190cm, 96kg (åtminstone en del av det muskler), och tror att det också påverkar valet.

När jag började med vingpaddel tog det åtminstone några veckor tills jag började få kläm på den. Fortfarande, tre år senare, är det en bit kvar till riktigt bra teknik. Men det hade nog varit detsamma med plattpaddel. Den säsongen jag bytte till vinge, paddlade jag SKM cirka en timme snabbare än året innan. Samma kajak, blåsigt V båda gångerna. Åtminstone en del av det tillskriver jag paddelbytet..
Om man testar en annan vinge, upplever jag att det tar en stund tills man fått till paddelisättning o.s.v. för att få den att gå hyfsat i vattnet. Var tålmodiga och ge olika typer en chans innan den ena eller den andra ratas, och framför allt, testa i vattnet, inte på internet!

Till sist, både Siven och Erik paddlar en hel del, och har säkert testat fler varianter än de flesta av oss andra. Kan vara värt att lyssna på kloka råd, även om de kanske inte alltid stämmer in 100% på en själv.

Bra formulerat Kjell!
Jag skaffade en vingpaddel sedan någon här föreslagit det p g a den annorlunda paddeltekniken. Det gör att jag kan spara på en ond axel. Fast jag paddlar å andra sidan inte för att motionera utan för att titta på allt annat. Om jag motionerade med kajaken skulle min inställning kanske vara annorlunda. Ska man vara rentav hysteriskt krass så kan man säga att det går att paddla med en planka också, man kommer inte långt och det är inte bekvämt så jag föredrar som alla andra en riktig paddel före det.

Förutom att jag får en hastighetsökning med vingpaddel, upplever jag en mer avslappnad/naturlig kroppsrörelse med vingpaddel än med plattpaddel. Med den utåtgående rörelsen, kombinerad med bålrotation, blir axelpartiet mer avslappnat och mindre belastat. För att optimera plattpaddelns vattenväg nära kajaken, måste åtminstone jag kompensera med axlar för att ådstakomma det. Det kan naturligtvis bero på bristande teknik, men jag känner mig mer hemma med vingens väg genom vattnet.

Denna fördel gör att jag utan problem tycker att racingpaddeln BracsaIV är helt OK även för motionspaddling med lätta eller tunga kajaker, och känns bäst även i min normaltunga havskajak (Point XP).