• Om "Fritt Forum"
    Det här forumet är för diskussioner som ligger helt utanför Utsidans intresseinriktning. Huvudsyftet är att moderatorer skall kunna flytta hit trådar som startats i andra forum, men som har bedömts inte passa in där men ändå har en intressant diskussion igång. Men det är också möjligt att starta nya diskussioner här, så länge de inte bryter mot forumets regler.

    OBS!
    Diskussioner och inlägg i det här forumet visas inte på Utsidans förstasida eller på Vad är nytt-sidan, så är du intresserad av diskussioner som ligger utanför Utsidans inriktning bör du själv bevaka forumet (mha Bevaka-knappen.

Det blev Brexit, men...

(...) och sedan är det upp till var och en att ta tag i sitt öde och förverkliga sina (lagliga) drömmar. (...) Det gäller att hänga med i vår föränderliga verklighet och inte surt sitta kvar i någon nedlagd kolgruveort, det är inte såna ställen som är framtidens dynamiska europeiska utvecklingsplatser. Dom hittas inom servicenäringarna, inom turismen och inom de postindustriella klustren, där utbildning - innovation - handel framgångsrikt samarbetar. (...)
Säg det till en långtidsarbetslös 55-årig gruvjobbare eller textilarbeterska med grundskoleutbildning, i en avfolkningsbygd där deras enda arbetsplats slagit igen. Visst kan de dra iväg till någon av "framtidens dynamiska europeiska utvecklingsplatser" och starta en ny framgångsrik karriär. Vad hen får ut för radhuset mitt i ett ingenstans som hen inte haft råd att underhålla de senaste två decennierna, räcker till en fin lägenhet i City. Och hens barn kommer att hävda sig finfint gentemot överklassbarnen i de fina skolorna.

Det är precis den sortens socialt blinda beskrivningar, som privatiserar samhällsproblem enligt modellen "du har inte hängt med i utvecklingen och har bara dig själv att skylla, om du är fattig och dum", som fått stora, alltmer exkluderade befolkningsgrupper i t ex Polen och Ungern, och nu (främst) England, att i brist på annat köpa de högerpopulistiska "förklaringarna".
Det traditionella politiska etablissemanget, inklusive vänstern, har inte klarat av att få dessa grupper att överhuvudtaget känna sig sedda i den offentliga debatten, än mindre att leverera någon alternativ problemformulering.

EU kan ses ur många perspektiv.
Mina tyska vänner betonar gärna dess roll som fredsprojekt.
Mina utomeuropeiska vänner beskriver det som ett ekonomiskt och befolkningsmässigt fästningsbygge gentemot omvärlden.
För de postkommunistiska ländernas bildade eliter har medlemskapet varit odelat positivt när det gällt den mentala inkluderingen i den europeiska värdegemenskapen.
För de mer traditionella delarna av dessa samhället har medlemskapet varit en kulturkrock i frågor som jämställdhet, könsroller, attityd till sexuella och etniska minoritetsgrupper, barns rättigheter, etc, som verkar delvis smärtsam och orsakar motreaktioner, men nog blir positiv på längre sikt.

Samtidigt har EU för många framstått som ett marknadsprojekt, som misslyckats med att ta fram ett socialt protokoll.
Brexit är en seger för extremhögerns problembeskrivning, och jag ser samma mönster i fler länder. Därför jublar jag inte.
 
Senast ändrad:
Det är inte reglerna för den fria rörligheten som är problemet utan att länderna skiljer sig åt välfärdsmässigt och vilka sociala förmåner som ges. Det går inte att kombinera med fri rörlighet. Antingen har alla samma välfärdsystem eller så måste man begränsa rörligheten. Men den som tror att Rumänien och Bulgarien ska höja sina sociala förmåner till nordeuropeiska nivåer kan ju räcka upp en hand.

Nu verkar du blanda ihop flyktingars rättigheter med EU-medborgares rättigheter.

Visserligen finns det en förordning om samordning av sociala rättigheter, men i den finns också begränsningar just för att det inte ska bli "snedfördelat".
 
Säg det till en långtidsarbetslös 55-årig gruvjobbare eller textilarbeterska med grundskoleutbildning, i en avfolkningsbygd där deras enda arbetsplats slagit igen. Visst kan de dra iväg till någon av "framtidens dynamiska europeiska utvecklingsplatser" och starta en ny framgångsrik karriär. Vad hen får ut för radhuset mitt i ett ingenstans som hen inte haft råd att underhålla de senaste två decennierna, räcker till en fin lägenhet i City. Och hens barn kommer att hävda sig finfint gentemot överklassbarnen i de fina skolorna.

Men detta har ju ingenting med EU att göra? Det är knappast EUs fel att svenska företag flyttar tillverkningen till låglöneländer i Asien...
 
Säg det till en långtidsarbetslös 55-årig gruvjobbare eller textilarbeterska med grundskoleutbildning, i en avfolkningsbygd där deras enda arbetsplats slagit igen. Visst kan de dra iväg till någon av "framtidens dynamiska europeiska utvecklingsplatser" och starta en ny framgångsrik karriär. Vad hen får ut för radhuset mitt i ett ingenstans som hen inte haft råd att underhålla de senaste två decennierna, räcker till en fin lägenhet i City. Och hens barn kommer att hävda sig finfint gentemot överklassbarnen i de fina skolorna.

Globaliseringen (där EU är en komponent, men absolut inte allt) är grym mot personer och landsändar som hamnat på efterkälken, det är sant.
Men frågan är vad alternativet är?
Den där gruvan som lades ned, skulle den plötsligt blivit lönsam om inte EU funnits? Vart ledde de asymmetrierna mellan grannländer för några decennier sedan? Då var det inte kapitalisterna som passade på att dra nytta av situationen utan militären...

Nä EU må ha många fel och brister, men precis som med demokratin så är alternativen värre, även när besluten inte går min väg så ofta.
 
Globaliseringen (där EU är en komponent, men absolut inte allt) är grym mot personer och landsändar som hamnat på efterkälken, det är sant.
Men frågan är vad alternativet är?
Den där gruvan som lades ned, skulle den plötsligt blivit lönsam om inte EU funnits? Vart ledde de asymmetrierna mellan grannländer för några decennier sedan? Då var det inte kapitalisterna som passade på att dra nytta av situationen utan militären...

Nä EU må ha många fel och brister, men precis som med demokratin så är alternativen värre, även när besluten inte går min väg så ofta.
Nej, gruvan hade säkert inte klarat sig bättre utan EU, och det är som sagt det jag (väldigt förenklat) försökt bena ut för mig själv i inlägg #12. Men man kan välja, på ett politiskt plan, hur man definierar samhällets ansvar (alt. brist på) att hantera de mänskliga och sociala konsekvenserna. En stor del av de brittiska eliterna har i stället valt att söka externa syndabockar.

Att det går att välja olika politiska/sociala vägar vid en dramatisk strukturomställning visar om inte annat de väldigt olikartade vägar som de postkommunistiska samhällena valt efter transformationen - alltifrån Polens nyliberala "chockterapi" - betydligt råare än Thatchers brittiska - till Sloveniens betydligt mer måttfulla och socialt ansvarsfulla reformism. I Polen (som jag råkar veta mest om) vaknar först nu en ångerfylld debatt om "chockterapin" verkligen varit nödvändig, och hur man skulle ha gått tillväga i stället. Tyvärr är det inte så lätt att i efterhand hela det bottenlöst splittrade samhälle med Europas lägsta sociala tillit, som "chockterapin" producerat.

Nej, EU i sig är ju inte källan till problemet, det skulle tvärtom kunna vara en del av (de gemensamma) lösningarna, men det verkar inte som de drabbade uppfattar det på det viset - troligen åtminstone delvis med rätta.
 
Tja, Nigel Farange påstås ju vilja köra igång gamla kolkraftverk och återöppna stängda kolgruvor - för att säkra Englands och Wales 'energioberoende' samt ge dom där gamla surkarten som röstade på den här sk---n jobb igen. Och med norra halvklotets förhärskande västvindsdrift så blir det väl vi som får det sura regnet - igen...
 
Det hopp i den här soppan - titta vilket spontant stöd Alyn Smith (europaparlamentariker från Skottland) får efter sitt korta tal i plenisalen. Så där spridda stående ovationer är ovanliga, och normalt brukar motståndarna då skrika och bua (hyfs och etikett i plenisalen är ingen framträdande egenskap för europaparlamentariker) så mycket de bara orkar. Inget sånt här, t.o.m. Farange sitter tyst... :)
 
Otroligt glädjande att Britterna väljer att ta tillbaka sitt land, bli herre över sitt eget hus och lämna överstatligheten som ingen i Europa vill ha.

Detta är bara början på EU´s förfall.
Frankrike, Nederländerna och Danmark står snart på tur.

Jag hoppas även på en SWEXIT.

Det här var ett projekt som började spåra ur för ett tiotal år sedan. Från början var det en säkerhets/freds-union. Sen har man byggt på mer och mer och mer... och i samma takt har EU förlorat folket och stödet hos gemene man.

Bara att titta på hur många som gick och röstade i EU-valet. Både i Sverige och Europa.
Ska man hårddra det så sitter ju ministrarna inte ens där legitimt. Så illa är det. Ett valdeltagande på 13% (Slovakien) är ju knappast ett legitimt resultat.
Ingen bryr sig, inget intresse. Och det genomsyrar hela EU.

Valdeltagandet har gått ner varje år sedan 1979.

Därför är det otroligt glädjande att se att nån har stake nog att ta tag i taktpinnen och lämna den här soppan.

Tyvärr blir det ju dyrare för oss Svenskar när den tredje största nettogivaren försvinner.
Då får vi betala ännu mer såklart.

Prio 1 är ju att få bort Sossarna ifrån makten och det har de ju fixat själva i princip. Dem lär vi aldrig se där mera. Sen går vi vidare därifrån.
 
Senast ändrad:
Ja, det är fascinerande att folk klagar på "överstatlighet" och sen orkar de inte gå och rösta...

Om folk orkade gå och rösta så skulle de kunna påverka.

Som jag skrev tidigare: EU är inte "dom", det är "vi".


Men sen verkar du vara lite dåligt insatt i hur EU styrs. Medborgarna i EU-länderna väljer till parlamentet. Där sitter inga ministrar. Ministrarna sitter i ministerrådet.
 
Hm EU är inte överstatligt, unionen är i allt väsentligt mellanstatlig, och däri ligger källan till många av de problem som eu-motståndet bygger på.

En union där det var tydligt att det gemensamma samarbetet var överstatligt men det som inte är gemensamt är upp till enskilda stater vore både effektivare och mer demokratisk, i min mening.
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.