Cykla till Mont Blanc

Hej

Jag funderar på att cykla till Frankrike och bestiga Mont Blanc. Jag har förut endast bestigit Kebbene.
Jag undrar om det är någon där ute som har gjort något liknande (förutom Göran Kropp) och kan ge lite tips.
Det stora problemet är ju att det kan bli ganska dyrt...
Ett annat problem gäller själva bestigningen av Mont Blanc. Några frågor:
1. Brukar det alltid finnas guider eller bör man boka en guide långt innan?
2. Bör man gå någon kurs i glaciärvandring? Eller räcker det om man har en guide med sig?
3. Hur många dagar behövs för en toppbestigning?
4. Vad tror ni att allt kan komma att kosta?

Hmm...

Hade samma puckade tanke i huvudet när jag var arbetslös i våras, men så fick jag ett jobb...

Men finns det likasinnade så kanske...

Det enda är att jag tycker det är rätt tråkigt att cykla! Men det är ju inte så långt(!)

Hör av dig om du fortfarande har samma tankar.
// David

Långt och tungt att cykla

Det är en lång cykeltur och med klätterutrustning, även om den är minimal, blir det tungt.

Själva berget är inte svårt, vid goda omständigheter, normalvägen är sommartid en vältrampad stig. Vid dåligt väder kan det dock vara såväl farligt som i det närmaste omöjligt. Normalt behövs ej guide. Guider är f ö i allmänhet svindyra i alperna. Det bör ta 2 dagar upp och en ned. Höjden är den största svårigheten.

Per
http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/Trekking/Wallis90/Zermatt90.html

Ingen glaciärvana

Jo, det kan nog bli rätt jobbigt. Men ska det göras, så ska det göras ordentligt. Synd bara att man inte äger en farbar cykel, så det blir ju ganska dyrt.

Jag har ju tyvärr aldrig gått någon kurs i glaciärvandring, men jag har tänkt att göra det.
Bör man ha rikligt med glaciärvana, eller räcker det med grunderna om man ska bestiga berget utan guide?

Räcker verkligen två dagar, eller bör man acclimatisera sig under en extra dag?

Re: Ingen glaciärvana

Martin Gidlund (Martin Gidlund) skrev:
>Bör man ha rikligt med glaciärvana, eller räcker det med grunderna om man ska >bestiga berget utan guide?

Beror på: En fin dag i juli el augusti kan det vara hundratals som går en väl trampad stig samma dag. Andra årstider kan det nog vara ganska krävande.

>Räcker verkligen två dagar, eller bör man acclimatisera sig under en extra dag?

Nej det räcker egentligen inte. Du kommer att få ont i huvudet. Problemet är att det inte är så lätt att acklimatisera sig, alltså att vistas på 3-4000 m tillräckligt länge för att det verkligen ska hjälpa.

Per

Redan gjort

Tyvär det verkar som om denna bedrift redan har utförts.

Fick höra om det för två år sedan. Det skulle ha varit en svensk kille (namn, ålder okänt) som cyklat ner till chamonix och bestigit mont blanc. Jag fick höra detta av Lion Alpines guider när jag var nere våren 2000, bedriften skulle vara utförd under 1999 eller 1998.

Tyvär så kan jag inte verifiera dessa uppgifter närmare, men någon annan kanske kan.

Så kör hårt!

Marcus

Ja, det mesta är ju redan gjort! Men inte för Gidlund. Tror inte att saken görs för att bli först? Konstlade äventyr har det ju gått inflation i vid det här laget. Att krypa baklänges till OK-macken i Flen från Harpsund spelandes flöjt med näsan är snart det enda "verkliga" äventyret kvar för oss andra stackare

Att cykla till Cham och klättra låter ju som ett kul projekt. Mycket trevligare säkert än att åka buss ned med 70 andra och sedan springa upp i grupp. Cyklingen på vägen ner ger säkert bra träning! Och det blir en extra krydda att ny toppen när man har fått slita lite innan också.

Lycka till!

Farligt

Mont Blanc är 4807 meter högt. Har du ingen glaciärvana ska du naturligtvis ha guide. Det är bara snö, is och glaciärer hela vägen upp. Vinterfjällvana och vana att orientera sig även i dåligt väder är ett måste. Dåligt väder kommer snabbt och på hög höjd utan vana eller guide ligger man mycket risigt till. Mitt råd till dig blir således: Anlita en guide eller skaffa dig erfarenhet innan du ger dig iväg. Livet är kort nog som det är. Det är dumt att chansa.

Laila.

Kör hårt!
Cykla till Mt Blanc är en utmärkt ide.
Är det sommartid bör du ta normalleden upp, det går en liten tramway upp till ca 2300m men är du seriös så traskar du upp till slutstationen, köp en karta i 1:100 000, det finns en hel del stigar som går upp dit(normalleden är dessutom markerad på de flesta kartorna).
Med tanke på acklimatisering kan det vara smart att ta en dag på sig till Tete rousse stugan (ca 3200 om jag minns rätt). Det hinner man även om man går från dalen (start någorlunda tidigt). Så här långt är det mestadels stigar, sista biten lite brantare. Dag två tar du dig upp till Gouter refugen (3800). Det är en ganska kort sträcka, borde ta ca 3h, men den är brant och det är stor risk för rasande stenar. Starta riktigt tidigt innan solen hinner värma upp grandcouloir för att göra passagen så säker som möjligt. Från gouter är det glaciärvandring på snäll glaciär hela vägen till Vallot stugan. Känner du dig pigg och klockan inte är för sent så är det bara att köra på mot toppen från gouter, men det kan vara rätt tungt. Känner du dig sliten så gå mot toppen tidigt dagen efter. Efter Vallot blir det lite brantare och bitvis en ganska smal kam innan toppen. Sedan är det bara att dra hela vägen ner i dalen igen samma dag, det är jobbigt men man hinner innan mörkret om man är på toppen runt ett tiden.
Utrustning som behövs är hjälm, stegjärn, isyxa, sele med självsäkring (det finns fasta vajrar sista biten innan Gouter refugen att klippa in sig i). All utrustning går att hyra på plats. Normalt sett så är det massor med folk där på sommaren så det är inga problem om man går själv att se vart leden är (så länge sikten är bra - kolla vädret noga bara). Ska man slagga i refugerna kan det vara en bra ide att boka sovplats i förväg. Mitt tips är att inte boka en guide utan gå själv OM du känner dig bekväm i högalpin miljö.

Lycka till

/C
[Ändrat av Boelle 2001-10-09 kl 11:32]

Korkat

Att rekommendera någon utan glaciärvana att gå själv utan guide till toppen av Mont Blanc är MYCKET dumt. Människor dör på väg upp och ner. Leden från Gouter må vara enkel i bra väder men vad händer då det blåser upp? Vägen tillbaka blir svår och många smiter ner mot Grand Mulet. Där är glaciären mycket sprickrik... Vallothyttan är så vitt jag vet en nödbivack, vilket betyder att man inte får sova där annat än i en nödsituation.
Att ge sig ut i högalpinterräng och förlita sig på att man kan "hänga på" strömmen är lika dumt som det låter. Det betyder ju att man litar mer på alla andra än sig själv. Tänk om alla har samma tanke?
Tillsist kan jag nämna att en svensk kille dog på ett toppförsök från Gouter.

Laila.

Guide-offert

Klistrar in exempel på Guideoffert vi fick i somras. Tyvärr gick vi och köpte bostadsrätter istället. Spontant tycker jag offertens upplägg låter som vettig acklimatisering å klätterövning/"isövning" för en som aldrig provat. Naturligtvis finns det ju vildhjärnor som tycker annorlunda. Att det är dyrt håller jag dock med om, men det är ju dyrt att skaffa erfarenheten genom gradvis tuffare turer på hemmaplan under ett par år också, så det är väl mest en prioritering. Går man den "långa vägen" får man ju tex ytterligare erfarenheter på vägen, men samtidigt så kanske man hinner få barn el. liknande under tiden och andra prioriteringar i livet.. inte är det lätt inte, men nu ska jag sluta babbla å lämna över till lite "fakta";

"Europas högsta berg Mont Blanc , 4 807 möh, är fantastiskt ståtligt och lockar många entusiaster varje år till ett toppförsök. Tekniskt ett ganska lätt projekt men höjden gör att rätt förberedelse och god fysisk form är ett måste om man ska nå toppen. Med rätt acklimatisering och målmedveten fokusering är Mont Blanc en väldigt vacker tur och ett övervinnligt mål.

Vid foten av Mont Blanc ligger byn Les Houches, där vi bor på Hotel Slalom ett charmigt litet svenskägt hotell. Härifrån utgår vi på morgonen dag 1 för en tvådagars acklimatiseringstur där vi sover över i Albert Premier, en refuge på 2800 möh. Dag 2 startar vi tidigt för att bestiga Aiguille du Tour, 3500 möh. På eftermiddagen återvänder vi till Hotel Slalom. Dag 3 gör vi en alpin klättertur och är tillbaks på Slalom på kvällen för att göra sista förberedande check inför toppbestigningen.
Dag 4 börjar våran Mont Blanc-bestigning med kabinbanan i Les Houches, efter byte till ett litet bergståg börjar vi gå från Nid´Aigle, 2400möh. Efter ett par timmars vandring knyter vi in oss för att klättra upp sista 600 höjdmetrarna till Refuge du Goutier, 3800 möh.
Vila på eftermiddagen och tidig middag. Toppdagen börjar med frukost 02.00. Med mössa, vantar och pannlampa startar vi klättringen mot toppen. Vi når toppkammen samtidigt som de första solstrålarna möter oss och färgar himlen i fantastiska nyanser.
Det är en oerhörd känsla att stå på toppen och blicka ut över hela Alperna.

Pris: 7 990 Frf

I priset ingår fem dagars guidning, halvpension sex dagar (fyra nätter på hotell, två nätter i hytter), säkerhets utrustning (sele, hjälm, isyxa , stegjärn).
Toppen klättras med en guide/ 2 gäster."

Mont blanc bör tas på allvar

Laila skrev:

>Leden från Gouter må vara enkel i bra väder men vad händer då det blåser upp?

Precis. När det ligger ett stabilt högtryck är det en enkel tur. Krävs knappt snöpulsning. Men skulle det skulle bli molnigt eller dimmigt och börja regna, snöa och blåsa, kan det vara mycket besvärligt och faktiskt farligt. Man bör då absolut vara i replag. Faktum är att man bör nog vara det ändå. Även där det är en vältrampad stig kan det finnas sprickor under snön som inte syns. Vi råkade på en sådan när vi gick stigen från Aiguille d´Midi till Italien (Heilbronner?). Vet ej om det är sprickor under normalleden. Men en sak är säker, att vid dåligt väder och förlorad orientering kan man råka mycket illa ut även på den. Mont Blanc bör man ta på allvar.

Om det är farligt eller ej beror alltså på vädret och det kan vara oberäkneligt. Jag vet inte hur det var i år men förra året passerade vi Chamonix på cykel, kom fr Nice, och tältplatsen var full av deppiga klättrare eftersom vädret var emot dem. Samma sak var det i Zermatt. Moln, dimma, snö, etc.

Per