Båda sidor har förstås en poäng i detta, man skall varken dricka för lite eller för mycket, lagom är bäst.
Den skrift som tråden tipsar om verkar ju adekvat. Den nämner att man kan få problem med undervätskning, och att motdraget är att dricka tillräckligt, samt att mängden som behövs kan vara mellan 0,5-1 liter per timme vid kraftig ansträngning. Det gäller ju oavsett höjd och är inte direkt påverkat av höjden i alla lägen, men höjd kan påverka och vätskebrist kan likna/ möjligen bidra till symptomen vid höghöjdsbesvär.
Slutsatsen jag drar är att man bör vara observant på att dricka tillräckligt, men att detta kräver planering och observation för att kunna bedöma den individuella situationen vilket är svårt att kvantifiera mera generellt, samt att man inte skall gå törstig utan "drick när du är törstig".
i den motsatta ståndpunkten i tråden att risken är att man dricker för mycket, men med den rekommendationen saknar jag en algoritm för hur jag då i stället skall beräkna vätskeåtgången. Att dricka skadligt mycket kräver ju en framförhållning som är avsevärd om man samtidigt har en stor ansträngning, så det är ju ett slags planering att förse sig med så mycket vätska. Att kritisera den första rekommendationen utan att komma med en justering av den verkar inte så konstruktivt. De rekommendationer som länkas till handlar om höghöjdssjuka, men inget direkt om vätskeintag? Annat än att vätskebrist är en differentialdiagnos.
Vad är det konstruktiva i att kritisera informationen om att vara vaksam på att inte dra på sig vätskebrist (utom att också vara medveten om en eventuell risk för övervätskning om man tar i alldeles extremt för mycket)? Precisera gärna det för information skulle i så fall kunna klargöra diskussionsunderlaget.
