Skenanfall - långt inlägg, men ganska intressant 
Sanningen är den att det inte finns någon forskning om detta. Däremot finns det svenska rapporter, som Skandinaviska Björnprojektet samlat in under flera år. Där är 114 möten med björn där människan inte skadats, rapporterade. I 80% av fallen har björnen inte uppträtt aggressivt och gått från platsen. Några gånger har björnen stannat kvar, tittat på människorna, men inte varit aggressiv. Endast 5 gånger har människan uppfattat att björnen gjort ett hotfullt skenanfall. Vid alla dessa tillfällen har faktorer som anses vara aggressionshöjande funnits; björnungar, hundar eller djurkadaver. Att det dessutom skett ett antal möten med björn där människan skadats är ju väl dokumenterat.
Dessa händelser är alldeles för få för att dra några slutsatser om hur ofta en björns attacker är skenattacker. Jag tycker det är obetänkt av dem som skrivit naturvårdsverkets med fleras rekommendationer att använda ordet ”ofta”. Att däremot skriva att björnen ibland gör en skenattack för att försöka skrämma bort faran, hade varit mer rättvisande.
När det gäller björnens utbredning, reproduktion, ålder, ”livsstil” och till viss del beteende mot andra björnar finns det däremot ganska mycket forskning. Om detta kan man bland annat läsa på http://www.jagareforbundet.se/forsk/avdelningensforskningsprojekt/bjornprojektet.asp
Där finns även björnprojektets slutrapport. Forskningen bygger främst på sändare och på undersökning av sövda och döda björnar, samt på de fåtaliga rapporterna. Man bör tänka på att rapporterna bygger på människans tolkning av björnens beteende, vilken i sin tur mer grundar sig på inlärda föreställningar än på kunskap om björnens instinkter.
Så här säger slutrapporten om att ha/använda vapen vid möte med en björn som känner sig hotad: ”Det är lätt att tro att ett vapen ger ökad trygghet i björnmarker. Detta är sannolikt helt fel eftersom det, i en snabb och stressad situation, kan vara mycket svårt att få iväg ett direkt dödande skott. Ett skott i luften över björnen kan ha en skrämmande effekt och bör om möjligt alltid skjutas först. Kom alltid ihåg att en sårad björn kan vara livsfarlig. Kom också ihåg att björnar gör skenanfall som emellertid ytterst sällan leder till en fullföljd attack. Använd därför inte vapnet förrän det är absolut nödvändigt och du är helt övertygad om att ditt första skott är dödande. Om en björn kommer rakt emot dig kan du aldrig vara säker på detta. Därför ger vapnet en mycket falsk säkerhet.”
Personligen TROR jag att de har kommit till rätt slutsats. Men den bygger mer på kunskap om människan än på kunskap om björnen. Och den har väldigt få faktiska situationer som grund för att vi människor ska kunna veta att det verkligen är så här det fungerar.
Kort sagt, det är känslor som styr - något som ju inte minst är tydligt i argumenteringen i den här tråden.
Sanningen är den att det inte finns någon forskning om detta. Däremot finns det svenska rapporter, som Skandinaviska Björnprojektet samlat in under flera år. Där är 114 möten med björn där människan inte skadats, rapporterade. I 80% av fallen har björnen inte uppträtt aggressivt och gått från platsen. Några gånger har björnen stannat kvar, tittat på människorna, men inte varit aggressiv. Endast 5 gånger har människan uppfattat att björnen gjort ett hotfullt skenanfall. Vid alla dessa tillfällen har faktorer som anses vara aggressionshöjande funnits; björnungar, hundar eller djurkadaver. Att det dessutom skett ett antal möten med björn där människan skadats är ju väl dokumenterat.
Dessa händelser är alldeles för få för att dra några slutsatser om hur ofta en björns attacker är skenattacker. Jag tycker det är obetänkt av dem som skrivit naturvårdsverkets med fleras rekommendationer att använda ordet ”ofta”. Att däremot skriva att björnen ibland gör en skenattack för att försöka skrämma bort faran, hade varit mer rättvisande.
När det gäller björnens utbredning, reproduktion, ålder, ”livsstil” och till viss del beteende mot andra björnar finns det däremot ganska mycket forskning. Om detta kan man bland annat läsa på http://www.jagareforbundet.se/forsk/avdelningensforskningsprojekt/bjornprojektet.asp
Där finns även björnprojektets slutrapport. Forskningen bygger främst på sändare och på undersökning av sövda och döda björnar, samt på de fåtaliga rapporterna. Man bör tänka på att rapporterna bygger på människans tolkning av björnens beteende, vilken i sin tur mer grundar sig på inlärda föreställningar än på kunskap om björnens instinkter.
Så här säger slutrapporten om att ha/använda vapen vid möte med en björn som känner sig hotad: ”Det är lätt att tro att ett vapen ger ökad trygghet i björnmarker. Detta är sannolikt helt fel eftersom det, i en snabb och stressad situation, kan vara mycket svårt att få iväg ett direkt dödande skott. Ett skott i luften över björnen kan ha en skrämmande effekt och bör om möjligt alltid skjutas först. Kom alltid ihåg att en sårad björn kan vara livsfarlig. Kom också ihåg att björnar gör skenanfall som emellertid ytterst sällan leder till en fullföljd attack. Använd därför inte vapnet förrän det är absolut nödvändigt och du är helt övertygad om att ditt första skott är dödande. Om en björn kommer rakt emot dig kan du aldrig vara säker på detta. Därför ger vapnet en mycket falsk säkerhet.”
Personligen TROR jag att de har kommit till rätt slutsats. Men den bygger mer på kunskap om människan än på kunskap om björnen. Och den har väldigt få faktiska situationer som grund för att vi människor ska kunna veta att det verkligen är så här det fungerar.
Kort sagt, det är känslor som styr - något som ju inte minst är tydligt i argumenteringen i den här tråden.
