Dolomiterna

Tja!

Syrran pluggar i Innsbruck i år och när hennes termin är över i slutet av juni har vi tänkt att vandra i alperna under ca en vecka, förslagsvis Dolomiterna för dit har jag velat länge. Långtur eller dagsutflykter spelar ingen roll och via ferrata är vi också intresserade av. Fina vyer, branta berg, spektakulära massiv och exponerade stigar står på önskelistan. Vi har tänkt oss lätta ryggsäckar utan tält, kök och sånt.

Jag har surfat runt och det är ett gytter av leder och hyttor där, men jag har inte lyckats bilda mig någon uppfattning om _vart_ vi ska. Alta Via 1 och Alta Via 2 verkar vara poppis och löpa från norr till söder, och Lonely Planet föreslår en tur från väst till öst som sägs inbegripa allt. Är det någon som gått de här lederna eller några andra och som kan komma med tips om vart det är fint i verkligheten? Och är det någon som vet om det går att hyra via ferrata-utrustning på plats så att man slipper bära omkring på det hela resan?

/Linda

Eva Hellström-Boström har skrivit en bok på svenska "vandra i alperna" har jag för mig at den heter. Den är lite gammal men hyttor och berg flyttar inte. Har använt den som bas för alta via 2, t.o.m. rif Mulaz 1999 och Rosengarten runt 2001. Rekommenderas.

Kartor finns/fanns på kartbutiken i stockholm, nästan samma pris som på plats. På plats kan de vara slut.

I juni är inte många hyttor öppna, kolla på http://www.cai.it för exakta öppettider och telefonnummer, de flesta öppnar runt första juli.

En via feratta "rigg" kostade ca 250SKR år 2000, hjälm och sele hade jag redan. Har inte sett någon som hyr ut.

Packa lätt (5-6kg), gå in skorna och ta med kontater till hyttorna.

go tur!

seglartjej; sa:

Är det någon som gått de här lederna eller några andra och som kan komma med tips om vart det är fint i verkligheten? Och är det någon som vet om det går att hyra via ferrata-utrustning på plats så att man slipper bära omkring på det hela resan?

Klicka för att se resterande...

Har gått en del via Ferratas. Mkt kul. Utrustningen är ganska enkel så man köper, band, sele, 2 karabiner.

Per

Klätterstigset med fallbroms

Har gått en del via Ferratas. Mkt kul. Utrustningen är ganska enkel så man köper, band, sele, 2 karabiner.

Per [/QUOTE]

Uräkta sidospåret från Dolomiterna men jag har sett att det finns speciella "Klettersteigset" med fallbroms. Eller kan man bygga fallbromsen med slingorna?

Klättstigseten kostar ca 70€ och uppåt. Då dessa leder kan gås utan större bergvana tillhör de inte heller den normala utrustningen hos folk utan brukar kunna hyras på plats.

Magnus

Glöm inte fallbromsen

Vid vanlig klättring har man ett dynamiskt rep som tar upp krafter vid fall. Vid via ferrata har man inte det och varje klättrare måste medföra en falldämpare som mjukar upp fallen så att man inte skadar sig (av fallfaktorn). De "klettersteigset" som finns är kanske inte så dumma startpaket. Annars finns det lösa falldämpare också. Och glöm inte hjälmen när ni är ute i bergen.

VAd är en falldämpare?

brandmansmicke; sa:

Vid vanlig klättring har man ett dynamiskt rep som tar upp krafter vid fall. Vid via ferrata har man inte det och varje klättrare måste medföra en falldämpare som mjukar upp fallen så att man inte skadar sig (av fallfaktorn). De "klettersteigset" som finns är kanske inte så dumma startpaket. Annars finns det lösa falldämpare också. Och glöm inte hjälmen när ni är ute i bergen.

Klicka för att se resterande...

Vad är en falldämpare? Har aldrig hört talas om ngt dyl. Vid vanlig klättring har man normalt en broms, som egentligen bara används vid abseil. Standardutrustning för via ferratas brukar vara sele, två band, och två karabiner, banden är normalt de som används vid klättring, d v s de är något elastiska. Dessutom brukar man ha skor med bra friktion och hjälm (främst som skydd mot stenfall).

Banden brukar vara ganska korta och längre fria fall ska i varje fall teoretiskt vara uteslutna: dels finns ju grepp naturliga eller uppsatta hela vägen (stegar, räcken, vajer, etc), dels ska man i princip inte falla längre än till närmaste stålpinne, vilket brukar röra sig om högst ett par meter.

Per

Problemet är väl följande:

1. Slingor av det slag man oftast använder för ankare och standplatser är att betrakta som statiska.

2. Fallfaktorn som har stor betydelse för fångrycket kan bli högre än vid repklättring där fallfaktorn inte kan bli högre än 2, vilket f ö är rätt osannolikt.
På via ferrata kan man få en fallfaktor som är högre, slingan kan vara kortare än avståndet till "bulten".

De anordningar för via ferrata jag sett, kan möjligen ha varit dynamiska, det var i alla fall lite mer repkänsla än slingkänsla i materialet.

Ett sätt att minska fångrycket är väl då att ta en falldämpare som normalt används vid "dåliga" säkringar, de ser ut som en ecpress, men rivs upp eller vecklar ut sig till exempelvis dubbla längden samtidigt som de tar en del energi från fallet.

Fast om det var det Brandmansmicke menar vet han ju bäst...

I senaste numret av tidningen Ute Magasinet (nr4) finns
en artikel om Dolomiterna.

Anders.

Slutgissat

Om man faller mer än 2 meter med statiska säkringar finns risk för skador, därför trär man repet/bandet genom en mackapär som repet kan glida i. På så sätt minskar rycket. Som påpekats tidgare så kan fallet bli ganska långt innan karbinen tar stopp mot något av de fästen som håller säkringswiren. Med bara någon meters klätterrep blir det ganska stumt.


[Ändrat av Vandrare 2004-05-23 kl 14:38]

Re: Slutgissat

Vandrare; sa:

därför trär man repet/bandet genom en mackapär som repet kan glida i. På så sätt minskar rycket. Som påpekats tidgare så kan fallet bli ganska långt innan karbinen tar stopp mot något av de fästen som håller säkringswiren. Med bara någon meters klätterrep blir det ganska stumt.

Klicka för att se resterande...

Ok, då är jag med, ser ut som en broms, kan säkert vara bra.

När vi gick via ferratas använde vi två långa klätterband av den typ som används vid standplatser. De är dynamiska, i det att de töjer sig något. Använde helt enkelt saker från vår vanliga klätterutrustning. Billigt o enkelt. Därmed inte sagt att det inte är bättre med specialprylar.

Gick en del via ferratas i Brentas, o runt Canazei o Cortina: bl a Pössnecker o Marmolada som är ganska luftiga. Upplevde det som tämligen säkert o med andra risker än vid ren klättring.

Vid ren klättring är den som leder bitvis helt osäkrad och man kan störta rätt långt o fästena man satt upp kan ryckas ur. Eventuella fall är ofta mycket farliga.

På via ferratas är man i princip alltid säkrad o tagen är alldeles utmärkta. De byggdes ju från början under första världskriget för att soldaterna skulle kunna gå med 25-30 kg packning där det normalt är 4 el 5 gradens klättring. Främsta olycksrisken är nog åskväder. Eventuella fall stoppas omedelbart o resulterar nog främst i skrubbsår.

Per

Fångrycket är oerhört beroende av dynamiken i systemet, och enbart längden på fallet har inte den betydelse för krafterna man kan föreställa sig. Enkelt uttryckt blir krafterna oändliga om ingen dynamik finns oavsett fallets längd (om det är längre än noll...). Självklart går inte slingor osv. av vid minsta lilla fall, men det bygger mycket på att kroppen faktiskt ger efter.

Ett fall på kanske 3 m (två gånger slinglängden + max avstånd mellan två vajerfästen) är ju fullt möjligt och utöver att man skulle må rätt dåligt av fångrycket, är jag faktiskt inte säker på att en vanlig slinga håller. Via-Ferrata-slingor brukar dessutom ha lite extra kraftiga karbiner just eftersom krafterna riskerar att bli större vid oturliga men möjliga fall.

På Addnature och Barrabes.com fanns ett antal ferrata-anordningar. I stort sett alla bygger på en inbyggd repbroms, det fanns en hos Barrabes med falldämpare av typen som river upp sömmar, men den är ju egentligen direkt olämplig; efter fall måste man ha en reserv att plocka fram.

En bild säger mer än...

Säger inte bilden allt. Vi talar runt varandra. Någon form av broms, falldämpare, eller vad det nu heter behövs. De flesta jag sett liknar den på bilden Björn visade. (Min benämning "falldämpare" kanske är missvisande då det snarare för tankarna till en sk "screamer".) Men vi är överens om att bara två slingor och karbiner skapar en potentiell livsfara.