EverstLeden?
- Trådstartare zzeezz
- Start datum
Everest BC
Jag har gått den två gånger.
Det var på 50-talet den började i Kathmandu. Numer kan man åka buss eller taxi till Jiri, som ligger fem till sju dagar från Namche Bazaar. Därifrån är det ytterligare fyra till fem dagar till base camp. Som egentligen inte är så mycket att se. Mest skravel. Höjdpunkten för de flesta är en bestigning av Kala Pattar, en höjd som ligger ovanför base camp med fina vyer av Everest sydvägg.
Det finns massvis av led beskrivningar. Lonely Planet har en särskild volym Trekking in Nepal, skriven av Stan Armington. Det finns en on-line på http://www.yetizone.com/wwwboard/wwwboard.htm Där förs också diverse diskussioner.
Leden är en typisk tea-house trek: d v s man klarar sig utmärkt med ett minimum av utrustning. Hela vägen finns små trevliga hotel och de har ägnat sig åt turism så länge att maten är god och bekvämligheten hyfsad. I princip behöver man inte mycket mer än ett par starka skor, en varm jacka och en tandborste. Skulle dock rekommendera egen sovsäck. Trevligt att ha en egen ren.
Inkluderar en länk från sista gången jag gjorde Everestvandringen
http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/Trekking/Khumbu/Khumbu92trek1.html
Per
kim1; sa:
Jag har gått den två gånger.
Det var på 50-talet den började i Kathmandu. Numer kan man åka buss eller taxi till Jiri, som ligger fem till sju dagar från Namche Bazaar. Därifrån är det ytterligare fyra till fem dagar till base camp. Som egentligen inte är så mycket att se. Mest skravel. Höjdpunkten för de flesta är en bestigning av Kala Pattar, en höjd som ligger ovanför base camp med fina vyer av Everest sydvägg.
Det finns massvis av led beskrivningar. Lonely Planet har en särskild volym Trekking in Nepal, skriven av Stan Armington. Det finns en on-line på http://www.yetizone.com/wwwboard/wwwboard.htm Där förs också diverse diskussioner.
Leden är en typisk tea-house trek: d v s man klarar sig utmärkt med ett minimum av utrustning. Hela vägen finns små trevliga hotel och de har ägnat sig åt turism så länge att maten är god och bekvämligheten hyfsad. I princip behöver man inte mycket mer än ett par starka skor, en varm jacka och en tandborste. Skulle dock rekommendera egen sovsäck. Trevligt att ha en egen ren.
Inkluderar en länk från sista gången jag gjorde Everestvandringen
http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/Trekking/Khumbu/Khumbu92trek1.html
Per
Årstid
Bästa tiden att trekka i nepal är oktober-november då monsunen dragit förbi och vädret är behagligt varmt upp till 4000 m,dvs kortbyxor och t-shirt under dagspassen. Även Maj är behagligt och mycket fint då all blomning sker men det är mer folk i lederna då och det kan bli trångt i te-husen.De flesta topp-expeditionerna sker i maj.
Lycka till
Bästa tiden att trekka i nepal är oktober-november då monsunen dragit förbi och vädret är behagligt varmt upp till 4000 m,dvs kortbyxor och t-shirt under dagspassen. Även Maj är behagligt och mycket fint då all blomning sker men det är mer folk i lederna då och det kan bli trångt i te-husen.De flesta topp-expeditionerna sker i maj.
Lycka till
Re: Årstid
Jag gick upp i maj och det var sällan en kotte i tea housen. Men jag kanske gick upp i slutet av månaden.
Något man inte bör vara är höjdrädd om man gå leden. På vissa ställen går man på smala passager med stup på flera hundra meter. Undertecknad som har en viss höjdrädsla var livrädd vid några tillfällen. Men man var nog också extra känslig då man gick ensam med tung packning i snöblask och dylikt. Puhhh
frippeus; sa:
Jag gick upp i maj och det var sällan en kotte i tea housen. Men jag kanske gick upp i slutet av månaden.
Något man inte bör vara är höjdrädd om man gå leden. På vissa ställen går man på smala passager med stup på flera hundra meter. Undertecknad som har en viss höjdrädsla var livrädd vid några tillfällen. Men man var nog också extra känslig då man gick ensam med tung packning i snöblask och dylikt. Puhhh
Re: Årstid
Det stämmer när det gäller lägre höjder. Men Nepal har stor variation i mikroklimatet. När det är behagligt upp till 4000 m är det arktiskt kallt över 4000 m.
Maj har fördelen att det är varmare. För vandring kan faktiskt även juni, juli och augusti var utmärkt på högre höjder. Där det under oktober och november är bitande kallt och risk för snö är det då ängar med edelweiss och enziana, och man kan gå riktigt högt utan att det krävs arktisk utrustning. Det sägs att man inte kan se bergen under monsunen men det är fel. Uppe i Khumbu är man så nära dem att man får fina utsikter.
Vissa områden i Nepal är faktiskt bäst under monsunen t ex Tilicho http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/Trekking/Mesokantola/Tilicholake.html och Hidden Valley http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/Trekking/Hiddenvalley/DhampusPass.html
Per
frippeus; sa:
Det stämmer när det gäller lägre höjder. Men Nepal har stor variation i mikroklimatet. När det är behagligt upp till 4000 m är det arktiskt kallt över 4000 m.
Maj har fördelen att det är varmare. För vandring kan faktiskt även juni, juli och augusti var utmärkt på högre höjder. Där det under oktober och november är bitande kallt och risk för snö är det då ängar med edelweiss och enziana, och man kan gå riktigt högt utan att det krävs arktisk utrustning. Det sägs att man inte kan se bergen under monsunen men det är fel. Uppe i Khumbu är man så nära dem att man får fina utsikter.
Vissa områden i Nepal är faktiskt bäst under monsunen t ex Tilicho http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/Trekking/Mesokantola/Tilicholake.html och Hidden Valley http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/Trekking/Hiddenvalley/DhampusPass.html
Per
Jag gick everestleden i april/maj i år och kan säga att det var helt fantastiskt! Vi gick från Jiri vilket jag rekommenderar mycket pga. aklimatisering och så får du upp kondisen ordentligt! Du kommer att märka skillnaden mot dem som flyger in till Lukla.
Vi var ute i 28 dagar (ingen stress) och då gick vi Jiri-Namche-Chukungdalen-Kala patar/Basecamp-ChoLapasset-Gokyo-Namche-Lukla.
Jag tycker att kala patar(utsiktstopp med vy mot everest) är ett måste och när man ändå har masat sig dit så är det ju klart att man ska gå till base camp också. Isfallet verkar inte vara att leka med!
Eftersom läget i Nepal har varit lite osäkert de senaste åren så var det inte speciellt mycket folk i everestområdet när vi var där - perfekt! Men eftersom läget är stabilt nu pga. vapenvila så finns "risken" att turisterna börjar att hitta tillbaka. Så jag skulle passa på att åka så fort som möjligt om man vill slippa för mycket turister.
Vi använde oss av "Trekking in the everest region" av Jamie Mcguinness och den är helt klart bäst! Många jag träffade hade LP-guidebok och alla tyckte att Jamies bok var mycket bättre.
Vi var ute i 28 dagar (ingen stress) och då gick vi Jiri-Namche-Chukungdalen-Kala patar/Basecamp-ChoLapasset-Gokyo-Namche-Lukla.
Jag tycker att kala patar(utsiktstopp med vy mot everest) är ett måste och när man ändå har masat sig dit så är det ju klart att man ska gå till base camp också. Isfallet verkar inte vara att leka med!
Eftersom läget i Nepal har varit lite osäkert de senaste åren så var det inte speciellt mycket folk i everestområdet när vi var där - perfekt! Men eftersom läget är stabilt nu pga. vapenvila så finns "risken" att turisterna börjar att hitta tillbaka. Så jag skulle passa på att åka så fort som möjligt om man vill slippa för mycket turister.
Vi använde oss av "Trekking in the everest region" av Jamie Mcguinness och den är helt klart bäst! Många jag träffade hade LP-guidebok och alla tyckte att Jamies bok var mycket bättre.
Bäst att få in fr Jiri
Instämmer till fullo. Dessutom är det kul att få se andra delar av Nepal.
Per
http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/Trekking/Treks.html
lillnina; sa:
Instämmer till fullo. Dessutom är det kul att få se andra delar av Nepal.
Per
http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/Trekking/Treks.html
ornskar; sa:
Det beror på: Är man s k första ascentionist, alltså den första som går efter snöfall, kan det nog vara snudd på övermäktigt jobbigt eller omöjligt. När andra gått finns en vältrampad stig och då är det ganska lätt bortsett från höjden. Vi gick över i Augusti och det var fint. Finns lite bilder här http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/Trekking/Khumbu/Khumbu92trek2.html
Per
Cho-La
Det går bra att gå över Cho La utan guide men själv är inte att rekommendera. Oftast är det inga problem att träffa någon att ha följe med.
Om det inte har snöat på ett tag och andra har gått över(ger tydlig stig) är det inga som helst problem att gå där. Men ifall det är dåligt väder och det har kommit snö gäller det att vara extra försiktig och stavar och/eller stegjärn är att rekommendera. Tänk på att det är en glaciär som ska passeras.
Om man känner sig osäker går det ju nästan lika fort att gå runt via Phortse.
När jag gick var det dåligt väder och lite nysnö. Jag hade följe med tre andra vilket kändes tryggt om något skulle hända. Vägen upp var enkel och tydlig, en bergsvägg med stora stenbumlingar att ta sig upp för. Uppe på glaciären fanns en tydlig stig. På vägen ner till Gokyosidan blev det lite trixigare pga is och snöblask. Där skulle en stav vara till mycket god hjälp. Brant och halt!
Har hört att utsikten skall vara fantastik så nästa gång blir det vid bra väder!
ornskar; sa:
Det går bra att gå över Cho La utan guide men själv är inte att rekommendera. Oftast är det inga problem att träffa någon att ha följe med.
Om det inte har snöat på ett tag och andra har gått över(ger tydlig stig) är det inga som helst problem att gå där. Men ifall det är dåligt väder och det har kommit snö gäller det att vara extra försiktig och stavar och/eller stegjärn är att rekommendera. Tänk på att det är en glaciär som ska passeras.
Om man känner sig osäker går det ju nästan lika fort att gå runt via Phortse.
När jag gick var det dåligt väder och lite nysnö. Jag hade följe med tre andra vilket kändes tryggt om något skulle hända. Vägen upp var enkel och tydlig, en bergsvägg med stora stenbumlingar att ta sig upp för. Uppe på glaciären fanns en tydlig stig. På vägen ner till Gokyosidan blev det lite trixigare pga is och snöblask. Där skulle en stav vara till mycket god hjälp. Brant och halt!
Har hört att utsikten skall vara fantastik så nästa gång blir det vid bra väder!
Vilse vid Cho La Col
Jag ville bara dela en historia med er om hur jag för första och enda gången gick vilse under en vandring. Jag var som du lite osäker på om det var lämpligt att gå över Cho La-passet utan guide så jag snackade med en hel del folk i området, dels de som precis hade gått i motsatt riktning, dels de som precis skulle gå. Jag slog följe med en annan ensamvandrare och vi hakade på ett större italienskt sällskap som hade både bärare och guider. Under hela dagen på väg mot passet snöade det och när vi kom upp en bit mot passet konstaterade italienarna att det låg för mycket snö för deras tungt lastade bärare så de vände tillbaka. Jag och den andra killen hade å andra sidan inte så mycket packning så vi bedömde att vi skulle klara av det. Innan de gick talade guiden om att det bara var att fortsätta över passet, inga problem.
Väl uppe i passet låg det någon halvmeter nysnö och det snöade fortfarande så sikten var obefintlig. Då tog vi för första gången fram våra kartor och kompasser och tog ut en kurs för att komma ner på rätt sida. Snart började det gå nedför och vi slutade upp i en stor glaciärdal. Men där är det något som inte stämmde, glaciärdalen löpte i en annan riktning än den borde enligt kartan. Vi var allmänt konfunderade och började sedan gå i den riktning som är "mest rätt". Efter några timmar blev det mörkt och allt vi kunde göra var att hitta någonstans att sova. Det blev en lång kall stjärnklar natt, runt -10 grader och ingen ordentlig bivackutrustning eller mat. Dagen efter var det fortfarande klart och vi kunde börja ta ut bäringar till omkringliggande toppar. Vi insåg då snart att vi satt på 5800m precis vid den tibetanska gränsen och att det inte alls var Cho La-passet vi korsat. Guiderna hade helt enkelt gått till fel pass. Efter det tog det en lång dags vandring plus ytterligare en natt på 5000m innan vi var tillbaka i Gokyo igen.
Några dagar senare korsade vi det riktiga Cho La-passet själva med hjälp av karta och kompass men inga guider. Inga problem.
Lärdomar? Lita inte blint på guider, följ med på kartan. Ha reservproviant. (Jag hade några paket kex, polaren hade ingenting).
ornskar; sa:
Jag ville bara dela en historia med er om hur jag för första och enda gången gick vilse under en vandring. Jag var som du lite osäker på om det var lämpligt att gå över Cho La-passet utan guide så jag snackade med en hel del folk i området, dels de som precis hade gått i motsatt riktning, dels de som precis skulle gå. Jag slog följe med en annan ensamvandrare och vi hakade på ett större italienskt sällskap som hade både bärare och guider. Under hela dagen på väg mot passet snöade det och när vi kom upp en bit mot passet konstaterade italienarna att det låg för mycket snö för deras tungt lastade bärare så de vände tillbaka. Jag och den andra killen hade å andra sidan inte så mycket packning så vi bedömde att vi skulle klara av det. Innan de gick talade guiden om att det bara var att fortsätta över passet, inga problem.
Väl uppe i passet låg det någon halvmeter nysnö och det snöade fortfarande så sikten var obefintlig. Då tog vi för första gången fram våra kartor och kompasser och tog ut en kurs för att komma ner på rätt sida. Snart började det gå nedför och vi slutade upp i en stor glaciärdal. Men där är det något som inte stämmde, glaciärdalen löpte i en annan riktning än den borde enligt kartan. Vi var allmänt konfunderade och började sedan gå i den riktning som är "mest rätt". Efter några timmar blev det mörkt och allt vi kunde göra var att hitta någonstans att sova. Det blev en lång kall stjärnklar natt, runt -10 grader och ingen ordentlig bivackutrustning eller mat. Dagen efter var det fortfarande klart och vi kunde börja ta ut bäringar till omkringliggande toppar. Vi insåg då snart att vi satt på 5800m precis vid den tibetanska gränsen och att det inte alls var Cho La-passet vi korsat. Guiderna hade helt enkelt gått till fel pass. Efter det tog det en lång dags vandring plus ytterligare en natt på 5000m innan vi var tillbaka i Gokyo igen.
Några dagar senare korsade vi det riktiga Cho La-passet själva med hjälp av karta och kompass men inga guider. Inga problem.
Lärdomar? Lita inte blint på guider, följ med på kartan. Ha reservproviant. (Jag hade några paket kex, polaren hade ingenting).
Liknande trådar
| Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
|---|---|---|---|---|
|
|
Utrustning och forberedelser for Everstleden | Trekking | 3 |
Liknande trådar
Sova ute en natt i månaden
Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.