Information om akut höjdsjuka på svenska

Att kritisera den första rekommendationen utan att komma med en justering av den verkar inte så konstruktivt. De rekommendationer som länkas till handlar om höghöjdssjuka, men inget direkt om vätskeintag? Annat än att vätskebrist är en differentialdiagnos.


Vad jag kritiserar är vätskeintag utan övre tak , utan koppling till törst : den stora feta rutan med Drick ! Drick ! Drick ! Kalla det spekulation ,men det är den sortens uppfattningar som jag ser framför mig som förklaring till dödsfallet i Colorado , eller norskan som flögs ned till Kathmandu medvetslös - utan förbättring.

Vätskeintag i länkarna innan : Himalyan Resue Association rekommenderar kring tre liter om dagen , och varnar för både under ( AMS-liknande symptom ) och övervätskning ( elektrolytstörningar , dvs. hyponatremi ) Dom evidensbaserade riktlinjerna från WMS-gruppen gör samma sak , utan att ange vätskevolymer.

Varför Medexförfattarna gör ett andra val än t.ex. Himalyan Rescue Association kan man bara gissa , eftersom dom inte anger några källor . Det kan vara del av en brittisk tradition . National Health Services har sedan mannaminne haft som råd minimum 4-6 liter per dag (!) utan nån koppling till vilken sorts aktivitet. Förra året så backade dom till plenty of fluids , återigen utan några källor. ( Och ja, det här är också en historisk trend : Hackett t.ex. publicerade en bok mellan det att han jobbade på kliniken i Pheriche och Everestbestigningen där han förordade högt vätskeintag. Nu är han en väldigt stark kritiker av dom som upprepar vad han sa förra århundradet. )

Att normal trekking innebär att man lägga ner mycket energi på att planera sitt intag håller jag inte med om . Första gången över femtusen meter ( Thorung La , 1979 ) hade jag med mig en en liters vattenflaska och vanliga Trangian ,
och det fungerade okej . T-sprit på närmare femtusen meters höjd kräver väldigt , väldigt mycket tålamod dock , jag skiftade över till Trangia Arctic innan min första vintervistelse i Ladakh.
Jag har förskjutit mina resor mer och mer mot eftermonsunen/mot vintern , med lägre vattenstånd , hyfsat kalla nattläger när jag trekkar , lågt vattenstånd - två flaskor nu. Dessutom skönt med den klassiska värmeflaskan i sängen - det var precis över noll i mitt rum i Lithang ( 4100 m.ö.h. ) innan jag påbörjade hemresan i vintras.

Om man tror att man måste beräkna sina egna förluster och inte lita på kroppens signaler ( jag tror inte på det , läs Valtins artikel igen ) så kommer man få det svårt . Först normalförluster , som kommer att hänga på hur många kalorier man förbrukar , och sen höghöjdsförluster. Dom flesta kommer att underskatta urinförluster första dagarna - med eller utan Diamox så vet jag att jag måste ut ur sovsäcken två-tre gånger första natten kring tretusen meter på snabba stigningar. Den andra biten är hur förlusterna sjunker när man vandrar genom flera klimatbälten och stiger i höjd . Jag drack t.ex. många gånger mer nere i Burma på mina två senaste resor innan jag kom upp i min trivselhöjd i Ladakh och Kham . Varmt och fuktigt betyder mera förluster än kallt och torrt - det teoretiska argumentet om förluster på hög höjd sätts sällan in ett samnhang och storleksordning.

Njursvikt hos trekkers som har tillgång till vätska och dricker när dom är törstiga har jag svårt att tro på , och jag kan inte heller se det nämnas i någonstans som en möjlighet bland dom läkare som varit i kontakt med tusentals trekkers och klättrare. Hackett var en av skaparna av HRA kliniken i Pheriche på sjuttiotalet , det passerar tiotusen trekkers per månad nu under högsäsong : inte nämnt på HRA:s hemsida. Inte heller på CIWEC , som är första handsvalet för utlänningar i nöd i Kathmandu. WMS expertpanel innehåller bl.a. Ken Zafren , som är medicinsk chef för fjällräddningen på,Mt McKinley/Denali ( 6194 m.ö.h. ) och akutvården i Alaska sedan många år : samma klena resultat där.
 
Fortsätter något off topic med replik till goser angående vätskebalans.
Finns egentligen bara två stora förluster av vätska om man inte är sjuk och kräks och/eller har diarreér. Det ena är svettning och det andra är ökade urinmängder vid nedkylning. Du har helt rätt goser att det vid varmt och fuktigt väder samt kroppsansträngning är större väskeförluster än vid torrt och kyligare väder. Att törst inte är optimalt som indikation på hur mkt man behöver dricka framgår av rätt många studier. Enklast och tillförlitligast vore att väga sig men urinfärg och volym är som berörts ett par gånger tidigare ger en hyfsad indikation på att man dricker någorlunda ok men en vattenförgiftad person behöver inte ha stora urinmängder. Svettningens storlek beror på energiproduktionen och hur mycket värmeförluster som sker till omgivningen och att som Fagrell bara ta upp energiproduktionens storlek är bara en del av bilden.

Däremot så finns det inte tillräckligt med kunskap om akut höjdsjuka för att avgöra om undervätskning eller övervätskning är allvarligast som bidragande till AMS.

Optimerad vätskebalans kan förmodligen inte vara farlig avseende AMS.

Thure
 
Femton år efter Basnyats studie ( som borde användas som ett skolexempel på havererad forskningsmetodik i vätskeavsnittet ) så finns det fortfarande inget bevisat samband mellan negativ vätskebalans och AMS. Förutom den stora genomgången från WMS se den här kommentaren av Peter Hackett i Java at Base Camp :


The layperson seems to exaggerate the importance of dehydration at high altitude, and there is a mistaken belief that dehydration can lead to AMS. While symptoms of dehydration are similar to AMS, no compelling evidence suggests that dehydration contributes to AMS.

Se t.ex. det här försöket , som gjordes för att bekräfta sänkt prestationsförmåga och ett samband mellan AMS vid uttorkning : lyckades i första momentet och misslyckades med att framkalla mer AMS-symptom.


Ett annat exempel , från denna månad : Association of Body Water Status and Acute Mountain Sickness , som visade ett starkt samband mellan AMS och lägre vätskeförluster och en positiv vätskebalans.

"Slutsatser .
Deltagare som utvecklade AMS inom 12 timmar hade en en positiv nettobalans av kroppsvatten på grund av lägre förluster . Följaktligen torde åtgärder för att minska vätskeöverskott ge mindre AMS-symptom."
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
mumsnusriken "Akut" - Tips om Island! Trekking 0
thureb Höjdsjuka: artikel i Läkartidningen Trekking 3
reidal Höjdsjuka Trekking 41
critan Höjdsjuka? Trekking 26

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...