Så det är bättre att tänka efter före och göra en ordentlig konsekvensanalys, och inte som nu och tidigare, önsketänkande och en pudel om det skiter sig rejält.
valdemar
Vad skall vi göra med fjällvärld?
- Trådstartare edgepal
- Start datum
Så det är bättre att tänka efter före och göra en ordentlig konsekvensanalys, och inte som nu och tidigare, önsketänkande och en pudel om det skiter sig rejält.
valdemar
Nu håller jag väl på med hårklyverier men det ni pratar om är inte framtiden, det vi skapar nu är nutiden. Framtiden skapar sig själv, jag kan göra något som jag tror är bra eller dåligt för framtiden men resultatet visar sig inte förrän i.....framtiden. Det handlar väl iofs också om vilket tidsperspektiv man har.
Jo, men börjar man pilla lite grann i taget är det lätt att det bär iväg i slutändan. Gör man rätt från början kan man stoppa när det är bra. För två urbana exempel så se på New York och Stockholm, rutnät kontra virrvarr. Nu menar jag inte att det ska byggas nånting, men som ett exempel.
valdemar
Mycket sant, egentligen är det bara att ge upp vad gäller skoterfrågan (utanför nationalparkerna). I Norge är det ju skoterförbud vad jag har förstått nästan överallt, men även där börjar det lätta vad jag har förstått. Tror det är särskilt mycket skotrar i Tröndelag.
Skoter är ju i alla fall spårlös färdsel (när snön har smält åtminstonde) och man får hoppas att fler skaffar fyrtaktsmotorer som inte låter så mycket. Och så kanske man slipper skida genom de oförbrända bensinångorna.
Men vad jag ville ha sagt: med en så stor eftergift som man gör till skoterturism och för den delen helikopterlyft för vandrare och fiskare varför ska man göra så värst många eftergifter i barmarkstiden? Framför allt vägar.
Alla kan (eller borde) uppskatta att gå på en vältrampad stig men ingen vill hellre gå på en stum grusväg eller asfalt. Då åker man hellre bil.
Om 50 år, om de senaste 100 årens utveckling fortsätter, parkerar man nog sin bil uppe i Kaffedalen då man ska "göra" Kebnekaise. Lunch tar man vid fjällstationen med fullständiga rättigheter som har ersatt toppstugorna. Vem vet, man kanske kan ta linbanan ner igen?
För mig är fjällen Samiskt kulturlandskap eftersom de bott och verkat där i tusentals år. Var man än är i fjällen finns spår av Samekulturen. Jag använde orden ”vildmark” och ”orörd natur” för att beskriva att området inte är exploaterat (nämnvärt) jämfört med övriga Sverige.
Men, vi skall väl inte fastna i detaljer för mycket. När jag läser tråden blir jag lite nedslagen. Det verkar som om en del vill fortsätta att ”nagga i kanterna”, rädda vissa områden på bekostnad av andra – och det är ju precis detta vi har gjort tidigare – och det har lett till att nu finns nästan ingenting finns kvar.
Jag tror att man måste tänka långsiktigt och se på helheten – inte att en väg underlättar transporterna, eller att tråkiga ”transportsräckor” bör försvinna. För vad är en tråkig transportsräcka? Någon annan kan ju tycka att alla vägar upp till topparna är tråkiga ”transportsträckor” – och dom kan har mera makt bakom sig än vad vi har. Så bygg vägar upp till topparna så att man snabbt kommer upp till utsikterna – och så naturligtvis vägar till foten av fjället…
Vi börjar, enligt min uppfattning, närma oss punkten för fjällens överlevnad i sitt nuvarande skick. Jag får allt mer uppfattningen att snart har vägar ätit sig in överallt. Finns vägar byggs annat också. Sedan är det kört för från dessa punkter byggs ännu fler vägar djupare in i fjällvärlden.
Väg till Aktse ser jag som en självklarhet inom 50 år – det tror jag inte att det går att stoppa. Frågan blir väl snarast om det går att stoppa att vägen från Akste byggs djupare in i Rapadalen, eller att en väg byggs till Sitojaure?
Grundproblemet är att man blir imponerad av vad man ser även idag – eftersom man inte vet hur det var tidigare. I grunden – man förstår helt enkelt inte hur illa det är ställt eftersom allt man ser är så vackert. Man inser inte att det man ser är de sista resterna av någonting som fanns tidigare. Med andra ord, fjällens skönhet blir troligen orsaken till fjällens död.
Thomas
Men, vi skall väl inte fastna i detaljer för mycket. När jag läser tråden blir jag lite nedslagen. Det verkar som om en del vill fortsätta att ”nagga i kanterna”, rädda vissa områden på bekostnad av andra – och det är ju precis detta vi har gjort tidigare – och det har lett till att nu finns nästan ingenting finns kvar.
Jag tror att man måste tänka långsiktigt och se på helheten – inte att en väg underlättar transporterna, eller att tråkiga ”transportsräckor” bör försvinna. För vad är en tråkig transportsräcka? Någon annan kan ju tycka att alla vägar upp till topparna är tråkiga ”transportsträckor” – och dom kan har mera makt bakom sig än vad vi har. Så bygg vägar upp till topparna så att man snabbt kommer upp till utsikterna – och så naturligtvis vägar till foten av fjället…
Vi börjar, enligt min uppfattning, närma oss punkten för fjällens överlevnad i sitt nuvarande skick. Jag får allt mer uppfattningen att snart har vägar ätit sig in överallt. Finns vägar byggs annat också. Sedan är det kört för från dessa punkter byggs ännu fler vägar djupare in i fjällvärlden.
Väg till Aktse ser jag som en självklarhet inom 50 år – det tror jag inte att det går att stoppa. Frågan blir väl snarast om det går att stoppa att vägen från Akste byggs djupare in i Rapadalen, eller att en väg byggs till Sitojaure?
Grundproblemet är att man blir imponerad av vad man ser även idag – eftersom man inte vet hur det var tidigare. I grunden – man förstår helt enkelt inte hur illa det är ställt eftersom allt man ser är så vackert. Man inser inte att det man ser är de sista resterna av någonting som fanns tidigare. Med andra ord, fjällens skönhet blir troligen orsaken till fjällens död.
Thomas
Jag tror att turismens del i "naggandet" är rätt liten. Nybrutna vägar (som t ex vägen västerut) och dämningar i nationalparker har ju tillkommit på grund av vattenkraftsutbyggnad. Man har från statens sida prioriterat landets energiförsörjning före förlorade naturvärden och de största hoten som jag ser det är inte kirunaflygs reguljära turer Nikka-Keb eller en eventuell överexploatering av Kebnekaisefjällen, utan snarare kommuners och energibolags intressen att skapa vinster, lokala arbeten och röster.
Jag har startat några trådar om bl a hotet mot Vojmån och Arjeplogsströmmarna, men det verkar inte vara något som engagerar särskilt. Kanske är fjällnära vatten något som är legitimt att offra i dessa klimat-orostider? Nämner man däremot att man ibland nyttjar helikopter i fjällvärlden (för min egen del kanske i snitt 10-20 min/år) så engagerar det desto mer. En resa på 100+ mil sväljer man gärna moraliskt, men ve den som flyger kopter i tio minuter och jag brukar stilla tänka för mig själv hur dessa kritiker ser på båttrafiken på Sito- eller Ladtjojaure. Det är knappast heller en miljövänlig verksamhet och det är också kanske latmaskar som nyttjar denna?
Jag är född 1970 och har således inte upplevt en tid före den stora vattenkraftsutbyggnaden. Jag har dock vuxit upp 100 meter från en tämjd Luleälv och jag har många gånger rest längs älven och sett hur vattenfall farit fram i Luleälvens övre delar. Och jag tycker verkligen inte att det är vackert. Det ser förjäkligt ut runt Suorva och upp mot Ritsem, för att inte tala om den torrlagda fåran som i fornstora dagar utgjorde Harsprånget. Jag har nyligen varit två vändor till Ritsem, en gång i våras och nu för två veckor sen och vattenståndet i magasinet är runt 20 meter under "normalnivå", dvs den överdämda "normalnivån" och det ser förjäkligt ut runt stränderna. På bilden här nedan kan man ana lite av det.
Jag tror att en stark turistnäring kan verka som motpol mot industriell exploatering av fjällvärlden. Jösses, vi diskuterar spänger och slitage från mtbs vs vandrare eller om man ska få flyga kortare sträckor på redan etablerade sträckningar. Det stora hotet är ju snarare löften om arbeten från kraft- och gruvbolag; vattenkraftsplaner har ersatts av planer på stora vindkraftsparker och prospekteringar görs i känsliga områden. Och då har jag inte nämnt hur sveaskog gått fram i fjällnära skogar i t ex Arjeplogs kommun (men där är ju sällan några vandrare, och lokalbefolkningens protester hörs inte långt). Genom att visa att bygden kan tjäna på t ex outbyggda vattendrag, äventyrsturism och annat så blir det svårare att avfärda bevarandeargumenten. Detta är grunden till att jag tror att man måste tillåta en viss exploatering av vissa områden, just för att kunna skydda t ex Laponiaområdet.
Jag har startat några trådar om bl a hotet mot Vojmån och Arjeplogsströmmarna, men det verkar inte vara något som engagerar särskilt. Kanske är fjällnära vatten något som är legitimt att offra i dessa klimat-orostider? Nämner man däremot att man ibland nyttjar helikopter i fjällvärlden (för min egen del kanske i snitt 10-20 min/år) så engagerar det desto mer. En resa på 100+ mil sväljer man gärna moraliskt, men ve den som flyger kopter i tio minuter och jag brukar stilla tänka för mig själv hur dessa kritiker ser på båttrafiken på Sito- eller Ladtjojaure. Det är knappast heller en miljövänlig verksamhet och det är också kanske latmaskar som nyttjar denna?
Jag är född 1970 och har således inte upplevt en tid före den stora vattenkraftsutbyggnaden. Jag har dock vuxit upp 100 meter från en tämjd Luleälv och jag har många gånger rest längs älven och sett hur vattenfall farit fram i Luleälvens övre delar. Och jag tycker verkligen inte att det är vackert. Det ser förjäkligt ut runt Suorva och upp mot Ritsem, för att inte tala om den torrlagda fåran som i fornstora dagar utgjorde Harsprånget. Jag har nyligen varit två vändor till Ritsem, en gång i våras och nu för två veckor sen och vattenståndet i magasinet är runt 20 meter under "normalnivå", dvs den överdämda "normalnivån" och det ser förjäkligt ut runt stränderna. På bilden här nedan kan man ana lite av det.
Jag tror att en stark turistnäring kan verka som motpol mot industriell exploatering av fjällvärlden. Jösses, vi diskuterar spänger och slitage från mtbs vs vandrare eller om man ska få flyga kortare sträckor på redan etablerade sträckningar. Det stora hotet är ju snarare löften om arbeten från kraft- och gruvbolag; vattenkraftsplaner har ersatts av planer på stora vindkraftsparker och prospekteringar görs i känsliga områden. Och då har jag inte nämnt hur sveaskog gått fram i fjällnära skogar i t ex Arjeplogs kommun (men där är ju sällan några vandrare, och lokalbefolkningens protester hörs inte långt). Genom att visa att bygden kan tjäna på t ex outbyggda vattendrag, äventyrsturism och annat så blir det svårare att avfärda bevarandeargumenten. Detta är grunden till att jag tror att man måste tillåta en viss exploatering av vissa områden, just för att kunna skydda t ex Laponiaområdet.
Bilagor
Håller med edgepal:s alla inlägg till 100%. Fjällen ska inte göras mer tillängliga. Toppen på exploateringen är nådd för länge sen. Jag hävdar istället att vi bör gå bakåt om nu det är möjligt.
Just nu jublar alla att vägen till Storulvån äntligen blivit asfalterad. Asfalt långt in i djupaste fjällen?? Är det rätt väg? NEJ, det är det inte utan det är ytterliggre en liten pusselbit av exploatering som edgepla/Thomas är inne på. Vad är nästa steg? Grusväg till Sylarna eftersom det är en "tråkig" transporsträcka.
/ Daniel
Vad jag tror att jag är ute efter är att jag inte tror att man måste tona ut civilisationen i vildmarken på det sätt som görs idag. Idag blir det gradvis mer och mer "oexploaterat" om man vill använda det ordet. Är det en naturlag?
Man kan ju faktiskt ha bekväma hotell på randen till en "orörd" nationalpark. Jag tycker Storulvån är ett bra exempel på bekvämlighet på vildmarkens rand, något som lockar nya människor att uppleva och uppskatta fjällvärlden.
Man kan ju faktiskt ha bekväma hotell på randen till en "orörd" nationalpark. Jag tycker Storulvån är ett bra exempel på bekvämlighet på vildmarkens rand, något som lockar nya människor att uppleva och uppskatta fjällvärlden.
Intressanta inlägg
[Många kloka tankar.
Det är lätt att i detta ämne skapa nya trådar som aldrig tar slut.
Många är inne på att viss motorisering, vissa åtgärder skall vara tillåtna tex båttrafiken på Sitojaure så länge det är samer som kör och får en inkomst. Vad säger vi om samerna vill bygga vägar, vindkraftverk osv för att tjäna pegar. Skall vi bygga vindkraftverkg i Sarek eller som man gjort i Suorva.....skall vi tillåta vad som helst om det tex är i nationens intresse.
Vidkraft i fjällen eller kärnkraft på slätten```
Vilket skydd och status skall tex Laponia ha ?
Under 50-70 talet sålde t.ex Jokkmokks kommun sin själ till Vattenfall, man krävde i princip ingenting tillbaka utan vara bara glada över alla arb tillfällen. Risken är ju att kommunerna här uppe i inlandet blir så fattiga så att man sen "köper" allt som beslutas i huvudstaden.
Det sorgliga är ju att faran kommer att finnas söderut, där besluten tas och ser vi inte till att välja starka politiker med rak rygg så kommer vi snart att få se hur historien upprepar sig.
Kommunerna här uppe fråntas alla möjligheter att själva fatta beslut som direkt påverkar lokalbefolkningen och närområdet., Vi producerar t.ex mest el i landet men har dyraste elen.... Vi anses bo i den rikaste kommunen, vad gäller produktion t.ex av el, men kommunen är konkursmässig.
Jag är ganska övertygad om att det är fjällkommunerna som kommer att avgöra fjällens framtid, och då gäller det att kommunerna också har resurser så att man inte behöver "sälja taska åt räven".Får kommunerna resurser så man kan utveckla turismen, skapa arbetstillfällen osv då kommer man också att värna om sin inkomstkälla, man sågar inte av den gren man sitter på, det gjorde man på 60-70 talet.....
[Många kloka tankar.
Det är lätt att i detta ämne skapa nya trådar som aldrig tar slut.
Många är inne på att viss motorisering, vissa åtgärder skall vara tillåtna tex båttrafiken på Sitojaure så länge det är samer som kör och får en inkomst. Vad säger vi om samerna vill bygga vägar, vindkraftverk osv för att tjäna pegar. Skall vi bygga vindkraftverkg i Sarek eller som man gjort i Suorva.....skall vi tillåta vad som helst om det tex är i nationens intresse.
Vidkraft i fjällen eller kärnkraft på slätten```
Vilket skydd och status skall tex Laponia ha ?
Under 50-70 talet sålde t.ex Jokkmokks kommun sin själ till Vattenfall, man krävde i princip ingenting tillbaka utan vara bara glada över alla arb tillfällen. Risken är ju att kommunerna här uppe i inlandet blir så fattiga så att man sen "köper" allt som beslutas i huvudstaden.
Det sorgliga är ju att faran kommer att finnas söderut, där besluten tas och ser vi inte till att välja starka politiker med rak rygg så kommer vi snart att få se hur historien upprepar sig.
Kommunerna här uppe fråntas alla möjligheter att själva fatta beslut som direkt påverkar lokalbefolkningen och närområdet., Vi producerar t.ex mest el i landet men har dyraste elen.... Vi anses bo i den rikaste kommunen, vad gäller produktion t.ex av el, men kommunen är konkursmässig.
Jag är ganska övertygad om att det är fjällkommunerna som kommer att avgöra fjällens framtid, och då gäller det att kommunerna också har resurser så att man inte behöver "sälja taska åt räven".Får kommunerna resurser så man kan utveckla turismen, skapa arbetstillfällen osv då kommer man också att värna om sin inkomstkälla, man sågar inte av den gren man sitter på, det gjorde man på 60-70 talet.....
Dave1:s bild ovan är tagen från Akka västerut över Nickossonnjarka. Ritsem ligger till höger utanför bilden. Jag bodde en tid längst ut på Nickossonnjarka. Platsen jag bodde på blev överdämd i Suorva fyran, alltså fjärde gången man höjde vattennivån i Akkajaure. Bilden är vacker. Det är det som är faran. Denna sjö är en ”våldtagen” sjö som alltså inte på något sätt är naturlig. Den har 30 meter för högt vatten för att vara naturlig. Folk ser det inte – och dom förstår det inte. Det är ju så vackert…
Surova 4 var den första dämningen när man tog bort björkskogen när man dämde. När jag bodde här i början av 60-talet låg det metervis högt med ”slipade” björk och videgrenar/träd längs stränderna – det var enkelt att skaffa ved, bara att hämta – och den brann bra! Perfekt bakved – men fy för att gå ibland kilometervis ned till båten i rötter, sörja och sten. Jag fick passa båten för sjön höjdes ju hela tiden, Flytta nätställningar, laga nät i gyttja, rensa fisk i gyttja. När vattenmagasinet var fullt hade jag 5 meter till stranden. På våren drygt 1 kilometer.
Fundera lite över vad den fortfarande utfattiga kommunen Jokkmokk fick ut av allt detta. Det är värt att tänka på faktiskt för dom fick inte ut ett enda litet dugg. Konstgjord andning några år, folk fick jobb några få år – men ingenting mer – och Akkajaure går inte att återställa. Aldrig mer.
Snart går en riksväg över till Norge via Ritsem. Hotell byggs i Ritsem. Folk börjar bo där även vintertid. Pizzerian kommer dit – osv. Ritsem blir en bensinstation på vägen till Norge.
Går det att undvika? Jag tror faktiskt inte det – men jag hoppas fortfarande.
Vägen till Storulvån kommer naturligtvis inom 50 år betyda bosättningar där – med allt vad det innebär. Sen kommer kravet på en ny fjällstation längre bort från Storulvåns civilisation… och en väg dit naturligtvis eftersom det är en tråkig transportsträcka att ta sig till den nya fjällstationen. Det är ungefär så det går till. Bit för bit, meter för meter, ibland centimetervis…
Det verkar som om folk inte fattar att just ”den där lilla biten” blir kvadratmil jäkligt snabbt – och att i grunden ingen tjänar på det långsiktigt. Tvärtom, alla förlorar långsiktigt.
Visst, vi får vattenkrafts el. Billig el sägs det eftersom t.ex Akkajaure aldrig haft något egentligt värde – för hur skall vi värdera Akkajaure? Får vi brist på el i framtiden så kommer naturligtvis Suorva 5, 6 ,7 och 8 också - och Akkajaure blir kanske 50 meter högre än vad den är idag (då blir Ritsmen överdämt (igen)) – men det är ju bara att flytta lite längre upp på fjällsluttningen – och utsikten sommartid vid fullt vattenmagasin blir strålande vacker! Turister kommer att sitta där, då som nu, vid en eld vid stranden och säga till varandra att visst är det underbart att uppleva orörd natur…
Thomas
Surova 4 var den första dämningen när man tog bort björkskogen när man dämde. När jag bodde här i början av 60-talet låg det metervis högt med ”slipade” björk och videgrenar/träd längs stränderna – det var enkelt att skaffa ved, bara att hämta – och den brann bra! Perfekt bakved – men fy för att gå ibland kilometervis ned till båten i rötter, sörja och sten. Jag fick passa båten för sjön höjdes ju hela tiden, Flytta nätställningar, laga nät i gyttja, rensa fisk i gyttja. När vattenmagasinet var fullt hade jag 5 meter till stranden. På våren drygt 1 kilometer.
Fundera lite över vad den fortfarande utfattiga kommunen Jokkmokk fick ut av allt detta. Det är värt att tänka på faktiskt för dom fick inte ut ett enda litet dugg. Konstgjord andning några år, folk fick jobb några få år – men ingenting mer – och Akkajaure går inte att återställa. Aldrig mer.
Snart går en riksväg över till Norge via Ritsem. Hotell byggs i Ritsem. Folk börjar bo där även vintertid. Pizzerian kommer dit – osv. Ritsem blir en bensinstation på vägen till Norge.
Går det att undvika? Jag tror faktiskt inte det – men jag hoppas fortfarande.
Vägen till Storulvån kommer naturligtvis inom 50 år betyda bosättningar där – med allt vad det innebär. Sen kommer kravet på en ny fjällstation längre bort från Storulvåns civilisation… och en väg dit naturligtvis eftersom det är en tråkig transportsträcka att ta sig till den nya fjällstationen. Det är ungefär så det går till. Bit för bit, meter för meter, ibland centimetervis…
Det verkar som om folk inte fattar att just ”den där lilla biten” blir kvadratmil jäkligt snabbt – och att i grunden ingen tjänar på det långsiktigt. Tvärtom, alla förlorar långsiktigt.
Visst, vi får vattenkrafts el. Billig el sägs det eftersom t.ex Akkajaure aldrig haft något egentligt värde – för hur skall vi värdera Akkajaure? Får vi brist på el i framtiden så kommer naturligtvis Suorva 5, 6 ,7 och 8 också - och Akkajaure blir kanske 50 meter högre än vad den är idag (då blir Ritsmen överdämt (igen)) – men det är ju bara att flytta lite längre upp på fjällsluttningen – och utsikten sommartid vid fullt vattenmagasin blir strålande vacker! Turister kommer att sitta där, då som nu, vid en eld vid stranden och säga till varandra att visst är det underbart att uppleva orörd natur…
Thomas
Vattenfall...
dreglar ju redan över ex,vis Vuojatätno och i förlängningen hela sjösystemet, Kutjaure - sallohaure -Vasten - Virihaure. Så det förvånar mig inte om det inom ett antal år kommer att finnas t.ex en bilväg mot t.ex Kutjaure, precis som den till Sitas......
Det är lite märjkligt att man kan enas och protestera villt vid en mindre avverkning i de fjällnära skogarna t.ex skydda en lav osv men när en hel nationalpark förstörs så sker det i princip i det tysta. Eller kommer vi att agera på ett annat sätt i framtiden, säga ifrån osv..???
Eller kommer vi att agera på ett annat sätt i framtiden, säga ifrån i tid eller ..???
Det är ju faktiskt så också att en del av de som värnar om växterna i skogen förespråkar utbyggnaden av vindsnurror i fjällen... i nationalparkerna. bara hoppas att detta med världsarv innebär lite bättre skydd.
Personligen så tycker jag att vindkraftverket i Suorva är det fulaste jag sett i fjällen. Nästan värre än dämningsområdet...... problemet är ju att dessa vindsnurror synns så otroligt långt.
dreglar ju redan över ex,vis Vuojatätno och i förlängningen hela sjösystemet, Kutjaure - sallohaure -Vasten - Virihaure. Så det förvånar mig inte om det inom ett antal år kommer att finnas t.ex en bilväg mot t.ex Kutjaure, precis som den till Sitas......
Det är lite märjkligt att man kan enas och protestera villt vid en mindre avverkning i de fjällnära skogarna t.ex skydda en lav osv men när en hel nationalpark förstörs så sker det i princip i det tysta. Eller kommer vi att agera på ett annat sätt i framtiden, säga ifrån osv..???
Eller kommer vi att agera på ett annat sätt i framtiden, säga ifrån i tid eller ..???
Det är ju faktiskt så också att en del av de som värnar om växterna i skogen förespråkar utbyggnaden av vindsnurror i fjällen... i nationalparkerna. bara hoppas att detta med världsarv innebär lite bättre skydd.
Personligen så tycker jag att vindkraftverket i Suorva är det fulaste jag sett i fjällen. Nästan värre än dämningsområdet...... problemet är ju att dessa vindsnurror synns så otroligt långt.
Liknande trådar
Liknande trådar
-
-
-
-
-
Någon som skall fjällvandra i Nordnorge? (en fråga om samåkning)
- Börjat av notaraver
- Svar: 0
-
-
-
-
-
Sova ute en natt i månaden
Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.