Saker jag alltid velat fråga om sk "Fukttransporterande" plagg men aldrig vågat fråga

Saker jag alltid velat fråga om sk "Fukttransporterande" plagg men aldrig vågat fråga

Hej, jag kan tänka mig att liknande frågor tagits upp tidigare, men de är så utspridda att jag ändå väljer att ställa mina frågor här. Den som är trött på ämnet kan ju förslagsbis låta bli att läsa vidare.

* Sk "fuktransporterande" plagg i t ex polyester - fungerar de verkligen för människor som svettas mycket? Enda skillnaden om jag har en sk "funktionsundertröja" när jag är ute och vandrar är att jag känner mig blöt, och kall eftersom materialen i såna tröjor ofta känns plastigt och kallt mot den blöta huden. Visst, jag kanske blivit ännu kallare med en genomsur bomullströja, men för nån som svettas ymnigt så "transporteras" ju knappast svetten bort från huden, den förblir blöt.

Är det möjligtvis så att den sk fukttransporten bara funkar på folk som svettas normalt eller mindre?

Jag tycker jag känner mig mindre blöt med en ulltröja än funktions-tröja av syntetmaterial.
Fast det kanske beror på vilken sorts syntet?

De här glansiga och lite "Plastiga" som brukar säljas som "sport-undertröja" är de jag har prövat. Finns det syntetunderkläder som är lite mer mjuka och fleece-aktiga?


* Om ett material "transporterar bort fukt" från t ex huden - varför transporteras isåfall inte fukten tillbaka till andra sidan? Hur kan materialet veta vilken håll fukten ska gå?

Hej.

Fukten ångas mot kalla sidan enkelt sagt och under normala omständigheter - sedan transportas den vidare utåt och ut genom ett t.ex Goretexskal.

Andra material binder fukt och fukten ångas inte iväg så lätt , syntet binder inte fukt så.

Genom att arbeta med flerlagerssystem(och balansera detta efter värmeproduktion) och Goretexskal kan man få ett mycket bra fungerande system som pumpar ut fukt och håller en torr.

Fråga dig vilka som svettas allra mest? Det är ju rimligen idrottsutövare, vad för material använder de? De använder ju rimligen de bästa materialen för resp. fysisk aktivitet.

När du svettas i en funktionskläder, särskilt när du har flera lager, så hinns det ju inte med att ventilera ut allt. Skillnaden mot bomull är ändå stor. Bomull kan ju binda enorma mängder fukt, det går ju att testa genom att vrida ur eller väga. Kläder i funktionsmaterial suger inte upp lika mycket, de går knappt att vrida ut och de kommer också att väga mindre.

Sen kan mán ju testa på ett sätt till. Spring i 1 timme utomhus nu i november med bomullskläder och jämför hur det känns med funtionskläder.

fysik

fridaeus sa:

När du svettas i en funktionskläder, särskilt när du har flera lager, så hinns det ju inte med att ventilera ut allt. Skillnaden mot bomull är ändå stor. Bomull kan ju binda enorma mängder fukt, det går ju att testa genom att vrida ur eller väga. Kläder i funktionsmaterial suger inte upp lika mycket, de går knappt att vrida ut och de kommer också att väga mindre.

Sen kan mán ju testa på ett sätt till. Spring i 1 timme utomhus nu i november med bomullskläder och jämför hur det känns med funtionskläder.

Klicka för att se resterande...

Ett annat sätt att se om dina kläder ventilerar (inte andas - andas är en aktiv handling medan ventilering är passiv - och kläder är döda ting) är att ha en tät damask utanpå benslutet av dina ventilerande byxor och se hur mycket fukt som samlas under damasken.
Blixtlåsar och öppningar på rätt ställen i plaggen ventilerar mycket mer än det bästa high-tech-material. Men jag finner det ändå bättre att bli av med en del av svetten än att allt stannar innanför ett helt tätt skal. Hellre lite fuktig än sjöblöt av svett.

Alla ventilerande matrial bygger på princpen att vattenånga är mindre än vattendroppar och således kan ånga passera ett finmaskigt nät som inte droppar kommer igenom. Naturens eviga strävan efter jämvikt kommer därför att transportera den ångan från varmt och funktigt innanför till kallt och torrare utanför membranet.
Därför funkar det baklänges om du t ex sitter på en fuktig planka med membranplagg på - du värmer upp plankan och är torr under - då kommer ånga att gå från fuktiga plankan genom membranet in till dina torra kalsonger/underbyxor.
Det är ren fysik alltihopa!

/Patrik

Det sista kan jag intyga efter att ha suttit i åtskilliga skidbackar och tagit på min snowboard. Efter jag sytt på ett helt tätt corduratyg blev jag mindre blöt i röven.

Sent from my HTC One S using Tapatalk

De flesta följer lager på lagerråden slaviskt.

Underlager, mellanlager, värmelager och skallager.
Ursäkta men hur svalt är det ute?
Vad skall du göra?
Hur varm blir du då?

Svettning är kroppens suveräna sätt att hålla kärntemperaturen konstant trots energiutveckling. En vältränad människa kan springa i timmar. Dyligt generar mycket värme.

Då måste man klä sig efter hur varm blir du principen, bättre frysa i början än svettas på slutet.
Alltså vad behövs? Inte mer, inte mindre.

Syntetunderplagg är utmärkta om du hittar en tvättmaskin ofta. Olika tillverkare gör olika tjocka och med och utan gylf.
Ute i skogen och på fjället brukar ull fungera bättre.
Siden är en lätt uppstickare.
Bomull lämnas helst hemma.

Mellanlager krävs om det är kallt ute, nej inte -5 men för svalt för underställ och skal, i det tempot du valt.

Värmelager behövs i princip bara på rast, eller annan lika still aktivitet, fiske, titta på etc.

Skallager beror på var du vistas är det torr luft välj material som är vindtätt men ventilerar väl.
Uppehåller du dig där det regnar frekvent välj något plagg som är regntätt oxså, oftast innebär det att plagget ventilerar sämre eftersom G-tex med flera materlal egentligen är plastfolier med hål, mycket små, i.

Glöm inte mössor, olika varma och täta samt handskar, vantar.
go tur

När vi ändå är inne på det här... Jag har kört med en regnjacka som enligt uppgift ska transportera 15 000 g/m2/24h. De gånger jag bara dragit den utanpå t-shirten är jag nästan alltid klibb-blöt på armarna. När jag har ett tunt syntetunderställ har jag upplevt mig som mer torr. Man kan ju se det på två sätt, antingen att fukten bundits i understället eller att min svett fått chansen att passera regnjackan i ångform istället för att kondensera på insidan. Tänker mig att jackan fungerar ungefär lika som ett yttertält med skillnaden att vattenånga kan passera i viss mån.
Någon annan som funderat på likande sätt? Det borde ju ha väldigt stor betydelse vilken temperaturskillnad det är på skalplagget och luften innanför.

Visst är det "ren fysik" - allt bygger på att det föreligger en skillnad i ångtryck mellan insidan (dvs den varma, högt ångmättade luften mellan huden och understället) och utsidan av tygskiktet (och i nästa steg, som Brauer är inne på, skillnaden i ångtryck mellan insidan och utsidan av ev. skalplagg).

Men för de glest stickade plagg det handlar om, spelar inte själva materialet någon roll för diffusionshastigheten (jag bortser nu från bomullstrådens förmåga att svälla vid vattenupptag; den försämring av diffusionsöppenheten detta teoretiskt orsakar märks visst i en tätvävd Ventile-jacka, men är försumbar i stickade underställ).

Det vi upplever som "sämre" med bomull och en del andra naturfiber är alltså inte någon sämre förmåga att "transportera" bort vattenånga, utan just deras förmåga att absorbera den i kondenserad form - vatten, som därmed hålls kvar nära huden, med risk att det i nästa steg "stjäl" mycket hudvärme som avdunstningsenergi. Inte nödvändigtvis till nackdel så länge man är aktiv, men en otrevlig upplevelse så fort man stannat till eller det blåser.

Ett av traditionella knep för att komma ifrån denna obehagliga "närkontakt" var ju att satsa på konvektion i stället: t ex nätade eller ännu hellre ribbstickade plagg, som dels höll så mycket av tygytan som möjligt på distans från huden, dels skapade "skorstensverkan" i vertikala luftkanaler mellan huden och plagget, som hjälpte till att ventilera bort den fuktmättade varma luften i stället för att låta fuktinnehållet kondensera i plagget (och direkt på huden).

Även denna mekanism fungerar oavsett det använda materialet. Reklamen för de första "funktionsunderställen" av syntet hävdade fortfarande, att just deras produkt var vävt på ett särskilt sinnrikt sätt, som skapade just den sortens konvektionsbaserade fukttransport.

Jag har ingen aning, hur stor andel av effekten som berodde på förbättrad konvektion, respektive på att syntetmaterialet inte i sig absorberade någon fukt - men jag minns vilket lyft dessa underställ var när de dök upp. Särskilt i långa kalla liftfärder mellan svettiga utförsåk

Men jag hör också till dem, som "ångar" ymnigt vid all aktivitet och snabbt fryser vid vila, och jag upplevde samma sak som TS: de blanka underställen hann trots allt inte med "transporten", och i och med att de heller inte absorberade/fördelade någon fukt, kändes den som var kvar tydligare mot kroppen. Det blev totalt sett varmare än med naturfiber, men absolut inte skönare.

Jag började leta efter lite mer fuktfördelande tyger, hittade Crafts underställ som både var ribbstickade och lite mjuka på insidan, trivdes lite bättre, men var fortfarande blöt innanför (och inte så väldoftande).

Lösningen blev ull, och nu kan jag faktiskt inte tänka mig något annat närmast huden. Ull absorberar knappt någon fukt och kan därmed "transportera" det mesta vidare under rätt omständigheter, men den fukt som ändå inte hinns med fördelas/hålls bort från huden väldigt mycket bättre än i syntetplagg - och ullen behåller sina isolerande egenskaper även om det blir fuktigt.
På något mystiskt sätt, som jag till skillnad från allt ovan inte kan förklara "med ren fysik", tycker jag också att ullen både "kyler" när det är varmt och "värmer" när det är kallt.

Att man sen slipper den "tjusiga" doft, som syntetplagg ofelbart utvecklar efter en kort tids användning, är ju ytterligare ett bonus .

Kul att du var inne på samma spår Joanna

Det borde ju också vara så att ett skalplagg som kyls av vind/regn har högre sannolikhet att kondensera ångan på insidan? Bästa är ju att vädra ut genom ventilationsöppningar men det kunde vara kul att "optimera" sitt användande av skalplagg. Ju varmare luften är när den når skalplagget desto större chans har den väl att passera (förutsatt att den har ungefär samma fuktinnehåll)?

Brauer sa:

(...) det kunde vara kul att "optimera" sitt användande av skalplagg. Ju varmare luften är när den når skalplagget desto större chans har den väl att passera (förutsatt att den har ungefär samma fuktinnehåll)?

Klicka för att se resterande...

För att vara helt korrekt, så beror diffusionshastigheten (allt annat lika) på skillnad i ånghalt, inte temperatur - vattenånga kommer t ex att diffundera genom plagget, om temperaturen är samma på bägge sidor av tyget, men det föreligger en skillnad på de bägge luftskiktens relativa fuktighet. Men så är det ju sällan i praktiken, och jag förstår vad du menar .

Vad man kan styra är just var daggpunkten hamnar - med en tjocktröja emellan är risken större att det hinner bli innanför skalplagget. Den luft som till slut når skaltyget är då redan "torkad" (och kall p g a temperaturgradienten i det isolerande skiktet). Ergo: precis som du är inne på blir fukttransporten ut genom skalplagget effektivare, ju mindre kläder man har på sig innanför.

Men man får göra en avvägning mot andra obehag - med bara ett tunt underställ kommer ändå daggpunkten närmare huden om det är kallt ute, samtidigt som den instängda fukten inte har några skikt att fördela sig i - och "plåtupplevelsen" blir påtaglig. Inga enkla "ren fysik"-svar alltså, men i praktiken lär man sig nog snabbt vad som passar ens personliga preferenser, frusenhet, svettbenägenhet etc.

Får du is på insidan av ditt G-texplagg, till exempel när det är riktigt kallt ute, blir ditt skalplagg heltätt.
Det vill säga isen bygger på insidan. Detta händer inte med 50/50 plagg i skallagret. Därför är det viktigt med lagom varm, ventilerad och torr.
Utan ångtrycksskillnad fungerar inte något så kallat Superplagg.
go tur