Väldigt olika slags kondition?

Vad är skillnaden?

a. Blekfet tant med vanlig löparutrustning joggar asfalterad, delvis ganska brant, 5-km-runda på ca 35 minuter. Andningen har svårt att hänga med. Benen tunga. Känns helt enkelt som "dålig kondis".

b. Blekfet tant med randonnéepjäxor, stavar och lastad ryggsäck går skogsstigar i brant och kuperad terräng, 5 km på ca 1 timme 20 minuter. Jobbigt men "med flyt", känns som 2-3 timmar till inte skulle ha varit några problem.

(Ytterligare info: det är samma blekfeta tant och bara några dagars tidsskillnad.)

OK, syreupptagningsförmåga etc. Jag fattar grunderna. Men ändå:
1. Hur kan det vara så stor skillnad, det ena fallet känns som hopplöst dålig kondis och det andra som att kunna orka ganska mycket?
2. Vad är bäst att satsa på av dessa val, om man vill förbättra orken relativt snabbt, på 3-4-5 veckor? 5 km jogg tar ju kortare tid och har alltså bättre förutsättningar att verkligen bli av i vardagen, men tyngre last ger mer uthållighet och är mer likt "verklig ansträngning", att det är den uthålliga tiden som är viktig? Ett mellanting för vardagsträningen, ca 30-35 minuter rask promenad/stavgång/småjogg i branta uppförsdelar av skogsterrängen?

Tacksam för synpunkter, fakta och tips!

Vad?

Vad är det du skall förbättre orken till, uthållighet är till viss del grenspecifik. Är det din allmänna kondition, eller ork? Tex bränner ett långt lågintensivt pass ofta mer fett än ett kortare intensivare pass, det intensivare passet ger större förbättring i syreupptagningsförmågan, men det långa passet kan kanske minska ner på det blekfeta (ursäkta) och därigenom skapa bättre förutsättningar för saker som vandring, turåkning osv (släpa på mindre "last"). (Det finns också en pyskologisk aspekt, men det lämnar jag eftersom det är så sent)

Är det tjejmilen eller liknande du vill åt så ska du satsa på löpning - kort sagt träna på det du vill bli bra på. Är det allmäntillståndet du vill ändra, kombinera då. 3-5 veckor är ganska kort, men allt blir ju bättre av att träna så...

Lycka till!
/Mattias

Arbete nära "syrebristgränsen" är inte samma sak som arbete med god syresättning. Sannorlikt behöver du springa fler gånger och helst under lite längre tid och do sträcka. Det blir först efter ca 10-15 löptilfällen som muskler, hjärta och lungor vant sig vid verksamheten. Vid löpning skall du dessutom lyfta hela kroppen mer än i gång då du kan glida mera. Du borde även försöka ta lite längre steg oftare så att gångövningarna blir mer träningseffektiva. En väl utvecklad gång tar ca lika många träningstillfällen att komma in i. Kilometern bör komma ner till 5,5minuter.
Uppvärmning, promenad före, helst så länge att du hinner in i andra andningen före hårdköret.
På det igen och var envis så blir det strax lättare.
//J

Jag är nybörjare på löpning (se annan tråd) men matas dagligen med träningssnack eftersom jag är mamma till tre elitungdomar, och så är jag ganska bra på att förklara (säger dom). Fast jag är ingen blekfet tant utan en ung, snygg 48-åring

Hur kan det vara så stor skillnad, det ena fallet känns som hopplöst dålig kondis och det andra som att kunna orka ganska mycket?

Klicka för att se resterande...

Därför att det ÄR så stor skillnad mellan hur hjärtat måste jobba för att syresätta musklerna i de två exemplen.

Vad är bäst att satsa på av dessa val, om man vill förbättra orken relativt snabbt, på 3-4-5 veckor?

Klicka för att se resterande...

Det beror på vad du menar med "orken". Det är ju inget enhetligt begrepp. Vill tanten orka gå ännu längre med tyngre packning om en månad så ska hon träna på att gå, och sakta men säkert öka både vikt och längd.

Vill hon orka springa fortare och kanske längre (vilket jag gissar att du menar) så ska hon öka sträckan på sina löppass lite för varje gång och alternera dem med intervallträning, förslagsvis springa 3 minuter, gå 3, och upprepa det 5 ggr. Efter sista springningen ska hon vara så trött att det känns som om hon inte orkar ett steg till, då har hon fördelat orken optimalt och kommer att förbättra konditionen. Det är viktigt att hon tränar flera gånger i veckan (minst tre) men lika viktigt att hon har vilodagar jämnt fördelat.

Att försöka förbättra löpsteget gemom att försöka springa lätt och inte skumpa, vara upprätt i kroppen och inte sträva framåt, inte sätta ner hela foten utan försöka "springa på tå", gör det mycket lättare att springa även om man inte lyckas få till steget perfekt. Att tappa några kilo i vikt likaså.

Tack för bra svar! Jag har läst i Kebnekaisas löpartråd och hittar såklart massor av godis i den också!

Min grundfundering är alltså (dålig kondis är ingen fundering, bara ren fakta) att om man ändå känner att man orkar relativt tunga men lågintensiva aktiviteter under relativt lång tid, men har dålig kondis, så ligger man väl ändå ganska nära gränsen att "tippa över" och ta slut. Hur känner man att gränsen är nära? Man vill ju inte göra en Duracell-kanin och bara hamra på tills det plötsligt tar stopp?

Inga genvägar sökes, men det är intressant att förstå vad/hur man kan orka trots dålig form.
Ingen tvekan om behovet av att höja lägstanivån, och korta tiden för återhämtning genom att vara i bättre grundform, helt enkelt.

Separat uppvärmning är ju ett kapitel i alla fall jag sällan tänker på vid t ex vandring eller topptur, väntan på att alla deltagare ska bli färdiga med diverse fix och tricks och sen iväg. Borde man lägga en 5-10 minuter på ren uppvärmning? "På stället marsch, hopp och studs", om inte annat?
Känns inte alltid praktiskt möjligt att lägga tid och sträcka på egen hand, utan man kanske får väva in det i starten? Alltför vanligt med bara "pang på". Viss uppvärmning gör man ju alltid, utan att man kallar det så, det tar ju ändå en stund att få igång kroppen? Och ofta ett stopp efter dessa 5-10 minuter då man kan justera utrustning, klädsel etc.

Allmänt...

Om du vill bygga kondition så snabbt som möjligt är det ju intervallträning som är bäst. Om du känner att kondisen är problemet så kör intervallträning. I kombination med detta styrketräna benen lite så du bygger starkare muskler vilket kommer leda till att kondis-biten känns bättre.

Ett enkelt sätt att träna kondisen är att löpträna efter 10-5-10-5 metoden, dvs. man löper 10 minuter i långsam takt, därefter 5 mycket snabbt, sen 10 långsamt som följs av 5 mycket snabbt osv. Man kan göra samma sak med ex. cykling, vilket är ett alldeles utmärkt sätt för att bygga kondition.
Du kan också träna i backe med löpningen, det blir också som en form av intervallträning där man också får med en hel del muskeluppbyggnad.

mvh Tim

Trist men oftast sant

är att mirakelkurer på 5 veckor hör fantasins värld till, visst blir du bättre om du tränar regelbundet minst 3 ggr/vecka i 5 v men det brukar kräva 10-12 veckor för att komma igång....
Uppvärmning kan vara så mycket, en rejäl BRAK, gymbanan vid friluftsanläggningen, jogga nerför och spring uppför backen, gå raskt de första två kilometerarna, möjligheterna är oändliga. Cykla till skogsbanan är oftast en praktisk väg istället för att bila dit. Så länge som du blir varm och andas mera har du hittat tråden.
Som tidigar nämt intervall, börja kort och läng tiderna alteftersom, ju fler repetitioner ju bättre så länge som du orkar gå hem...6 träningsdagar med tre pass om dagen /v är givetvis bättre än 3 ggr/v men oftast praktiskt svårt att genomföra.
Variera träningen, simning är en bra mellanträning, gör några km i bassängen.
Du har bestämt dig och kommer att lyckas.
//J

Vad jag har förstått så är det väldigt svårt att "känna" om man ligger på gränsen, det handlar istället om att lära sig vad man orkar och använda diciplin för att anpassa sig.

Dock lär väl en pulsmätare kunna vara till ganska stor hjälp att avgöra hur man ligger i förhållande till sin tröskel.


Jag vet att när jag började cykelträna för en massa år sen (inför en cykelsemester) så körde jag alldeles för hårt tempo i början. Efter 10 minuter hade jag blodsmak i munnen och var så andfått att jag var tvungen att stanna och vila... Det tog några gånger innan jag lärde mig hur hårt jag klarade att köra. (Då skulle jag ju visserligen inte träna kondition utan bara kolla att jag klarade att cykla tillräckligt långt utan problem, men det illustrerar problemet med att veta vilket tempo man kan hålla.)

seobserver sa:

är att mirakelkurer på 5 veckor hör fantasins värld till, visst blir du bättre om du tränar regelbundet minst 3 ggr/vecka i 5 v men det brukar kräva 10-12 veckor för att komma igång....

Klicka för att se resterande...

Mirakelkurer tror inte jag heller på, men om man ser till att verkligen träna det man planerar under 5-6 veckor utan att hitta på bortförklaringar, så är man i alla fall på gång i det avseendet att man snörar på sig skorna och verkligen tar sig ut! Kan vara en lååång startsträcka...