Skall klätterträffar de facto förbjudas?

Den främsta anledningen att jag inte vill se certifikat (i synnerhet inte kopplade till försäkringar) är att jag absolut inte vill att försäkringsbolag skall börja definiera vad "klättring" egentligen är.

Dykning är trots allt klarare. Antingen har du andningsutrustning eller inte. Men var övergår vandring till klättring? Om jag snubblar och bryter benet på vägen upp på lillsylen under en fjällvandring, får jag problem med försäkringen då? Eller får jag problem om jag snubblar på samma ställe om jag tagit med mig utrustning för syltraversen? Är det "klättring" i lekparken?
Om du inte tecknat en specialförsäkring är det i princip inget bolag som täcker skador du råkat ut för under "riskfyllda aktiviteter" (vilket innefattar de flesta former (alla?) av klättring). (intressant länk).

Kort sagt, ditt försäkringsbolag definierar redan vad de anser är klättring, och om du inte har en specialförsäkring får du sannolikt inte ett öre om de tycker att du klättrat. Sedan exakt vart varje bolag drar gränsen kan jag naturligtvis inte svara på.
 
Senast ändrad:
@ Mezzner

Skulle gissa, utan någon ordentlig fakta, att andelen presumtiva deltagare på en klätterträff som förväntar sig organiserad klättring kommer att öka när "gymgenerationen" hittar ut. Därför kan det vara bra att vara tydlig. Men det borde också bli tydligare för bäde deltagare och myndigheter att arrangören inte kan förväntas ansvara för säkerheten.
 
Om du inte tecknat en specialförsäkring är det i princip inget bolag som täcker skador du råkat ut för under "riskfyllda aktiviteter" (vilket innefattar de flesta former (alla?) av klättring). (intressant länk).

Kort sagt, ditt försäkringsbolag definierar redan vad de anser är klättring, och om du inte har en specialförsäkring får du sannolikt inte ett öre om de tycker att du klättrat. Sedan exakt vart varje bolag drar gränsen kan jag naturligtvis inte svara på.

Nope. Så är det faktiskt inte. Det skiljer sig helt enkelt mellan dagens hem/villa-försäkringar eftersom de är oreglerade. Jag har en kamrat som visade sig ha utmärkt försäkringsskydd på sin vanliga hemförsäkring, när han trillade i backen.
Jag vet sedan tidigare att jag själv fått olika besked på olika bolag, samt att det finns nån gammal tråd här på utsidan som i någon mån innebar en liten genomgång av vad de olika bolagen DÅ hade för villkor avseende klättring.
Så, mer rätt: utgå inte från att din vanliga försäkring täcker kostnader i samband med klättring, men om du har rätt bolag så kan det mycket väl vara så.
 
Nope. Så är det faktiskt inte. Det skiljer sig helt enkelt mellan dagens hem/villa-försäkringar eftersom de är oreglerade. Jag har en kamrat som visade sig ha utmärkt försäkringsskydd på sin vanliga hemförsäkring, när han trillade i backen.
Jag vet sedan tidigare att jag själv fått olika besked på olika bolag, samt att det finns nån gammal tråd här på utsidan som i någon mån innebar en liten genomgång av vad de olika bolagen DÅ hade för villkor avseende klättring.
Så, mer rätt: utgå inte från att din vanliga försäkring täcker kostnader i samband med klättring, men om du har rätt bolag så kan det mycket väl vara så.

Det är även min bild.

Min vanliga hemförsäkring täcker klättring och aktiviteter som ej är över 5000 meter (de vill inte betala dyra helikopterräddningar från Everest eller liknande). Samma gäller dykning där det uttryckligen står att dykning ner till 30 meter täcks om man har internationellt certifikat.
 
Ska göra ett försök att föra denna tråd tillbaks on topic. Just nu är det många sidospår till ursprungsfrågan, dock intressanta sådana.

@Staffan, mitt erbjudande står förresten står fortfarande kvar (kaffe och säkerhetsplan) ;) även om jag i Tunabergsträffens fall inte tror att det behövs utifrån PSL-perspektiv. Så då återstår väl kaffet, om du vill.

Här är relevant stycke från vår sammanställning

"Klätterträffar
En klätterträff, organiserad av en klätterklubb, som endast går ut på att man träffas och klättrar omfattas inte av lagen. Men om klubben håller kurser, sätter upp topprep, ställer upp med personer som säkrar, anvisar eller arrangerar klättring i mer uppstyrd form, då gäller lagen.
Det är viktigt att vara tydlig med syftet, vem träffen är ägnad för och vad klubben erbjuder. SKF råder klätterklubbar att informera noggrant om vad som gäller för varje evenemang. Beskriv vilka inslag som klubben står för och vad som förväntas av deltagarna i fråga om kompetens, utrustning, förberedelser, med mera. Informera om att oorganiserad klättring sker under eget ansvar..."
 
Ser man till datumet på Climbrobs länkade "förtydligande" så uppstår misstanken att det tillkommit delvis med anledning av denna diskussionstråd. Är så fallet så har den gjort stor nytta. Vill man skylla på att jag "missuppfattat" tidigare dokument och deras avsikt så bjuder jag gärna på det. Oberoende av anledning så är förtydligandet välkommet. Det visar på insikten av att det fortfarande är värdefullt med ideellt arbete inom klättringen och likaså att det får finnas andra ingångar till klättringen än genom en kurshierarki i flera steg.

Trots förtydligandet är jag inte övertygad om att en arrangör som TKK går fri om en klätterolycka inträffar under en Tunabergsträff. I ett tidigare inlägg i denna tråd så nämndes ett exempel där en ung klättrare skadas och föräldrarna frågar vad arrangören gjort för att förhindra olyckan. Att då bara säga att klättringen inte omfattas av träffarrangemanget är jag inte helt säker på skulle frita oss från ansvar. Jag är inte heller förtjust över att vi skall börja tvingas till "friskrivningsparagrafer" (disclaimers) för att slippa juridiskt ansvar för olyckor. Då är vi inne på det sluttande planet där individansvar ersätts med arrangörsansvar även för evenemang av Tunabergsträffens karaktär.

@Climbrob: Tack för erbjudandet om fika. Det kan vi gärna ta vid något av mina sporadiska besök på K2. Annars har jag redan fritt kaffe på en annan av Stockholms klätterväggar.
 
Jag håller inte med om att det är så stor risk för att vi har förflyttats in på nåt sluttande plan. Vi är just där lagstiftningen placerat oss, och produktansvarslagen är inte så särskilt ny. Den passar nog dessutom rätt bra in i övrig lagstiftning, och principen är ändå ganska enkel. Ofta skyddas "svagare part" av lagstiftning kring köp och vid försäkringsärenden. Som privatperson så anses du alltid som svag gentemot en näringsidkare. Du kan även som näringsidkare vara svag part gentemot en annan näringsidkare, så det är inte så vattentäta skott som man kan tro mellan näringsidkare och privatpersoner.

Tanken med produktlagstiftningen, och även i fallet med arrangerad klättring, är väl helt enkelt att om man som mindre kunnig vänder sig till någon som är mer kunnig och arrangerar klättring, så är det också så att man väntar sig att den kunnige och professionelle, känner till det som är värt att veta avseende personsäkerhet.

Att klättring innebär högre risk, än många andra aktiviteter är dock uppenbart och inget som man försöker lagstifta bort. Man vill väl bara att den som kan förväntas vet hur man gör rätt - inte gör fel, så att det blir en onödig risk.

Det finns många sammanhang där man inte äger rätt att prioritera som man vill. Dvs, om du har en bil och du ska köra den i trafik, så MÅSTE den vara besiktad. Du kan inte hänvisa till att bilen är till så stor nytta i ett visst fall, att du kan låna ut den och säga att föraren kör på egen risk. Som bilägare har du ett ansvar även om det är nån annan som kör - ifall du lånat ut bilen till någon, och den faktiskt har körförbud. På samma sätt kan du faktiskt bli medansvarig om du lånar ut bilen till någon som fått körkortet indraget p g a rattfylleri. Friskrivning funkar inte i alla lägen, och det finns som regel goda skäl till det.

Tunabergsträffen är en träff där man bjuder in allmänheten. Det ökar i viss mån ansvaret, men man har ju i och med själva inbjudan goda möjligheter att informera om vad klubben egentligen erbjuder. Det är en styrka att i efterhand kunna hänvisa till en formell inbjudan. Jag tror förutsättningarna är goda för att missförstånd inte ska behöva ske. Vi behöver inte heller oroa oss för att reglerna drar iväg inom överskådlig framtid, i oönskad riktning.

Att lagstiftningen på lång sikt blir mer uppdaterad, mer tydlig, säkrare osv, tror jag däremot är nåt som gäller generellt. Där kan inte vissa delar av klätterpopulationen inte påverka jättemycket, utan lagar/regler kring klättring kommer att se ut på ett sätt som stämmer väl överens med resten av samhällets säkerhetsregler.
 

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...