Olycka på K2, Telefonplan

johnliungman sa:

Den verkligt intressanta jämförelsen vore att välja en viss miljö (lämpligen innevägg) och ta reda på hur erfarenhetsnivån fördelar sig där en vanlig vecka. Därefter jämför man med olycksstatistiken för samma miljö. Sen måste man ta hänsyn till hur många leder/meter en person klättrar, för att kunna jämföra risk. Men jag tror att underlaget i Sverige är för litet för ett sånt jobb.

Men du har helt rätt, man skall passa sig för generaliseringar. Enda slutsatsen är väl att man skall vara ödmjuk inför sin egen kunskapsnivå och inse att man själv kan råka illa ut - och behålla skärpan i alla lägen.

Klicka för att se resterande...

Kan enbart hålla med! Ödmjuk inför sin egen kunskapsnivå och väggen/berget är nog den klokaste lärdomen man kan ha med sig.

Jag har inte haft mitt gröna kort så länge.
Men jag tror det är viktigt som ni säger att man dels vet sina begränsningar och sedan att man är ödmjuk i sin egen kunskap.

Jag vet med mig att jag blir ganska distraherad och dels stressad vid väggen om där är mkt folk dels på väggarna och dels som springer runt omkring en. Väljer då gärna tider/dagar där det är mindre folk för att just undvika att sätta mig och min polare i konstiga situationer.

Sen så verkar det vara ganska blandat vad de går igenom på kursen i sig på de olika gymmen.
Personligen på kursen jag gick, skulle jag vilja veta mer saker som t ex hur topankaret ska se ut eller om man kan dömma ut repet, en kass sele osv. Sen också mer säkringsteknik. Inte bara hur man ska göra för att samla in repet utan även mer tips och trix... Kanske kommer i ledkursen men ändå.

Sen för det andra så undrar jag om det inte skulle vara lite hårdare att få sitt gröna kort. Osäkerhet vid inknytning och säkring känns ju inte bra. Var lätt någon på kursen som jag kände direkt att man inte kommer våga klättra med pga att de inte verkade ta till sig nått av kursen.

Klättring är historiskt sett en väldigt liten sport i Sverige och det är vanskligt att dra några vettiga statistiska slutsatser. Kanske finns det internationella undersökningar som visar på något.

Som dykinstruktör slår dock följande mig: inom såväl klättring som dykning verkar nybörjare respektive avancerade utövare vara mest olycksdrabbade. Dykningen har jämförelsevis fler olyckor och dödsfall att göra statistik av, så där börjar man faktiskt kunna se ett mönster: en dykkarriärs farligaste dyk är i runda slängar de 50 första. Låtar man sedan, efter att dessa är genomförda, bli att börja dyka tekniskt eller med rebreather (eller att bli instruktör) så kan man, statistiskt sett, räkna med att vara säker på att överleva sin dykkarriär ...

Kanske finns det alltså fog för att ana ett mönster i "risksporter": Olyckor orsakas av och/eller drabbar nybörjare (pga handhavandefel, bristande erfarenhet osv) respektive elitutövare (på grund av - eventuellt medvetet - ökat risktagande och svårare projekt). Nöjer man sig att hålla till i ett mellanskikt kan man klara sig ...

Iggle sa:

[...]
Sen så verkar det vara ganska blandat vad de går igenom på kursen i sig på de olika gymmen. [...]

Klicka för att se resterande...

Här är det som i resten av livet, att det är inte läraren som skall lära ut, utan eleven som skall lära sig. Undrar du något så ställ frågan. Det röda kortet är egentligen lättare att ta än det gröna kortet (!).

Så nästa kurs, berätta vad du undrar och vad du vill lära dig! Ställ frågor, läs gärna på innan så att du kan ställa mer kvalificerade frågor! Då får både du och instruktören ut mer av kursen. Sedan kan du gå runt resten av livet och fråga varför.

Angående selen så har en del selar kommit med slitmarkeringar, det är färgade trådar och när de börjar synas är det dags att slänga selen. Kolla i manualen på din sele (manualen finns nästan säkert på internet).

sant men som nybörjare så vet man inte alltid vad man vill veta...
Dessa frågor har uppkommit efteråt dels av egen iakttagelse och även av att läsa en del här på utsidan. Nästa kurs kommer jag kunna ställa mer frågor om saker jag faktiskt undrar över iom att jag har mer kunskap om ev risker osv.

Så visst ska man som elev ställa frågor men som ansvarig på en kurs så borde den vara så pass täckande att de som tar kursen ska känna sig säkra och medvetna om risker och hur man kan undvika dem. Verkar ju vara en brist med tanke på alla olyckor inne.

Tänker också på den där QD som brast i Norge... Nu vet ja itne exakt vad som hände där men kunde det undvikits genom att man hade lärt ut med om undersökning av materialet också?

ang selen:
Tack för tipset... Ska checka efter det.

embl sa:

Här är det som i resten av livet, att det är inte läraren som skall lära ut, utan eleven som skall lära sig. Undrar du något så ställ frågan. Det röda kortet är egentligen lättare att ta än det gröna kortet (!).

Så nästa kurs, berätta vad du undrar och vad du vill lära dig! Ställ frågor, läs gärna på innan så att du kan ställa mer kvalificerade frågor! Då får både du och instruktören ut mer av kursen. Sedan kan du gå runt resten av livet och fråga varför.

Angående selen så har en del selar kommit med slitmarkeringar, det är färgade trådar och när de börjar synas är det dags att slänga selen. Kolla i manualen på din sele (manualen finns nästan säkert på internet).

Klicka för att se resterande...

Man kanske ska akta sig för att överdriva omfattning och betydelse för den kurs som ges för grönt kort.
Om man säger att man vill klättra upp för grönt kort är det ju ingen kurs, utan bara en uppklättring, och om det finns en kurs för detta, är den väl kort och skräddarsydd. Antar att det finns kurser som är mer omfattande; sportk-kurs eller inomhusklättringskurs?

Själv har jag klättrat ett antal år, men har bara grönt kort inomhus. Har en utomhus "fortsättningskurs Klippa" bakom mig och traddar glatt utomhus, men inomhus är jag inte så intresserad av att få leda, vill bara avverka många klättermeter, och kanske viss typ av klättring. Ledmomentet känns överflödigt inomhus. (Naturligtvis innebär det att jag är begränsad såtillvida att jag inte kan klättra de branta leder som enbart kan ledas.) Detta kan också hänga ihop med att jag klättrar för lite inomhus.

Har också fått den känslan att vill man lära sig nått är det de kurserna man får gå.
Planerar själv gå nån utomhuskurs till våren....
Menar bara att det kanske är väl i att inte släppa iväg de gröna korten hur som helt kanske?

Mezzner sa:

Man kanske ska akta sig för att överdriva omfattning och betydelse för den kurs som ges för grönt kort.
Om man säger att man vill klättra upp för grönt kort är det ju ingen kurs, utan bara en uppklättring, och om det finns en kurs för detta, är den väl kort och skräddarsydd. Antar att det finns kurser som är mer omfattande; sportk-kurs eller inomhusklättringskurs?

Själv har jag klättrat ett antal år, men har bara grönt kort inomhus. Har en utomhus "fortsättningskurs Klippa" bakom mig och traddar glatt utomhus, men inomhus är jag inte så intresserad av att få leda, vill bara avverka många klättermeter, och kanske viss typ av klättring. Ledmomentet känns överflödigt inomhus. (Naturligtvis innebär det att jag är begränsad såtillvida att jag inte kan klättra de branta leder som enbart kan ledas.) Detta kan också hänga ihop med att jag klättrar för lite inomhus.

Klicka för att se resterande...

Visst, skulle tro att de gröna korten är av godo, liksom det röda förstås.
Det man får visa på en uppklättring räcker säkert också. Tyvärr är det väl så att de ev. fel som begås, är sådana där personerna egentligen handlar mot bättre vetande - sånt är ju vanligt för oss människor, och klättring är lite oförlåtande mot sånt om det vill sig illa.

Kan ju själv tycka att det är en aning frustrerande att inte FÅ leda eller säkra en som leder inomhus - "när jag ändå vet hur man gör" - men jag har ändå lätt att förstå tanke och nytta med kortsystemet, och KAN jag det jag ska så är det ju bara att boka uppklättring, vilket jag dock inte tagit mig tid till, eftersom det i grunden är lågprioriterat.

embl sa:

Går ju att lyfta upp handen men utan att vinkla den, så att det bildas slack emellan atc och bromshanden, då kan du mata fram rep utan att släppa på greppet.

Alltså, om du håller repet med höger hand nedanför atc och vänster hand ovanför atc, spänt överallt med lite avstånd till atc ifrån högerhanden. Då flyttar du högerhanden rakt uppåt utan att släppa på repet, då kan du dra fram mer slack igenom bromsen med vänsterhanden.

Klicka för att se resterande...

Jag blandade ihop igår och var som vanligt väldigt ospecifik. Syftade på att ta hem. Speciellt med topprep ser man ofta att det sker allt för långsamt och onödigt högt. Så ta hem med handen långt ner. Enligt min erfarenhet är det väldigt svårt.

En idé för klättergymmen vore att hålla lite workshops då och då. Till exempel sådana där alla får prova att falla långt, säkra långa fall, testa olika säkringstekniker och olika säkringsprylar. Spread the love. Varje gång jag tar en halvtimma och labbar med sådant så får jag aha-upplevelser.

Skulle ju kunna vara en gratisaktivitet för medlemmar, eller en kommersiell grej. Spelar ingen roll.

Jag hade det som förslag att ha temakvällar när jag var medlem i en klubb, t.ex. bigwallkväll, osv. Hade varit mycket trevligt att rigga basecamp nedanför klätterväggen och visa olika saker för varandra. Kanske bilder.

workshops lät ju trevligt... kanske man ska ta och föreslå