rapidlänkar

"statisk bromsning, vad är det? kan man bromsa dynamiskt?? (antingen bromsar man el. så gör man det inte, eller?) "

Noap, så enkelt är det inte. Repet glider genom repbromsen vid tillräckligt hög belastning. Hur hög belastning beror på vilken typ av broms man använder. Bergsport hade en artikel om det där för några nummer sedan där du kan läsa mer om saken. Helt statisk bromsning skulle egentligen vara att knyta fast bromsänden av repet så att det inte kan glida något alls. Detta ger mycket högre belastning på säkringarna än om repet kan glida genom bromsen en bit.


"jag tycker att du beskriver en vanlig bult?
hur skiljer man en limbult från en borrbult? "

Det går inte =) För en limbult är en sorts borrbult. Det du kan skilja på är expanderbult eller limbult. Bägge typerna sitter i borrade hål. Den ena expanerar i hålet för att sitta fast, den andra är är limmad fast i hålet. Expanderbultar har påskruvade lösa hängare. Limbultar har hängaröglan integrerat i bulten (iaf de som jag har sett, kanske finns undantag).
 
monkeyboy; sa:
"statisk bromsning, vad är det? kan man bromsa dynamiskt?? (antingen bromsar man el. så gör man det inte, eller?) "

Noap, så enkelt är det inte. Repet glider genom repbromsen vid tillräckligt hög belastning. Hur hög belastning beror på vilken typ av broms man använder. Bergsport hade en artikel om det där för några nummer sedan där du kan läsa mer om saken. Helt statisk bromsning skulle egentligen vara att knyta fast bromsänden av repet så att det inte kan glida något alls. Detta ger mycket högre belastning på säkringarna än om repet kan glida genom bromsen en bit.

Det är pga detta man aldrig skall köra via ferrata med vanliga klätter slingor, man får ta MYCKET större krafter vid helt statiska fall! Både du och prylarna kan gå sönder....

Normal sett så blir alla normala fall inom klättring dynamiska, mest en fråga om hur mycket. Det är inte bara hur mycket repet rör sig genom bromsen, Repet töjer sig, säkraren rör på sig....

Med lite träning så kan man även öka det dynamiska, det är bara att hoppa lite när den som leder faller, skonsamt om man har lite dåliga säkringar...
 
Ingen kedja är starkare än den svagaste länken.

Anatol; sa:
vad jag förstått hittills, är dock att snabbsäkringar (quickdraws) är att föredra framför karbiner, om inte karbinerna förses med en slinga, eftersom slingmaterialet hjälper att ta upp ett fall så att mindre belastning hamnar på karbinen?? (dvs. man ska inte lägga repet direkt genom en karbin som i sin tur är direkt kopplad in i en bult eller kedja utan en "mellanhand" (?) )

Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Därför är en skruvkarbin mycket bättre än att använda en kortslinga (quickdraws). Blanda aldrig in fler komponenter i en kedja än vad som är nödvändigt. En statisk slinga som beskrivs i detta fall kommer inte ta upp speciellt mycket energi.
 
förklaring!

Är det bara jag som vill ha en utförligare förklaring av Mezzner?

För min del är ämnet rapidlänkar fortfarande vidöppet och ytterst obehagligt med tanke på hur mycket som egentligen kan gå fel med dessa.

/Jonas
 
jonas_bard:

Har varit på resa ett tag; vad skulle jag förklara (om jag nu kan det)?




(Beträffande limbult/borrbult; det är nog så som ovan beskrivits beträffande skillnaden mellan limbult och expanderbult; men ännu mer generellt, dvs till kemankare i andra, vanligare sammanhang (dvs bygg) - så är det nog vanligare med gängade limbultar med tillhörande mutter än det "öglebultar" som oftast används inomklättringen. Dessa gängade limbultar har inte sämre prestanda än att de även kan användas inom klättring så det är väl inte omöjligt att det på vissa ställen förekommer såna på bergväggarna.)
 
tack monkeyboy och mydeza.

mathias:

jag trodde slingor var dynamiska?

håller annars med om att man ska ha så få mellanhänder som möjligt men hade också hört eller läst det där med quickdraws, men; idag skulle jag ersätta en rapidlänk, kedjans (kedjelänkarnas) storlek där tillät dock bara en med 8mm godstjocka, så jag satte dit en ny åtta och genom den satte jag sedan en 10mm rapidlänk med det mezzner sa i åtanke; att det bör vara minst en tia för att inte skapa för snäv vinkel för repet. nu hänger det alltså där en länk i en länk för firning, och tills dess kan man ju ha en backup till en länk högre upp i kedjan. korrekt?

jonas_bard:

så osäkra är dom väl inte?? och dessutom: vad har man för val?

fick svar från SP. det kanske bara var jag som aldrig hajade det där om CE.. men i alla fall;

det är alltså upp till tillverkaren att få sin produkt prövad och Svenska Provnings och forskningsinstitutet är bara anmälda till vissa produkter, däribland fallskyddsgrejor, men inte sportklätterutrustning. det finns en massa olika liknande institut överallt i europa så kommer produkten från Frankrike har den alltså troligen testats där innan den fått sin CE-märkning.

dessa frågor hade jag i mitt mail till SP (jag har gjort några ändringar i txten):

---------------------------------

1. hur går ni till väga för att testa utrustning för att bli godkännda?

2. testas alla individuellt?

3. efter vilka direktiv går ni?

4. hur skiljer sig UIAA-märkningen av klätterutrustning från CE-märkningen?

---------------------------------
och det här svaret fick jag:
---------------------------------

1. För de flesta utrustningarna finns det framtaget EN-standarder som dels beskriver vilka krav som ställs och hur man ska prova produkten. I standarden kan det också stå beskrivet om man skall testa en eller flera exemplar. Om produkten klarar typprovningen, går man vidare med certifieringsprocessen.

Tillverkaren skall skicka in en teknisk dokumentation som beskriver hur produkten är sammansatt, dvs vilka material som använts, ritningar och andra specifikationer.

Tillverkaren skall också skicka med de instruktioner som skall följa med produkten och en beskrivning av den märkning som skall finnas på produkten.

När allt detta har granskats och godkänts får tillverkaren ett EEG-typkontrollintyg, som gör det möjligt för honom att skriva en överensstämmelsedeklaration och sätta CE-märke på produkten.

När det gäller fallskydd krävs ochså att tillverkaren låter ett anmält organ övervaka tillverkarens egenkontroll. Detta görs antingen genom att besöka tillverkningen och bedöma att de kontroller som görs vid tillverkningsprocessen är tillräckliga för att säkerställa att de utlevererade produkterna är lika bra som den typprovade, eller så tar man ut produkter ur produktionen och provar dessa enligt samma specifikationer som typprovningen utfördes efter.

2. Om man menar att man testar alla efter standarden så är det inte fallet, eftersom den provningen som utförs är så tuff att produkten går sönder eller i alla fall har blivit så belastad att den inte får användas. När det gäller t ex selar så får man förutsätta att en visuell kontroll utförs på samtliga produkter vid tillverkningen.

3. Det är direktivet 89/686/EEG som styr kraven på all personlig skyddutrustning. Till denna finns ett antal harmoniserade standarder framtagna av CEN.

4. CE-märkningen är obligatorisk för att en sån här produkt skall få släppas ut på marknaden. CE-märkningen står för att produkten uppfyller kraven för säkerhet och hälsa. Det säger alltså ingenting om produktens kvalitet eller andra egenskaper. Jag vet inte exakt vad UIAA-märkningen står för, men den kan inte ersätta den obligatoriska CE-märkningen, bara komplettera den. Såvitt jag vet ställer UIAA högre krav än vad CE-märkningen kräver, även om provningsmetoderna kan var desamma. Man kan t ex ställa ett högre gränsvärde osv.

[Lennart Aronsson]

---------------------------------

jag har fått intrycket (inte av just denna text) av att det råder en viss tvist mellan UIAA och CE. Har dock inte fått detta bekräftat.
 
Det står ibland i Bergsport om hur UIAA-proven är formulerade och om ändringar som övervägs.

På sätt och vis kan man ju säga att CE-märket innebär att tillverkaren ska ha tagit hänsyn till de normer som gäller för den specifika produkten samt dessutom i princip genom att använda sin egen fantasi (i en s k riskanalys) uteslutit/förebyggt alla olyckor och faror som produkten kan vara inblandad i. Dvs en väldigt heltäckande kontroll.

UIAA är väl helt enkelt kompletterande normer där det verkligen finns specifika test och gränsvärden för klättergrejer som kanske inte är så himla väl beskrivna annars i den norm eller det direktiv som nämndes i svaret du fick. Det finns alltså ingen konflikt mellan CE och UIAA; men UIAA är mer specifik och framtagen just för att olika klättergrejor ska vara på ett visst sätt.

Bristen med CE-märkningen är som tidigare konstaterats möjligen att folk kan strunta i att göra sin plikt ordentligt och bara påstå att allt är OK samt sälja med CE-märket. Dock får man väl jämföra det med risken för att någon av alla psykopater som springer omkring kommer med en morakniv och skär av repet i ditt toppankare...

När det gäller prylarna i övrigt så är nog ändå risken större att även duktiga klättrare ibland gör en dålig kilplacering, än att man faller i backen p g a att materialet går sönder. Kontrollen av placeringarna är ju jämförelsevis obefintlig.
 
hehe.. det där med psykopater och moraknivar har jag faktiskt tänkt på, eller barn för den delen..

för några veckor sen åkte det förbi en båt med ungar på, där vi klättrade, och dom skanderade "ramla ramla ramla" när jag ledklättrade..

vid kanalklippan kan man ju säkra över kanten upp vid staketet om man inte litar på ankaret och då har jag faktiskt tänkt på det där med busungar, el. psykopater för den delen.

det är lustigt hur paranoid man(?) kan bli när ens liv bokstavligen hänger på en (relativt) skör tråd.. och visst, precis som du säger mezzner, man litar mer på utrustningen än på berget och placeringarna (fastän jag inte tradklättrar), och som jag sa tidigare, vad annat val har man?

jag försöker att aldrig falla, och när jag väl gör det kommer jag ha annat att tänka på än bergets hållfasthet eller eventuella mikrosprickor, eller luftbubblor i karbinerna. men jag märker också att en tillförlit till berget och bultarna sakta kryper sig på desto mer jag haft vanan att ha hängt och vilat i selen eller firats ned.. farligt (och) eller bara naturligt?
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.