Elda i olika miljöer?

En närstående diskussion som jag tycker sällan tas upp är att det ofta pratas/skrivs om konsten att göra upp eld men sällan om konsten att bevara/spara eld.

Eldtickan lär ha använts till just detta och därför fått sitt namn.

Eldtickan (Phellinus igniarius) är en annan ticka som har haft betydelse för människan. Den brinner mycket långsamt och användes därför förr till att bevara elden på härden. När elden nästan brunnit ut på kvällen så la man på en eldticka som fick ligga och glöda under natten.

http://www.nrm.se/faktaomnaturenoch...er/manadenskryptogam/svampar/tickor.1659.html
 
Vid läsning om olika nu levande urbefolkningar som lever som man gjorde förr, hittar man ofta att det är en person, kan vara både man och kvinna, som har ansvar för att elden inte ska slockna, speciellt vid förflyttningar.

Även om de lär kunna göra eld med pinnar och sten lika lätt som vi gör eld med stormtändare så verkar det vara något visst med att hålla elden vid liv.

Mvh / Johannes
 
Kanske boken "Människan och floran" som är del 2 i bandet Etnobiologi i Sverige kan innehålla något?

"Den andra delen av tre om etnobiologi i Sverige. Här undersöks den folkliga användningen av växter, både vårt historiska förhållande till växtriket och hur vi i framtiden kan komma att dra nytta av växterna på nya sätt. Också om hur vår påverkan alltid förändrar naturen och oss själva."
 
Har man kollat på t.ex. Ed Staffords Naked and marooned eller serien (som inspirerats av Ed?) Naked and afraid så har man sett att inte ens "experter" alla gånger får upp eld.

Det tog väl Ed över en vecka vill jag minnas, många i Naked and afraid har också haft stora problem med eld trots att de ibland haft eldborr med hemifrån.
 
Intressant med eldtickan! Har länge undrat vad skillnaden i användning mellan den och fnösktickan var.

Och tack för boktipset, ska kolla upp!
 
Jag har läst någonstans, även om jag inte hittar källan just nu, att eldtickan även kunde användas för att transportera eld, eller i alla fall glöd, från ett läger till nästa. Den glödande tickan lindades in i lagom fuktig vitmossa och lades sedan i en burk av näver. Vid framkomsten till den nya lägerplatsen var det bara att packa upp tickan, blåsa på glöden och starta en ny eld. Jag har inte testat. [emoji4]
 
Jag tror som nämnts ovan att den gamla kunskapen i stort sett utplånats. Vi fick moderna grejor långt innan folklivsentusiaster började skriva ner vardagliga saker som vad man gör i köket. Men man skulle kunna skriva en bok, jag har tänkt på det mycket. Börja samla kunskapen på nytt.

Som redan sagts så finns det massor med expertis på hur man startar en eld, men inte lika mycket om resten. Att sköta en eld. Återtända från glöd (enskilda kol eller glödbädd). Bevara en eld levande utan övervakning så länge som möjligt. Att elda ris och andra rester från skogsbruk. Lär dig tolka röken. Olika trädslag och dess eldningsegenskaper. Rök och mygg/knott. Rätt glöd för matlagning. Eld för ljus. Bygg din egen rök-telegraf. Eld som husdemoleringsmetod. Gröpa ur trä med glöd. Att släcka en eld. Brand i gräs och skog.

Jag kan nog komma på flera kapittel. Det lär behövas en hel redaktion med folk för att skriva denna boken.
 
Jag hade bara tillgång till sur ved och det var ett väldigt sjå att få igång den på kvällen. Sen la jag mig och sov och fick göra om samma procedur på morgonen. Säkert hade det funnits ett sätt att både förvara glöd till morgonen och samtidigt kanske torka upp lite av surveden.

För att torka veden hade det antagligen funkat att stapla den i närheten eller över elden. Det hade räckt att samla ihop eller klyva till lagom mycket för att få igång elden och torkat det för att sedan lägga det torrt över natten.

Alternativet 2 är att man bygger upp en ny eld bredvid den gamla, lägg den sura veden tätt staplat i botten och bygg en liten eld av torrt virke överst (häften av det som du har torkat vid den första elden) och tänd ovanifrån. När den lilla elden tagit sig så mata på lite extra surved så att det blir en tillräckligt långsamt brinnande eld för att det under också ska ta sig. Eftersom det som brinner är gas från veden så kommer elden sakta jobba sig nedåt genom lagren vartefter det blir tillräckligt torkat och eftersom den också brinner bättre med flera kontaktytor så kommer du antagligen skapa en grop i mitten där det är mer vindskyddat för glöden. Om elden skulle råka brinna slut under natten så har du i alla fall en varm yta att jobba på och du har också hälften av den torra veden för ett nytt försök.

Gräver man en liten grop i mitten på eldstaden så överlever oftast glöd där nere.

Det där var helt nytt för mig så tack för tipset.
 

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...