Hur diskar ni stormköket?

Sjukdomslära

Ja vi kan gärna ta lite sjukdomslära.

Gulsot - ikterus - är ett symptom som uppstår när kroppen av en eller annan anledning inte kan utskilja bilirubinet via gallgångarna till avföringen och vidare ut. Huden blir gul, urinen mörkt gul/brun/orange, t.o.m. ögonvitorna kan bli gula.

Hepatit - 'leverinflammation' - är en sjukdom som orsakas av olika virus. Gulsot kan uppträda vid Hepatit, men långt ifrån alltid.

Seobserver siktar till virustypen som ger Hepatit A. Jag citerar smittskyddsinsitutet:
"Hepatit A orsakas av ett virus som globalt sett sprids främst via avloppsförorenat vatten. Sjukdomen drabbar i princip endast människan och förekommer allmänt i länder med dålig dricksvattenhygien.men kan även smitta från person till person eller via livsmedel. Årligen rapporteras cirka 100 fall, under senare år har knappt hälften varit inhemskt smittade."
Källa: http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/hepatit-a/

De Hep A-smittade jag har stött på har (troligtvis) varit smittade via dåligt tillagad mat, vanligtvis vid resor till sydostasien. Jag jobbar i sjukvården så jag är vaccinerad.
Hepatit B och C är rena 'blodsmittor' och sprids endast från människa till människa. Är man oförsiktig kan man självklart få de sjukdomarna även i fält

MEN:
Vi ska inte glömma Seobservers uttalande

seobserver sa:

Samma regler överallt underlättar.

Klicka för att se resterande...

Alltså, ha samma hygienregler var än i världen du befinner dig. Gör du något ofta blir du bra på det. Gäller även hygien, och vi ska inte glömma att dålig fälthygien har sänkt många trevliga upplevelser...

Alltså, diska. Sen ser vi ju att det finns många olika sätt att göra det. Men gör't!

(",)

silenhag sa:

...och därför ser jag det inte som en ökad risk att drabbas av gulsot bara för att man diskar med mossa/ljung...?

Klicka för att se resterande...

nja inte pga om nån använder mossa eller ljung att diska med, men det tror jag inte nån har sagt heller utan var nog snarare ATT man diskade ordentligt och inte slarvade med att få bort matresterna. Sen vad man använder kanske inte är av lika stor betydelse.

Men trodde inte det fanns nån risk för allvarliga sjukdomar pga några dar med inte helt rena grytor eller tallrikar. lever man med det dagligen blir det ju säkert en annan sak.

Henkes sa:

nja inte pga om nån använder mossa eller ljung att diska med, men det tror jag inte nån har sagt heller utan var nog snarare ATT man diskade ordentligt och inte slarvade med att få bort matresterna. Sen vad man använder kanske inte är av lika stor betydelse.

Men trodde inte det fanns nån risk för allvarliga sjukdomar pga några dar med inte helt rena grytor eller tallrikar. lever man med det dagligen blir det ju säkert en annan sak.

Klicka för att se resterande...

Jag är rätt stingslig med mathantering, men försöker tänka lite rationellt. Lämnar man lite dåligt diskad gryta över natten när det bara är någon enstaka plusgrad eller därunder (dvs oftast på kalfjället eller tillräckligt högt upp i andra berg), så är det ju som att ha satt mat(resterna) i kylskåp hemma. Kokar man sen frukostfödan i samma gryta, kapar man väl den mesta återstående risken.
Jag bryr mig heller inte om att få grytan perfekt fettfri. Alla tycker det är ok med en välinfettad stekpanna hemma - samma måste väl gälla på fjället?

För min del blir det mest blötläggning och ursköljning som räcker för dem matlagning jag idkar, i svårare fall en halv disksvamp med de vita (dvs ej repande) öglorna som tas till. Utsidan skrubbas dock sotfri, om det råkar finnas grus eller sand i närheten. Diskmedel i flytande form får stanna hemma, det tar ju bara bort fett, och varför skall jag bära på vatten? Får jag ibland behov av en absolut fettfri gryta (visst, trevligt om man skall njuta sitt te), så låter jag tvättsvampen få ett "slick" av min parfymfria tvålstump, som jag ju ändå har med. Kokar sen upp en gnutta vatten för bättre sköljning.

Såpa!

Själv har jag skippat tvålen, och har en miniflaska med såpa med på vandringen. Såpan används både till disk och personlig hygien. Inbillar mig att det är mindre dåligt för naturen än diskmedel. Dessutom luktar man ganska gott efter att ha tvättat sig med såpa. Det duger till enklare tvätt också, förresten.

Boludo sa:

Själv har jag skippat tvålen, och har en miniflaska med såpa med på vandringen. Såpan används både till disk och personlig hygien. Inbillar mig att det är mindre dåligt för naturen än diskmedel. Dessutom luktar man ganska gott efter att ha tvättat sig med såpa. Det duger till enklare tvätt också, förresten.

Klicka för att se resterande...

Ja såpa tror jag också är bättre för naturen. Har funderat på att använda det istället för diskmedel. Går ju dessutom att tvätta kläder i om man skulle behöva.

Henkes sa:

Ja såpa tror jag också är bättre för naturen. Har funderat på att använda det istället för diskmedel. Går ju dessutom att tvätta kläder i om man skulle behöva.

Klicka för att se resterande...

Något att tänka på när man använder diskmedel men även såpa tvål är att inte hälla det använda vattnet direkt tillbaka i det vattendrag man diskar i. Det är mycket att hälla ut dylikt vatten en bra bit ifrån vattendrag eftersom det då kommer passera igenom en jorden innan det återvänder till vattendraget.

Skillnaden mellan såpa och tvål är väl rätt marginell?

Det handlar ju om huruvida fettet kokas med natriumhydroxid eller kaliumhydroxid.

Huvudbeståndsdelarna i diskmedel är inte värre än tvål och såpa och innehåller energirika ämnen som är mums för bakterier och försvinner ganska fort, problemet är att i vissa diskmedel numera hälls i antibakteriella ämnen som är stabila och svårnedbytbara och dessa hitta in även i saker som tandkräm, hudkrämer mm. (det som man förr använde formalin (formaldeyd på innehållsförteckningen) som konserveringsämne) vilket gör att om man har dubier angående diskmedel i naturen så skall man ha samma dubier om tandkrämstuben, smink, hudkrämer, myggmedel etc. ...

På tal om tandkräm.

Vid Aktse i somras noterade jag ett intressant fenomen. Vattnet där har ju en sådan där härlig grön färg från de mineraler som kommer med smältvattnet. Spottar man tandkräm i det vattnet fräser det till och tandkrämen försvinner. Det fräser inte så att man hör det, men synintrycket kan beskrivas så =)
Spottar man tandkräm i "vanligt" vatten händer det ju knappast någonting.

Någon som kan förklara detta fenomen?

Jag brukar ta en liten påse/ask med en halv kökssvamp och lite diskmedel i. Skölj bort det som går, skrubba snabbt med svampen i lite lite vatten, lägg tillbaks svampen i asken och skölj bort diskmedlet. Diskmedlet i svampen brukar räcka minst ett par dar utan problem

lleberg sa:

Jag brukar ta en liten påse/ask med en halv kökssvamp och lite diskmedel i. Skölj bort det som går, skrubba snabbt med svampen i lite lite vatten, lägg tillbaks svampen i asken och skölj bort diskmedlet. Diskmedlet i svampen brukar räcka minst ett par dar utan problem

Klicka för att se resterande...

Hehe... nu är det jag, Utsidans självutnämnda lortgris, som reagerar med bacillskräck .
Tvättar du inte ur svampen helt efter varje gång för att behålla diskmedlet, och den sen i flera dagar ligger instängd och fuktig i en ask, blir de gärna en trevlig odling . Såvida det nu inte är kylskåpskallt dygnet runt, eller du dränkt in den med något av de miljövidriga bakteriedödande diskmedlen. Vanligt diskmedel är faktiskt mums för baciller, med det är ,även vid noggran ursköljning, mer matrester kvar i svampen än man ser med blotta ögat.

Tvätt/disksvampar och disktrasor typ Wettex är ju perfekta potentiella bakterieodlingar, just för att de hålls ständigt fuktiga och är nästan omöjliga att få rena. Det finns bara två sätt: koka eller torka, gärna både och. Hemma häller jag rutinmässigt överskottet av allt kokvatten genom dem, vrider ur allt jag kan och ställer att torka på högkant på ett litet galler, resp hänger på en krok. De börjar heller aldrig lukta. På vandring slösar jag ju inte med kokvatten, men gör samma sak om det blir en skvätt över, och har grejorna hängande utanpå ryggan så de torkar under dagen, om jag nu inte torkat dem direkt över en eld.

Jadå, folk har gjort sig lustiga över anordningen . Kanske jag faktiskt överdriver, men om jag helt utan ansträngning kan bli av med en visserligen liten, men helt onödig risk, så varför inte.

Det där med att lägga ut saker på tork för att få dem "rena" (dvs stoppa bakterietillväxten) förstår man i varma länder med vattenbrist, men vi, som har gott om vatten och ont om sol, glömmer ofta möjligheten - fast vi ju torkar vår vandrarmat i (bland annat) samma syfte.

Jag brukar förklara för våra scouter att torkningen är ett av stegen i diskningen, så att de inte ska packa ner blöt disk.

Min "diskkurs" brukar lära ut följande moment:

1. Mekanisk borttagning av så mycket matrester som möjligt (sparar vatten, jag har en liten 3x4 cm gummibit att skrapa med)
2. Grovdisk med lite kallt vatten (mekanisk rengöring, eventuellt lite diskmedel) för att få bort i stort sett alla matrester utom fett
3. Disk, med varmt vatten och diskmedel för att få bort eventuellt fetthinna
4. Sköljning för att få bort diskmedlet (jag fördrar att skölja med varmt vatten, om det finns nåt kvar)
5. Torkning för att eventuellt kvarvarande bakterier (varken diskvattnet eller sköljvattnet är ju sterilt) ska dö

Jag diskar ju också alla saker samtidigt, inte bara grytan utan vattnet från varje steg används ju till alla saker. Brukar klara att diska efter 4 personer med 3-4 dl vatten.

Och självklart har man sen handduk och disktrasa hänger utanpå ryggan så de torkar (om de inte hunnit torka tills man ska iväg).