Erfarenheter efter halvplurr på Svartlögafjärden igår

1. Man kan undvika gå igenom även tunn is, även om skridskorna går igenom, genom att göra sig stor och platt, breda ut armar och ben och inte böja knäna för att krypa.
2. Man ska inte ha billiga kanotpåsar i tjock plast från Biltema. De stelnar i kylan. Det finns supertunna mjuka vattentäta säckar för kamerautrustning t.ex.
3. Packa ner strumpor och sockor som är LÄTTA ATT TA PÅ, med stela fingrar!
4. Ha med extra liten sittdyna att stå barfota på.
5. Viktigt att allt verkligen är med, särskilt torrt inpå kroppen!
6. Ha alltid med reservsnören till kängorna i klädpåsen. Vid plurr förvandlas kängsnörena till issnören, hårdare än stål att knyta och få upp.
7. Glöm ej handskar och mössa i torreserven!

Kanske banalt för en del, men inte för alla, tror jag! Särskilt inte för stela gubbar...
 
Det där med kängsnören har jag inte tänkt på och ingen jag brukar åka med har nämnt ndet heller! Verkar lämpligt att ha kniv/sax/multiverktyg med för att slippa dra hela, långa,stelfrusna snöret genom alla hål...
 
Det låter som om kängsnörena suger vatten - bomull?

Man kan torka en hel del vid en liten brasa, som dock inte heller är så lätt att göra upp när man fryser
 
Ja, inte ska det vara polyester iallafall.Noll procent! Annars snörs de upp lätt. Bäst är ju de sträva, invaxade bomullssnörena som hastighetsåkarna använder. Nu var det visserligen -13 grader igår, men bytet ska gå smidigt iallafall.
 
Brukar använda tunna Dyneemasnören 1,5 eller 2 mm. Töjer sig inte och har inte upplevt att det blr problem med att de fryser.

Thure
 
Brukar använda tunna Dyneemasnören 1,5 eller 2 mm. Töjer sig inte och har inte upplevt att det blr problem med att de fryser.

Thure

Har provat dito till mina vanliga terränggympaskor men upplever att friktionen snörena emellan är för dålig så knutarna går upp av sig själv. Men rätt att de inte suger åt sig nämnvärt med vatten. Min aneldning till dessa snören var att skorna åt sönder vanliga snören på tok för snabbt - någon metalögla var dumt vinklad och gandge av vanliga snören för fort. Det problemet är borta med dyneema.
Vad/hur knyter du med dyneema? Vill minnas från något gammalt inlägg att du har lite alterntiva tekniker för att knyta skorna/kängorna

/Patrik,
 
Det är precis sådana här erfarenheter och reflektioner som är så viktiga och intressanta att ta del av. Jag tycker inte att det är banalt över huvud taget. De flesta har kunskap om utrustningen och hur den ska användas men saknar erfarenheten om hur ens kropp och psyke reagerar i allvarligare situationer. Få tänker på, att om utrustningen och handhavandet inte är genomtänkt för situationen, så är man i det närmaste handikappad om fingrarna är blöta, kalla och stela. De små detaljerna som ett extra par torra skosnören och att allt skall gå att ta på med ett minimum av händernas funktion, kan verka banalt men i själva verket är det A och O för säkerheten.

-Tack usilfver, för att du delar med dig av dina erfarenheter!
 
Har plurrat 6-8 ggr de senaste åren (till midjan eller mer). Sist var det närmare tjugo grader kallt. Den gången bytte jag inte alls, utan fortsatte med den aktivitet vi höll på med (isklättring). Jag bytte om först fem-sex timmar senare. Det är inte första gången. Om jag inte minns fel är det bara en gång jag frusit som en hund och tvingats byta om på en gång, och då hade jag inte de kläder jag brukar ha när jag löper risk att drutta i. Med damasker och ett par schyssta softshellbyxor, alternativt regnbyxor och silvertejp så klarar man sig väldigt bra från väta. Det lilla som kommer in har jag (oftast) lyckats värma upp så jag kan fortsätta med aktiviteten utan ombyte. Det betyder dock INTE att jag lämnar ombyte hemma... Vi var också på Svartlögafjärden igår. Stora områden med tunn is, och många råkar. Vår termometer visade dock bara sju minusgrader på eftermiddagen. https://m.youtube.com/watch?v=7qRZyVq-OYs
 
Jag har mina reservskosnören bland verktygen och reservdelarna för då är dom lättare att komma åt i fall jag skulle dra sönder ett skosnöre eller behöva låna ut ett eller fler skosnören.

Bilden är >10 år gammal så några av reservdelarna är nyare än på bilden. Bl.a så är det mesta numera vattentätt förvarade.

Per
 

Bilagor

  • reservdelar IMG_0050.jpg
    reservdelar IMG_0050.jpg
    67.5 KB · Visningar: 1,092
Blev heller inte så kall och blöt trots jag låg och kravlade i isvattnet, som forsade upp ur vaken ovanpå isen ett tag. Snarare värmde adrenalinet upp fingrar och tår så de var varmare efter än innan! I blöta kängorna blev också varmt fortare än jag förväntat mig. Om man är mitt ute på en fjärd kanske man inte vill byta om där i blåsten. Men åtminstone bör man ta fram torra handskar och mössa direkt.
 
1. Man kan undvika gå igenom även tunn is, även om skridskorna går igenom, genom att göra sig stor och platt, breda ut armar och ben och inte böja knäna för att krypa.
2. Man ska inte ha billiga kanotpåsar i tjock plast från Biltema. De stelnar i kylan. Det finns supertunna mjuka vattentäta säckar för kamerautrustning t.ex.
3. Packa ner strumpor och sockor som är LÄTTA ATT TA PÅ, med stela fingrar!
4. Ha med extra liten sittdyna att stå barfota på.
5. Viktigt att allt verkligen är med, särskilt torrt inpå kroppen!
6. Ha alltid med reservsnören till kängorna i klädpåsen. Vid plurr förvandlas kängsnörena till issnören, hårdare än stål att knyta och få upp.
7. Glöm ej handskar och mössa i torreserven!

Kanske banalt för en del, men inte för alla, tror jag! Särskilt inte för stela gubbar...

1. Japp, gäller att slänga sig i tid bara. Funkar bättre på seg saltis än spröd, söt höst-kärnis
2. Bra reflektion
3. Sällskapet bör hjälpa till att byta om så att den plurrade kan behålla vantar/handskar på så mycket som möjligt.
4. Brukar använda den enda jag har med.
5. Ja, kolla plurrpackningen är nyttigt. Inte kul om den är möjlig sen förra året.
6.Visst stelnar de, men inte så illa. Som andra sagt, byt till nåt som inte suger vatten.
7. Se punkt 5

Tillägg: Övningsplurra är nyttigt, framför allt för den som inte plurrar skarpt så ofta.
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.