High altitude medical issues

@ joel

Ungefar sa har kommer jag att kla mig. Ar det super kallt kommer jag att skippa skaljacka och klattra i Crux Plasma dun jacka samt en extra dun jacka. Jag haller pa att fundera men detta ar nog ganska nara det jag kommer att ha.



2 x Smartwool Hiking light och mountaineering extra heavy
La Sportiva Spantik

Smartwool understall Microweight plus tun Smartwool troja

Marmot Polartec tights

Troja Patagonia Men's R1 Pullover
Montura Fleece Medium weight samt Jacket tjock

Mountainhardwear Fleece Salopette


Skalklader Crux Flank eVent


Dun Jacka Crux

Byxor insulation? Om det skulle vara extremt kalla forhallanden sa kommer jag ha med Rab Photon Pants dvs Primaloft byxor men det adderar 450g

Vantar fran Otdoordesigns, winterflex inferno eVent primaloft


Sorry att traden nu helt sparat ut... ALLT OT men intressant.
 
Jag måste ju bara fråga... Vad använder man Viagra till när man klättrar i berg?

ildenafil (Viagra®), by a different mechanism, also opens up the blood vessels in the lung and may be a useful treatment for HAPE. Following recent research, medics may also give the steroid, dexamethasone. Drug treatment should only ever be used as a temporary measure; the best treatment is descent.

Kalla: http://www.altitude.org/hape_altitude.htm

@ annwes

Pa siten ovan kan du lasa pa om Gamow bags och rellaterade problem.

Sildenafil och andra liknande droger med kärlvidgande effekt används också till patienter med ökat tryck i lungkretsloppet framförallt så kallad primär pulmonell hypertension.

Den etablerade åtgärden vid allvarlig höjdsjuka är nedstigning alternativt kombinerat med tryckkammarbehandling enligt inläggen om Gamow bags.

Thure
 
Apropå oseriöst...
...så tänkte jag på att det borde finnas risk för interaktioner (eller försvårande omständigheter rent praktiskt snarare) vid behandling med Gamow bag och Viagra... En sån där bag verkar ju lite trång?

Ursäkta,
Föreslår att diskussionen fortsätter nånstans vid Thures inlägg istället - han gjorde väl ett seriöst försök att lyft tråden till rätt nivå igen.

En annan åtminstone seriöst menad fråga:
de läkemedel/behandlingar som diskuteras är väl till stor del av sån typ att de är receptbelagda eller kräver en läkare för utförandet. Finns det möjligheter att få sånt utskrivet av en svensk läkare just för att det ska kunna användas vid behov, och att det är upp till patienten eller kamrater att sedan besluta om själva medicineringen eller kanske injektioner trots att de inte är läkare?
 
Läkemedelslåda

kan man skriva ut mediciner sprutor nålar mm till på recept. Lådan bör innehålla ett brev på engelska där man förklarar syftet med medicinerna så att Tullen inte beslagtar alltihop.

Dessutom förstås skriftliga instruktioner hur läkemedlen skall användas.

Såna här lådor kan behövas t ex på en båt och på resor en bit ifrån sjukvård.

Thure
 
Det är riktigt skrämmande det här med höghöjdssjuka. Har själv aldrig råkat ut för det, men sätt personer med olika grad av AMS. Min klätterpolare drabbades av AMS nu i somras. Vi var på en acklimatiseringstur nedanför Nadelgrat strax norr om Zermatt. När vi kom tillbaka till tältet mådde han allt sämre och spydde. Fick i han vatten och vätskeersättning. Han mådde helt bra dagen efter.

Säg nu att vi varit högre upp, i svårare terräng och utan möjlighet för helikopterräddning. Vad skulle man då gjort ifall han inte blivit bättre? Ner måste man ju för att bli bättre.

Fakta som jag går efter gällande höghöjdssjuka

- Sov inte högre än 300-400 meter än natten innan, ifall du inte är bra acklimatiserad. Vad är max?
- Man kan drabbas även på låga höjder runt 3000 meter.
- Det går inte att acklimatisera sig till höjder över 5500 meter.
- För "full" acklimatisering krävs ca fyra veckor för 4000 meter.
- Ta inte medicin förebyggande då det kan dölja symptom.
- Bästa sättet att acklimatisera sig är att arbeta högt och sova lågt, men det är klart jobbigt.
- Kondition, ålder, kön etc påverkar inte vem som drabbas. Har du drabbats tidigare har du dock större sannolikhet att drabbas igen.
- Över 7500 drabbas alla av höghöjssjuka.
 
Kommentar till Viktors inlägg ovan.

Som jag förstâtt det är det max 500 meter sedan förra lägret om man ska hâlla sig inom säkerhetsgränserna, om det inte finns läplig camp, men 300 meter i snitt. Man bör dessutom lägga till en natt var 1000:e meter.

Jag hâller med dig, man kan drabbas av höjdsjuka pâ de höjder du nämner. Vid 4500 kan man se mânga som är förfärligt sjuka. Jag själv mâdde aber pâ strax över 5000 pâ en organiserad tur i Himalaya en gâng, borde ha gâtt ner omgênde men turen fortsatte uppât. Jag hade inte kunskap den gângen.

Däremot har jag uppfattat det som att det är en myt att Diamox döljer höjdsjukesymtom, utan antingen sâ är man acklimatiserad eller sâ ä man det inte. Dioamox hjälper till sâ det gâr fortare, men det kan inte gâ sâ att säga baklänges. Men man kan naturligtvis bli dâlig precis som den som inte tar Diamox.

Vad gäller âlder sâ har jag uppfattat det som att yngre är känsligare. Sedan kan det vända igen när man blir gammal. Killar ska vara känsligare än kvinnor, men det har diskutrerats om det beror pâ att killarna rör sig mer (inte springer runt mer utan mer att de t.ex har ett yvigare rörelsemönster) och därför gör ât mer syre.

Det där med 5 500 meter har jag uppfattat som att det inte gâr att acklimatisera sig fullt ut över omkring 5500 meter.
 
Monte Rosas sydsida är ett av dom ställena i Alperna där det är farligt lätt att snabbt nå hög höjd då linbanesystemet tar en till Punta Indren på 3200 meter varifrån det endast är 500 höjdmeter till Gniffettihyttan, där är det lätt att åtminstone bli illamående. Lyckas man sedan traska vidare till Europas högst belägna hytta Margeritha på 4500 moh. så är chansen ändå större att man känner av natten.

En erfarenhet (dock ej statistisk säkerställd) är att storrökare och folk med till synes dålig kondition är plusvarianter på hög höjd medan många mer vältränade är minusvarianter. Stämmer det och isåfall varför?
 
div

@ Thure

Du har ratt. Jag har sjalvklart ett certifikat som tydligt forklarar att alla preparat ar utskrivna till mig och att jag har ratt att administrera dessa enligt skriftliga och muntliga instruktioner. Detta certifikat ar i mitt fallutfardat av Emmanuel Cauchy.

(http://www.ifremmont.com/).

Emmanuel Cauchyis one of the world’s top mountain-rescue doctors. He worked as medical advisor on such films as Himalaya and Tomorrow Never Dies. His principal work is in the French Alps, where, for the last 20 years, he has served with the PGHM, the helicopter mountain rescue covering the Chamonix and Mont Blanc region. He also coordinates the Institute for Training and Research in Mountain Medicine, of which he is a founder member.

Utover att ha ett papper som ger mig ratta att ta med mig preparat sa har jag ocksa genomgatt 3 olika kurser i First Aid med inriktning mot olyckor och problem pa berg samt hoghojds sjukdommar.

@ viktor

For det forsta det fins inga regler utan undantag. Och en regel ar att alla reagerar helt olika och att bara erfarenhet fran tidigare vistelser pa hojd kan ga en fingervisning om hur man ska lagga upp sin acklimatisering.

Du skriver:

Fakta som jag går efter gällande höghöjdssjuka

- Sov inte högre än 300-400 meter än natten innan, ifall du inte är bra acklimatiserad. Vad är max? Du kan ga 500 per dag eller mer om du ar bra acklimatiserad. Ar du det inte sa kan du ga 500 men vara observant pa hur du kanner dig.

- Man kan drabbas även på låga höjder runt 3000 meter. Det kan drabba dig under 3000 meter och det kan ocksa vara sa att du en gang klarat dig bra men inte nasta.

- Det går inte att acklimatisera sig till höjder över 5500 meter. Sannolikt fel. Vad som hander rent praktiskt ar att det tar ganska lang tid att bli helt acklimatiserad till 6000 och nar man ar det har man offta vistats pa hojder over 6000 och kroppen borjar bli sliten. Av de jag kanner som gjort mer an 5 toppar over 8000 utan O2 sover ingen over 6000 i acklimatiseringssyfte. Daremot sa tycker alla att det ar helt ok att ga pa toppforsok efter 3 natter pa 6000.

- För "full" acklimatisering krävs ca fyra veckor för 4000 meter. En vecka

- Ta inte medicin förebyggande då det kan dölja symptom. Helt sannt. AMS ar dock ingen erkannd klinisk diagnos utan ett forenklat satt att beskriva HAPE/HACE. Diamox gar utmarkt att ata for att underlatta och snabba pa acklimatisering. Detta praktiseras/rekomenderas av alla utom Tyska och Osterikiska lakare.

- Bästa sättet att acklimatisera sig är att arbeta högt och sova lågt, men det är klart jobbigt. Old school. Basta sattet ar att lyssna pa hur kroppen reagerar nar du flyttar dig uppat.

- Kondition, ålder, kön etc påverkar inte vem som drabbas. Har du drabbats tidigare har du dock större sannolikhet att drabbas igen. Tror det rader valdigt delade menigar om detta. Att du drabbats tidigare ar verkligen ingen indikation pa att det kan handa igen och tvart om.


- Över 7500 drabbas alla av höghöjssjuka. Det har jag aldrig hort av nagon annan. Detta ar fel.

Rent generellt kan det vara svart att skilja pa brist pa vattska (hydration) och signaler om hojdsjuka. Dessa blandas MYCKET offta samman och kan ha valdigt lika symptom. Av den anledningen ar det basta sattet att vara saker pa vad som hander i kroppen att man mater syrehaten i blodet med en oximeter (to measure percentage of oxygen saturation of the blood). Pa detta satt kan man eliminnera onodig stress som inte ar ovanligt nar man borjar kanna sig vissen.
 
Senast ändrad:
Rökare

kan ha bättre blodvärden än icke rökare vilket skulle kunna vara en förklaring men om din observation är korrekt vet jag inte.

Har man sämre kondition så tar man det lugnare vilket minskar risken för akut höjdsjuka som i varje fall delvis är beroende av hyperventilation och därmed utvädring av mera CO2 än vid havsytan.

Thure
 
Monte Rosas sydsida är ett av dom ställena i Alperna där det är farligt lätt att snabbt nå hög höjd då linbanesystemet tar en till Punta Indren på 3200 meter varifrån det endast är 500 höjdmeter till Gniffettihyttan, där är det lätt att åtminstone bli illamående. Lyckas man sedan traska vidare till Europas högst belägna hytta Margeritha på 4500 moh. så är chansen ändå större att man känner av natten.

Ja du har helt rätt, skulle definitivt avråda från att gå till Margerita direkt från dalen. Kan bli en jobbig natt även om man bara stannar i Gnifetti (3650) om man inte acklimatiserat sig tidigare. Får du dessutom höghöjdshosta pga den torra luften blir det snabbt olidligt.

Själv har jag inte riktigt klurat ut hur känslig jag är för höghöjd eftersom upplevelserna varierar. Till exempel: På MB förra året mådde jag riktigt illa, spydde i Valot (4300 möh), illamåendet gick dock över 5 min efter att jag påbörjat nedstigningen, dessförinnan hade vi acklimatiserat oss med en natt på 3200 och ett par dagars klättring på 3500. Hade även haft huvudvärk under acklimatiseringen. I somras hade vi 2 dagars klättring på 3000-3300 innan vi tog liften till Midi (3800), lite klättring samma dag på 3600 och därefter sova i Cosmique (3600). Inga problem, varken huvudvärk eller illamående eller ngra andra symptom. Veckan därpå klättrade vi på 4000-4500 utan problem.
Så det kan variera från gång till gång. Men för att kunna följa ngn slags riktlinje skulle jag försöka att arbeta mig upp till 3000+ första dagarna och om möjligt sova lågt. Först därefter prova på att sova på höjd.
 
David skriver:
Rent generellt kan det vara svart att skilja pa brist pa vattska (hydration) och signaler om hojdsjuka. Dessa blandas MYCKET offta samman och kan ha valdigt lika symptom.

Jag hâller med här helt och hâllet. Kroppen behöver dessutom vätska för att acklimatiseras väl, sâ väskebrist ger sämre (lângsammare) acklimatisering som jag förstâtt det. Mitt högst priva och absolut främsta râd, lyssna pâ kroppen och drick, drick lite till och slutligen ta en klunk till.

Nu ska jag iväg ut i bergen, om nâgon har en kommentar till mina inlägg och jag inte svarar sâ är det inte för att vara ohövlig utan för att jag har begränsad tillgâng till internet (och när jag fâr fatt i internet blir det nog inte främst utsidan).
 
Nu ska jag iväg ut i bergen, om nâgon har en kommentar till mina inlägg och jag inte svarar sâ är det inte för att vara ohövlig utan för att jag har begränsad tillgâng till internet (och den tid jag har behöver nog användas till lite viktigare).

Glöm inte att fotografera toppen ;-)
 

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...