Medelsvår alpinism

Tänkte starta en tråd där man kan dela med sig av sina erfarenheter från ''medelsvår'' alpinism, säg någonstans i graderna F, PD, AD. Känns som att det finns ett litet tomrum mellan trådar som behandlar rena vandringstoppar utan alpina inslag och mer avancerad / extrem alpinism. Vad har ni gjort och vad ni har i planerna 2010 inom detta område? Både alperna och skanderna är intressant. Förslagsvis kan man lägga in en kort beskrivning av vald led, förhållanden och de crux / svårigheter som man stött på.

F, PD och AD far val betraktas som latt alpinism i dessa dagar. Medelsvart ar val D och TD. Nar det galler alpina turer med mycket is och sno sa maste man nog saga att dagens moderna utrustning gjort dessa turer ett snapp lattare.

Jag ar dalig pa Skanderna men behover du tipps pa turer i alperna pa denna niva sa hjalper jag dig garna.

Man beöver inte hamna i en diskussion om vilka grader som skall kallas för "medelsvår". Det är dock viktigt att uppmärksamma hugade förstagångsbesökare i västalperna på att det finns andra bergstoppar att bestiga än Mont Blanc och Matterhorn.

Verkligen

Ecrins ar tex ett valdigt fin stalle med mycket latta turer pa 4000 metare

Graderingar säger faktiskt ändå ganska lite....... Den "medelsvåra" alpinismen så du efterfrågar är ju den mest förrädiska och den svåraste att bemästra och bli duktig på (om vi nu bortser från de riktigt extrema svåra turerna). Bara en sådan sak som att klättra en replängd från standplats till standplats är ju betydligt mycket säkrare än att röra sig gemensamt i "teknisk" enkel terräng....

Alltså om man vill se på saken på ett annat sätt så kan det vara enklare och säkrare att bemästra teknisk svårare turer gentemot de lättare..... Så egentligen, vad är lätt och svårt inom alpinism

Traversen av Meije

Håller med E9climbing om att Ecrins är en gömd pärla i Alperna som fortfarande gör ett litet vilt och förhållandevis oexploaterat intryck. Tururvalet är stort både på klippa och is och mixat. Det var många år sedan jag traverserade la Meije men att få göra det i fint väder är en ynnest. Den innehåller en spektakulär passage där kammen mellan syd- och nordvägg är så smal att den lämpligen passeras "au cheval" det vill säga man sitter grensle över kammen och hasar sig fram.
Under nedstigningen passerar man vad som måste vara en av alpernas mest spektakulära hyttor, Refuge des Aigle uppspikad på ett klippblock omgiven av ett hav av is. Ett rum som fungerar som sovsal, matsal, kök och hyttvärdens bostad. Där kan man tala om "compact living".

Angränsande byar i de dalar som är inkörsportarna till olika delar av massivet såsom La Berarde, La Grave (känd skidort), La Chapelle en Valgudemar och inte minst Ailefroide är samtliga värda ett besök.

Håller med om att Ecrin är intressant och man får verkligen jobba för att sina turer däromkring.

@Seon: Du menar denna delen där duktige Jacob står och fräser....

Bra tråd!

Dålig på det där med gradingar. Vad ligger tex dessa svenska projekt på?

Syltoppen & stora syltraversen
Kaskasapakte
Keb via östra leden
Saitaris
Pierikpakte
Ahkka via haket
Kaskasatjåkkås sydöstkam

Tänker sticka ut hakan rejält och föreslå graderingar av turer jag inte gjort.

Syltraversen vintertid vid goda förhållanden: AD
Keb. östra leden sommartid: F+
Kaskasapakte beroende på led från PD till TD
Saitaris enklaste vägen AD bl.a pga. lös klippa.
Pierekpakte enklaste vägen AD

övriga leder vet jag inget om och har inte den ringaste känsla för graden.

Vore kul att höra vad dom som gjort några av turerna tycker.

Den franska graderingen är ju en helhetsgradering som inte bara tar hänsyn till svårighet utan en rad andra faktorer såsom seriositet. Detta gör att svårtillgängliga turer i Sarek bara av den anledningen förtjänar en högre grad än en tur av motsvarande kaliber i Kebnekaiseområdet.

seon sa:

Detta gör att svårtillgängliga turer i Sarek bara av den anledningen förtjänar en högre grad än en tur av motsvarande kaliber i Kebnekaiseområdet.

Klicka för att se resterande...

Just de. Då kan vi även lägga till:

Sarektjåkkås Stortopp 2 090
Sarektjåkkås Nordtopp 2 056 (ej norrifrån. Då är det väl en ren vandringstopp)
Sarektjåkkås Sydtopp 2 023
Buchttoppen 2 010
+ hela Sarektjåkkå traverssen i ett svep. I den ingår alla nämda ovan.

Fin tur i Sverige är Kebnekaises nordtopp via Halspasset. Svårigheten är själva halspasset och i slutet på passet upp på platån. Ner via östra leden.

Sarektjåkkås sydtopp rakt på från Mikkaglaciären, alltså inte från sidan som är det vanliga, är också rätt fin med svaklättring på för svenska fjällen rätt fast klippa.

I Alperna är Nollen på Mönch en riktig pärla för dig som gillar snö/is. Graderingen är AD, med ett kort krux att komma förbi Nollen (hängande glaciär). Leder du WI3 är det inga problem. Mäktig omgivning med Eiger och Jungfrau. Nedväg via normalleden på andra sidan bergen.

Centraltoppen på Breithorn rakt söderifrån gjorde jag med en total novis i somras. Fin is/snö klättring ett par hundra höjdmetrar. Typ 2-3 timmar eller nått och då ledde jag inte en meter. Travers till huvudtoppen och ner med folkmassan.

Pollux via sydvästväggen. Fin snö/is i behaglig lutning, typ 50 grader som värst. PD+, ner via normalleden (sydöstkammen) med firning och fasta rep.

Vill ni testa en nordvägg kan Brunegghorn vara ett alternativ. Kort och fin med enkel nedgång. Graderingen är TD, men jag upplevde det mer som AD+/D. Går du mer till öster blir det enklare.

Ofta tycker jag längden är ett problem på medelsvåra turer. Jag kan helt enkelt inte klättra tillräckligt snabbt. Ofta blir det dubbla guidebokstiden.

viktorjonsson sa:

Ofta tycker jag längden är ett problem på medelsvåra turer. Jag kan helt enkelt inte klättra tillräckligt snabbt. Ofta blir det dubbla guidebokstiden.

Klicka för att se resterande...

Betydelsen av detta kan inte nog understrykas. Under min alpina period så hade jag mycket svårt att hålla guidetiderna på lätta leder medan det gick bättre på dom svårare. Det tog tid innan jag förstod att guidetider för lätta (och medelsvåra) turer räknar med att bägge i ett replag rör sig samtidigt över långa sträckor medan för de svårare turerna så förutsätts klättring och säkring ske på traditionellt vis.
Lära sig klättra kan man göra i hemmaklipporna men alpinist blir man bara genom att harva på i de stora bergen.