7600 m?

Duracellkaninen · 21 December 2005

Fjällvett & sånt

ipg289h; sa:
ping; sa:

Jag undrar om det finns några toppar runt eller strax över 7600 m som inte kräver några större tekniska kunskaper,bara att sätta fram pannbenet och knalla på?

Klicka för att se resterande...

Nja, på de höjderna ska man helst vara erfaren alpinist eller ivf ha en majoritet av sådana med på turen.

Per

Det finns folk som kan tonvis mer om de här frågorna än jag, så de kan ge bättre råd. Själv har jag nämligen bara varit uppe på 4900 (ingen snö), men pannben tar en ingenstans redan på 3000 m. Redan då är det syretransportförmågan som gör sig påmind (acklimatiseringen börjar kräva tid). Redan på dessa höjder märker man tydligt hur blodcirkulationen ut i händer och fötter försämras på ett sätt som du aldrig kan föreställa dig med fjällvett (låghöjdserfarenhet).

Jag gissar att det är höghöjdserfarenhet Per menar och därmed inkluderar att hjärnan fungerar annorlunda på hög höjd (under syrebrist).

Har trådstartaren inte varit uppe på högre höjder än min beskedliga erfarenhet är mitt råd att börja i den regionen. Och att försöka få så många goda råd som möjligt från de som har Himalaya-erfarenhet. Himalaya-klättring har inga bra odds överhuvudtaget - även om man kan sina saker. Läs gärna Görans Kropps bok, så ser du att det krävs mer än pannben och att boka in nästa semester.

avslutad120814 · 21 December 2005

Du sitter trots allt och argumenterar med någon som förespråkar erfarenhet på olika sätt när det gäller höga berg.

Om erfarenhet på hög höjd finns det åtskilligt att läsa. Göran Kropps bok har någon redan tipsat om och jag kan rekommendera Anatoli Boukreevs bok Above the clouds.

(trots att du inte tar råd av ynkliga människor som inte ser längre än sin egen näsa)

perlowdin · 21 December 2005

Re: Fjällvett & sånt

Duracellkaninen; sa:
Jag gissar att det är höghöjdserfarenhet Per menar och därmed inkluderar att hjärnan fungerar annorlunda på hög höjd (under syrebrist).

Ja, fast visst måste någon gång få bli den första. Visst finns det himaler som är jämförelsevis lätta, särskilt om någon annan sparkar upp leden, och omständigheterna är helt optimala, rätt årstid, stabilt högtryck, vindstilla, etc.

Principiellt är jag ändå ytterst tveksam till att folk som inte har en solid bakgrund i alpinism ger sig på 7600 meters berg. Det kan naturligvis funka, och man ska inte överdriva svårigheterna, men som jag ser saken bör man helst vara en erfaren alpinist, ha klättrat ganska många olika berg och rett upp olika situationer man hamnat i, och vara full kompetent på använda utrustningen genom att ha gjort det många gånger.

Jag förmodar att de tilltänkta "spikskorna" är stegjärn, och är man inte förtrogen med hur sådana funkar är det sannolikt att det första som händer att man står på näsan.

Bättre då att börja med lägre berg i alperna o sedan gå vidare till högre höjder. F ö är himalayabestigning ofta av belägringskaraktär. Massvis av utrustning, nästan alltid assistans av bärare, och dessutom krävs såvitt jag vet nästan helt utan undantag särskilda tillstånd.

Per

The Trooper · 21 December 2005

Ja,Ja.

Duracellkaninen; sa:
Det finns folk som kan tonvis mer om de här frågorna än jag, så de kan ge bättre råd. Själv har jag nämligen bara varit uppe på 4900 (ingen snö), men pannben tar en ingenstans redan på 3000 m. Redan då är det syretransportförmågan som gör sig påmind

Syretransporten har jag inga problem med,då jag är "naturligt Epo-dopad",har massor med röda blodkroppar.Men visst kommer jag att använda syrgas.

Läs gärna Görans Kropps bok, så ser du att det krävs mer än pannben

Jo,jag har läst den.En ganska bra bok.Men det var Mt Everest,jag är inte där än

.

jonas_bard; sa:
Du sitter trots allt och argumenterar med någon som förespråkar erfarenhet på olika sätt när det gäller höga berg.

Ja,vill man ha svar måste man klämma lite.

ipg289h; sa:
Principiellt är jag ändå ytterst tveksam till att folk som inte har en solid bakgrund i alpinism ger sig på 7600 meters berg. Det kan naturligvis funka, och man ska inte överdriva svårigheterna, men som jag ser saken bör man helst vara en erfaren alpinist, ha klättrat ganska många olika berg och rett upp olika situationer man hamnat i, och vara full kompetent på använda utrustningen genom att ha gjort det många gånger.

Jag önskar att jag hade en gedigen alpinistbakgrund.

Räknas det?

Jag är oerhört lugn och metodisk till min läggning,tar en sak i taget och förhastar mig sällan eller aldrig.Jag skulle inte företa mig nåt som jag inte tror jag skulle klara av,jag vet vad ni tänker,men jag har gjort noggranna överväganden.Självklart ska jag gå kurser innan det bär iväg,jag är inte såå dum.Det roliga är att jag kan lära mig att hantera nästan vad som helst genom att fundera lite på hur saker fungerar,och har jag nånsin gjort en sak så sitter det.Tro mig,jag kan utföra saker jag lärde mig som 4-åring,typ.Om det sen beror på ett Autistikt drag eller hög IQ,därom tvistar de dumma

.

Bättre då att börja med lägre berg i alperna o sedan gå vidare till högre höjder.

Per

Nej,det finns ju berg som är "promenadvänliga",det är inte den tekniska biten jag är ute efter,det är höjden.Om det funkar är jag beredd på att satsa.

peter

perlowdin · 22 December 2005

Re: Ja,Ja.

ping; sa:
Jag önskar att jag hade en gedigen alpinistbakgrund.

Räknas det?

Nej, det handlar om färdighet ungefär som när det gäller att köra bil. Att man önskar att man kan köra bil räcker inte för att kunna köra bil på ett bra sätt. Det krävs övning, färdighetsträning. Men, låt dig inte nedslås av detta, alpinism är något av det roligaste man kan ägna sig åt så det är bara att sätta igång. Efter någon eller några säsongers alpinism kommer inte 7600 m att framstår som ett omöjligt mål.

Nej,det finns ju berg som är "promenadvänliga",det är inte den tekniska biten jag är ute efter,det är höjden.Om det funkar är jag beredd på att satsa.

Här tror jag du misstar dig. Vet inte vad du har för erfarenhet av Himalaya. Men för egen del kan jag säga att höjden över havet är inte särskilt gripande. Den är ett numerärt faktum. Men andra faktorer är viktigare, ivf för mig, inte minst den relativa höjden som ytterst betingar hur man upplever bergen. Mount Blanc är, från foten, faktiskt praktiskt taget lika högt som Everest. Kebnekaise med sin beskedliga höjd är ytterst alpint och oerhört imponerande från Tarfalla. Sylarna är också ytterst imponerande.

Per

The Trooper · 22 December 2005

Re: Re: Ja,Ja.

ipg289h; sa:
ping; sa:

Jag önskar att jag hade en gedigen alpinistbakgrund.

Räknas det?

Klicka för att se resterande...

Nej, det handlar om färdighet ungefär som när det gäller att köra bil. Att man önskar att man kan köra bil räcker inte för att kunna köra bil på ett bra sätt. Det krävs övning, färdighetsträning. Men, låt dig inte nedslås av detta, alpinism är något av det roligaste man kan ägna sig åt så det är bara att sätta igång. Efter någon eller några säsongers alpinism kommer inte 7600 m att framstår som ett omöjligt mål.

Det var ett litet skämt,skulle kanske markerat det

.

Köra bil,intressant liknelse.Lärde mig det nästintill perfektion på en knapp vecka,med ett par timmars övning om dan.Jag inser ungfär var jag står,det är andra som sköter nedslagningen

.

Nej,det finns ju berg som är "promenadvänliga",det är inte den tekniska biten jag är ute efter,det är höjden.Om det funkar är jag beredd på att satsa.

Här tror jag du misstar dig. Vet inte vad du har för erfarenhet av Himalaya. Men för egen del kan jag säga att höjden över havet är inte särskilt gripande. Den är ett numerärt faktum. Men andra faktorer är viktigare, ivf för mig, inte minst den relativa höjden som ytterst betingar hur man upplever bergen. Mount Blanc är, från foten, faktiskt praktiskt taget lika högt som Everest. Kebnekaise med sin beskedliga höjd är ytterst alpint och oerhört imponerande från Tarfalla. Sylarna är också ytterst imponerande.

Per [/QUOTE]

Har ingen som helst erfarenhet av Himalaya.Höjden i sig är oväsentlig,det jag är intresserad av är huruvida jag klarar syret,eller snarare avsaknaden av.Jag kanske tänker fel som inte ser det som ett rent tekniskt problem?
Joo,Kebnekaise och Sylarna är speciella på sitt sätt.

peter

Staffan Andersson · 22 December 2005

Re: Re: Re: Ja,Ja.

ping; sa:
Lärde mig det nästintill perfektion på en knapp vecka,med ett par timmars övning om dan.
peter

Med ditt självförtroende så ska nog inte nån liten kulle i Himalaya vara ett problem

The Trooper · 22 December 2005

Re: Re: Re: Re: Ja,Ja.

öringen; sa:
ping; sa:

Lärde mig det nästintill perfektion på en knapp vecka,med ett par timmars övning om dan.
peter

Klicka för att se resterande...

Med ditt självförtroende så ska nog inte nån liten kulle i Himalaya vara ett problem

Lite OT:

Det hände faktiskt en rätt rolig grej när vi höll på.Eftersom jag knappt suttit i förarsätet innan (förutom bus i ungdomen),var det problem med samspelet gas/koppling,varpå kompisen kläckte ur sig
"Det är som med en motorcykel".

Då släppte allt,hela registret fungerade hur bra som helst,det var bara att gasa järnet.*

Tror mest det handlade om att jag hade tänkt att jag satt i en bil,i stället för ett motoriserat fordon.

*Mja,kanske inte helt sant,Einstein visste vad han talade om,en del manövrar går helt enkelt inte att klara av.

peter
[Ändrat av ping 2005-12-22 kl 13:00]

Duracellkaninen · 22 December 2005

Jag vet inte riktigt var jag har dig Ping

Antingen har du ännu inte upplevt att det verkligen finns gränser där pannben inte hjälper (ungefär som jag i den åldern) eller så är du en av de där kanske en på miljonen som faktiskt har alla dessa förutsättningar. Nåja, det spelar mindre roll.

"Naturligt EPO-dopad": Ok det innebär bara att "taket" har flyttats en bit längre upp. Utan att vara läkare så vet jag ju att gränsen är individuell - och att det trots allt inte är så himla stor skillnad. Ditt tak (utan aklimatisering) kanske ligger på 4000 meter, men då det inte är en linjär skala så är det fortfarande långt till 7000+). Jag kommer inte på rak hand ihåg tumregeln, men när du alltså nått ditt tak så kan du öka med några hundra meter per dag (tror höjdökningstakten minskade rätt kraftigt efter 5000 meter).

Visst kan du använda syrgas för att komma runt detta lilla problem, men då stöter två små saker till. Etiskt: vad är det egentligen för vits att nå en högre höjd om du bara kan göra det med doping (syrgas).
Riskhanteringen: Om nu syrgasen tar slut eller regulatorn hänger sig, så är du ute på mycket djupt vatten. Utan erfarenhet av hur höjden påverkar dig, så har dina chanser att överleva 7000+ meter plötsligt reducerats drastiskt.

"Mt Everest, jag är inte där än". Nej, men du är alltför nära - och alltför långt ifrån din vanliga höjd, för att ens vara i närheten av att kunna bedöma om du klarar det eller inte. Titta på hur många Himalaya-klättrare som stryker med - få av dem gjorde nog bedömningen att det var mer än de klarade av att hantera. Och nästan alla av dem hade långt mer erfarenhet än vad du kommer att ha även när du gjort dina 7000+. De som lever har nästan utan undantag en eller flera vänner som inte kom tillbaka. Messners bror hittades ju bland annat i år och hade han en god bit av sin brors förutsättningar för Himalaya-klättring, så kvalade han lätt in på listan av de allra bästa.

"Har jag någonsin gjort en sak så sitter det". På 7000+ får du sällan mer än ett försök, så du måste ha gjort det INNAN du är på den höjden. Tar du hjälp av guider så måste de också veta vad de skall göra, kunna förklara det idiotsäkert även när deras hjärnor inte fungerar och göra det under förhållanden som får en fjällstorm att påminna om en mild sommarbris. Rob Hall och Scott var bäst på det - det räckte inte alls. Människan är helt enkelt inte byggt för dessa förhållanden - ingen kan leva där ett normallångt liv - det är bara en fråga om hur länge din tur varar. Det innebär inte att du skall låta bli det - det innebär bara att den tid du tillbringar där måste vara värt priset.

För lång förberedelse och då kanske kommer att gå åt innan du når dit. För kort och chansen att komma tillbaka krymper fort. Jag kan inte råda dig om rätt balans - kanske skall du kontakta Svenska Klätterförbundet för att se om någon med gedigen erfarenhet vill bli ditt bollplank.

Själv har jag redan gjort slut på fler än nio liv, så jag vågar inte chansa på att jag har fler till godo!

keffmonst · 22 December 2005

häftigt...jag lärde mig också köra bil på under en vecka..och tog mc-kort på två veckor(inklusive uppkörning)!. Inte tror jag att jag är någon lysande alpinist för det. Dock efter en hel del läsandes av litteratur om alpinism så tror jag inte att den "överlägsna" stilen är något som kommer funka. Utan det är bara att lyssna på andra och ha realistiska mål i början och jobba sin väg uppåt.

Staffan Andersson · 22 December 2005

keffmonst; sa:
häftigt...jag lärde mig också köra bil på under en vecka..och tog mc-kort på två veckor(inklusive uppkörning)!.

Jaja, men här snackar vi nästintill perfektion, inte bara kunna köra som oss andra dödliga

perlowdin · 23 December 2005

Re: Re: Re: Ja,Ja.

ping; sa:
Höjden i sig är oväsentlig,det jag är intresserad av är huruvida jag klarar syret,eller snarare avsaknaden av.Jag kanske tänker fel som inte ser det som ett rent tekniskt problem?

Menar du verkligen det? Om det är det intressanta för dig föreslår jag att du i sällskap med badankorna håller huvudet under vattnet i badkaret. Syrebrist är väl främst ett fysiologiskt problem. Möjligen finns i någon mening problem som kan lösas med teknik. När det svartnar för ögonen kan du använda tekniken ‘lyfta på huvudet’ o hämta luft.

Undrar om ditt huvud sitter mellan öronen för att de ska ha någonstans att sitta eller för att hålla dem isär?

Per

7600 m?

Sova ute en natt i månaden