Anklagelser om fusk mot Johan Ernst Nilson

Alltså, jag tycker att man skilja på den offentliga aspekten och den privata.

Den offentliga - alltså att försöka sig på "the most difficult adventure project ever attempted" - det som basunerats ut via PR-byråer och hemsida, tycker jag har misslyckats. Han har inte klarat av att ta sig från punkt A till B på det sätt som var tänkt (åtminstone som det framställdes) från början.

Den privata - att skaffa sig bra erfarenheter och försöka göra det bästa av situationen, är beundransvärd och säkert ett intressant äventyr. Men det är inte detsamma som "the most difficult project".

Om han försöker igen och får problem på en annan sträcka? Ja, då har han väl misslyckats återigen. Och får försöka på nytt. Men om det är det ultimata äventyret så är det väl naturligt om man misslyckas. Det vore ju konstigare om man inte gjorde det.

Med det sagt vill jag säga att jag inte tagit ställning för eller emot om han fuskat, lurat folk på pengar etc. Det har jag ingen möjlighet att avgöra utan mer bakgrundsinfo. Det jag menar är att expeditionen så som den framställdes inte har lyckats (att ta sig för egen, klimatsmart, maskin från Nord- till Sydpol i ett svep).

Jag blir dessutom lite trött när han intar en offerroll - "det är så synd om mig som kämpar jättejättehårt medan folk hemma är jättejättedumma" (ja, jag raljerar). Trots allt lever han en ganska priviligerad tillvaro där han får göra precis vad han vill tack vare att en antal företag tror på hans idé. Jag har inga åsikter om det i sig (snarare är han att gratulera som lyckats skrapa ihop stålar), men jag tycker att om man ställer sig i offentligheten och nyttjar media och påstår ett antal saker, så har man skyldighet att redovisa att man uppfyller dem också. Det går inte att bara vara offentlig när det passar en själv.
Jag tror att man alltid tjänar på att ha stor genomskinlighet på det man gör. I det aktuella fallet tycker jag att det hade varit enkelt att säga "jag har misslyckats att ta mig från Nordpolen till Sydpolen för egen kraft - men jag fortsätter utifrån de nya förutsättningarna och tänker se till det ska bli ett spännande äventyr som mina sponsorer kommer bli nöjda med".

Jag förstår att du skämtar lite i avslutningen "det är bara börja planera din expedition som skall bräcka honom". Men det är en del av min poäng. Han har gett sig in i den delen av frilufts-/äventyrsbranschen som omsätter en väldig massa pengar, som är offentlig och som innehåller ett stort tävlingsmoment (det gäller att bli först med något, annars syns man inte och får inte pengar), då har man också ett större redovisningsansvar att man genomför det man förutsatt sig på det sätt som man sagt att man ska göra.

Jag, å andra sidan, vandrar i fjällen, cyklar i skogen och dyker i havet i all enkelhet för mitt eget höga nöjes skull. Jag har inget behov av att bräcka någon. Och behöver inte heller stå till svars för mina högst blygsamma äventyr.
 
Om jag säger att jag ska, som exempel, cykla från Sundsvall till Stockholm och så upptäcker jag när jag kommer till Gävle att det är lite väl jobbigt och tidskrävande så jag fullföljer resan med tåg. Sedan återvänder jag till Gävle en tid senare, hoppar på cykeln och trampar till Stockholm. Kan jag då säga att jag har cyklat från Sundsvall till Stockholm?
 
Och om ingen annan gjort nåt liknande tidigare så är det väl det svåraste nån försökt hittills? Inte det svåraste som nån nånsin kommer att försöka med.

Nu är det ju faktiskt så att någon redan gjort det tidigare - vilket både Johan Ernst och hans PR-byrå borde ha koll på. Senast var det australiensaren Pat Farmer som nyss "gått i mål" efter att ha sprungit pol till pol...

Om det är svårare att springa från ena polen till den andra än att cykla större delen låter jag vara osagt - det är väl upp till betraktaren att avgöra. Men om man varken är först med något och inte heller kan göra det sammanhängande, trots att andra redan gjort det, tycker inte jag att man ska slå sig för bröstet och påstå att man blir den första och att det är den svåraste expeditionen nånsin.
 
Nu är det ju faktiskt så att någon redan gjort det tidigare - vilket både Johan Ernst och hans PR-byrå borde ha koll på. Senast var det australiensaren Pat Farmer som nyss "gått i mål" efter att ha sprungit pol till pol...

Om det är svårare att springa från ena polen till den andra än att cykla större delen låter jag vara osagt - det är väl upp till betraktaren att avgöra. Men om man varken är först med något och inte heller kan göra det sammanhängande, trots att andra redan gjort det, tycker inte jag att man ska slå sig för bröstet och påstå att man blir den första och att det är den svåraste expeditionen nånsin.

Pat Farmer tar sig inte hela vägen för egen maskin vilket Johan har ambitionen att göra.
 
Om han försöker igen och får problem på en annan sträcka? Ja, då har han väl misslyckats återigen. Och får försöka på nytt. Men om det är det ultimata äventyret så är det väl naturligt om man misslyckas. Det vore ju konstigare om man inte gjorde det.

Ja, precis, det är inget konstigt att han misslyckades.

Och nu försöker han ändå göra så gott han kan av situationen, han avverkar alla sträckorna (dock inte i korrekt följd) för att få erfarenheten och kunna dela med sig av den till andra (och eventuellt försöka igen).


Det fel han har gjort är väl möjligen att säga att han SKA genomföra expeditionen. Han borde väl ha formulerat det som att han ska FÖRSÖKA genomföra expeditionen.
 
Fast på sin hemsida så menar han ju fortfarande att expeditionen kommer att lyckas, och hänvisar till Explorersweb som, enligt Johan, tycker det är ok att dela upp en expedition i etapper. Men jag menar att expeditionen så som den framställdes från början har misslyckats.
 
Sen tycker jag att det finns - när man läser artikeln i Outside - en rad oklarheter om han verkligen gjort det han sagt att han gjort, hur han förflyttat sig vissa sträckor, varför han valt att inte svara på frågor etc.
Men, återigen, det är ju omöjligt för de flesta av oss att med säkerhet säga om han fuskat eller inte.
 
Ja det ar ju en bra poang (#42). Man gar ut och sager att man ska gora det svaraste som nagon nagonsin forsokt sig pa. Nordpolen till Sydpolen utan motor. Och nar man inte klarar det sa flyger man istallet. Utan att namna det pa sin blogg sa att alla tror att man gor det i ett svep. Och nar det sedan kommer upp till ytan sa blir det en efterkonstruktion att lappa ihop strackan. Och han havdar fortfarande att expeditionen inte misslyckats.

Svarigheten i projektet ar ju att gora det i ett svep. Alltsa att tajma det sa bra att det fungerar vadermassigt med isen och sin egen fysik.

Nar han hoppade pa forsta flyget sa borde det pa hans hemsida tydligt framgatt att han nu avbryter ursprunglig plan och ska forsoka hitta en losning for att lappa ihop delarna senare. Sa att han gor hela strackan av egen maskin men pa ett annorlunda satt.

Hur Explorersweb kan saga att det ar okej att inte gora hela strackan i ett svep overgar mitt forstand. Speciellt eftersom det var det som var ursprungsplanen. Att skida till Nord eller Sydpolen och dela upp strackan pa tva olika sasonger har val aldrig varit ett korrekt projekt. Sana uppdelningar ar ju inte ens okej for Bla Bandet.
 
Men problemet med polarexpeditioner är väl att längden på den användbara tidsperioden varierar från år till år? Det gäller alltså att ha tur att tajma in rätt år.

Ok, nu kan det ju också vara så att han tog sig fram långsammare än han hade räknat med, men vad jag förstått så kom också islossningen tidigare än beräknat och just den delen blir det ju lite fånigt att skylla på honom...
 
Absolut, tur spelar ocksa in. Nagon tur hade han inte med islossningen i ar. Vad jag forstatt sa ar det ingen som gnaller pa Johan for att han inte klarade det han hade tankt sig. Aven om det kanske inte ar det svaraste som nagon nagonsin har gjort sa ar det helt klart ett gediget projekt.

Det Outside och jag med flera inte gillar ar att han fortfarande sager sig kunna klara av expeditionen sa som den var tankt fran borjan samt att han inte varit tydlig med flygresan, eller flygresorna han tagit. Eller tanker ta?

Och grundvinklingen med Outsides artikel var ju ocksa att det var valdigt mycket PR i forhallande till vad som utfors. Jag haller med om det aven om jag inte har sa mycket asikter i just den fragan. Mer an att det ar viktigt att halla sig till sanningen och kora med korrekt rapportering infor sponsorer, media och andra intresserade.
 
Det finns inga vita fläckar kvar på kartan. Inga fler expeditioner kan ge sig helt ut i det okända, utom till några få toppar. Så den som vill ge sig på expeditioner får hitta något annat syfte. Tyvärr verkar det vanligaste konceptet vara att sätta sin egna fysiska prestation i centrum. Se på mig hur stark/snabb/duktig jag är. Men man åker på två problem. En var modern expedition kommer hamna i skuggan av de gamla expeditionerna som åkte dit med utrustning i kanvas, trä, stål och hamparep. Och vart man än reser i världen finns det människor som är bättre anpassade för miljön. Ger man sig till polarisen finns det inuiter som tar sig fram bättre genom packisen, åker man till höga berg blir vi västerlänningar ifrånklättrade av sherpas, i Amazonas är vi chanslösa utan indianernas kunskaper om giftiga djur och växter och åker vi till Afrikas blir vi ifrånsprungna av en masai eller en pygmé som gör våra prestationer jämt. Så man får hitta på något som "ingen annan gjort förut". Sätten man gör det på blir mer och mer krystade i jakten på att vara unik. Äventyrarna i Hipp Hipp är tyvärr bräddade av verklighetens äventyrare.
Nästa problem blir vad som händer om man avviker från exakt den metoden man tänkt sig. Har man misslyckats om man avviker från planen och tar till något hjälpmedel. Ja, just för att den fysiska prestationen var expeditionens kärna. Och en massa hemma framför datorerna kommer ropa "fusk". Hade man satt sig på lite lägre hästar och hittat ett mål med expeditionen som ligger utanför en själv hade en avvikande rutt eller metod betytt mindre. Om syftet med en expedition är att lära sig mer om de människor som lever i en viss miljö eller undersöka hur en viss djurart lever är en liten anpassning till realiteter ingen stor sak.
Eller så gör man sin prestationsexpedition privat för sin egen skull och då är det bara en själv som bedömer om expeditionen är lyckad eller ej. Men om man själv tänt strålkastarna på sig själv får man finna sig i att man blir granskad både när det går bra och dåligt.
 
Det finns inga vita fläckar kvar på kartan. Inga fler expeditioner kan ge sig helt ut i det okända, utom till några få toppar. Så den som vill ge sig på expeditioner får hitta något annat syfte. Tyvärr verkar det vanligaste konceptet vara att sätta sin egna fysiska prestation i centrum. Se på mig hur stark/snabb/duktig jag är. Men man åker på två problem. En var modern expedition kommer hamna i skuggan av de gamla expeditionerna som åkte dit med utrustning i kanvas, trä, stål och hamparep. Och vart man än reser i världen finns det människor som är bättre anpassade för miljön. Ger man sig till polarisen finns det inuiter som tar sig fram bättre genom packisen, åker man till höga berg blir vi västerlänningar ifrånklättrade av sherpas, i Amazonas är vi chanslösa utan indianernas kunskaper om giftiga djur och växter och åker vi till Afrikas blir vi ifrånsprungna av en masai eller en pygmé som gör våra prestationer jämt. Så man får hitta på något som "ingen annan gjort förut". Sätten man gör det på blir mer och mer krystade i jakten på att vara unik. Äventyrarna i Hipp Hipp är tyvärr bräddade av verklighetens äventyrare.
Nästa problem blir vad som händer om man avviker från exakt den metoden man tänkt sig. Har man misslyckats om man avviker från planen och tar till något hjälpmedel. Ja, just för att den fysiska prestationen var expeditionens kärna. Och en massa hemma framför datorerna kommer ropa "fusk". Hade man satt sig på lite lägre hästar och hittat ett mål med expeditionen som ligger utanför en själv hade en avvikande rutt eller metod betytt mindre. Om syftet med en expedition är att lära sig mer om de människor som lever i en viss miljö eller undersöka hur en viss djurart lever är en liten anpassning till realiteter ingen stor sak.
Eller så gör man sin prestationsexpedition privat för sin egen skull och då är det bara en själv som bedömer om expeditionen är lyckad eller ej. Men om man själv tänt strålkastarna på sig själv får man finna sig i att man blir granskad både när det går bra och dåligt.

Bra skrivet Anders!

Jag har läst Johans blogg be framlänges o baklänges och har inte lyckats hitta information om vilken sorts support han har. Samtidigt som han på varje bild har en helt opackad (ja nästan iaf, inga tält i sikte) cykel med sig. Antingen måste han ha följebil eller nån annan person som har jädrigt mycket packning med sig.
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
xtrem Mot Alla Odds vs Ingen Grenser Expeditioner 27
segler bästa bilväg mot grekland, följa med? Expeditioner 1
dhillon Mot Asien Expeditioner 10

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...