Metangas/växthusgas-mängd / människa

Jordbruket (kött-mjölk-produktionen) utpekas/beskylls av en del som en av de stora "bovarna" när det gäller utsläpp av växthusgaser kanske då främst i form av metangas.
Vi människor har ju ökat från att vara 4 miljarder individer för 50 år sedan till att vi nu är 6,6 miljarder människor.
Människan som biologisk varelse producerar ju också helt naturligt en viss mängd (illaluktande) växthusgaser varje dag.
Hur stor är människornas bidrag av metangas kontra jordbrukets (kött-mjölk-produktion)? Vore mycket intressant att veta helt enkelt!
Finns det något att läsa om just denna frågeställning eller är det någon på forumet som vet!

Metan faller spontant sönder i koldioxid och vatten vilket minskar gasens växthuseffekt med 20 21-delar. Det tar tio år för en genomsnitslig metanmolekyl. Eftersom att dessa gaser från början var gräs så cirkulerar de runt i systemet. Nettoeffekten över en period som är avsevärt längre än tio år, tex tjugo år, är alltså noll.

Betydligt värre bidrag kommer från det mekaniserade jordbruket med traktorer och jag vet inte allt, långa transporter av förbrukningsvaror till bonden och matprodukter till butiken. Och självklart alla plastförpackningar.

bananmannen sa:

Metan faller spontant sönder i koldioxid och vatten vilket minskar gasens växthuseffekt med 20 21-delar. Det tar tio år för en genomsnitslig metanmolekyl. Eftersom att dessa gaser från början var gräs så cirkulerar de runt i systemet. Nettoeffekten över en period som är avsevärt längre än tio år, tex tjugo år, är alltså noll.

Betydligt värre bidrag kommer från det mekaniserade jordbruket med traktorer och jag vet inte allt, långa transporter av förbrukningsvaror till bonden och matprodukter till butiken. Och självklart alla plastförpackningar.

Klicka för att se resterande...

Metan är en fyra ggr så stark växthusgas som koldioxid. DVS om man diskuterar kolets kretslopp är det värre för klimatet om kolet existerar som metan jämfört med koldioxid. Att dessa två växthusgaser har ganska olika residenstid i atmosfären (10 vs 100år) spelar mindre roll, eftersom det är den effektiva strålningseffekten som är mest relevant, DVS steady state nivåerna.

Metanet bryts ned i koldioxid och vatten, vari summan av strålningseffekt är ungefär samma. MEN vattnets residenstid i atmosfären är mycket kortare än metanets. I praktiken innebär det att man jämför metan med koldioxid istället för metan vs koldioxid plus vatten. Det är en avsevärd skillnad. DVS metan är ett problem för klimatet. Frågan är bara hur mycket som släpps ut från köttproduktion? Tyvärr har jag inga siffror i huvudet, men jag har för mig att siffran är en ganska stor del av den totala mängden metan i atmosfären.

Jo, naturligtvis. Men vad jag menade är att det är ganska svårt att öka mängden metan i luften utan att öka mängden kor. Om vi har en miljon kor i världen och håller antalet kor stabilt kommer metanhalten med avseende på korna med tiden (cirka tio år) att lägga sig på en viss, stabil, nivå. Ökar vi mängden kor så blir det mer metan och vice versa. Detta att jämföras med traktorer. Om vi har en viss mängd traktorer igång så kommer koldioxidhalten att öka konstant ända tills man hållt på så länge att koldioxiden från den första tiden börjat försvinna, dvs 100 år.

Om man antar tt traktorerna går på fossila bränslen och kossorna inte gör det så har du rätt i steady state antagandena... ;o)
Vad man dock brukar jämföra vid dylika diskussioner är skillnaden mellan att käka kött jämfört med vegokäk. Stora skillnader där är väl framförallt ineffektiviteten vad det gäller produktionen av käk med kossor samt mökandet?

Det går åt avsevärt mer areal för att producera käk för en person animaliskt än jämfört med vegitabilt. Inses trivialt om man tittar på en näringspyramid.

Men jag är inte övertygad om att djurhålning släpper ut mer koldioxid än vete och råg, om man räknar alla steg fram till förädlingsstadiet. Åkrar ska plöjas, sås, gödslas, ogräsbekämas, skördas... Kor behöver ett stängsel.

Men det som är brist på är främst arealer, så det kan finnas en poäng att gå över till vegetabilt i den bemärkelsen.

Jag vet inte om man kan komma till den slutsatsen från en näringspyramid, men men...

En annan fråga är ju hur man brukar jorden. Det 'moderna' västerländska jordbruket är väldigt energiintensivt, förutom att man vräker ut kväve och andra kemikalier över fälten. Jag är övertygad att man kan sköta det hela på ett snyggare sätt. Men det är ett ämne för en annan tråd kan jag tänka...

Du kan sköta det på ett snyggare sätt. Men då får du inte ut mat så det räcker till sju miljarder människor.

bananmannen sa:

Du kan sköta det på ett snyggare sätt. Men då får du inte ut mat så det räcker till sju miljarder människor.

Klicka för att se resterande...

Förmodligen skulle det räcka till sju miljarder, men kanske inte till så många fler. Så vad blir slutsatsen av att man inte på ett uthålligt sätt kan fixa fram käk åt alla på planeten Jorden? Svaret är gammalt och egentligen självklart: Minska befolkningen. Det går inte att leva över sina tillgångar, vare sig man är en självhushållande bonde eller om man pratar om alla människor på Jorden.

Jag håller med om att vi måste minska befolkningen. Men inte om att vi kan föda 7 miljarder utan industiellt jordbruk. Innan industrialismen sabbade all den bästa jordbruksmarken var vi 1.5 miljarder. Nu skulle jag bli förvånad om vi kunde fö ens en miljard utan fossila bränslen. Tiden börjar rinna ut, nu håller oljan på att ta slut. Snart firas ettårsdagen av när det vände neråt.

http://postcarbon.org/peak-oil-day

Richard Heinbergs personliga funderingar, men de är rätt så vettiga.