Kanske en fråga för fridykarna

Jag vet inte om jag ska kalla mig för hobbyfridykare eller amatörsimmare som gillar livet under ytan. Hur som helst vill jag utöka sekunderna. Hur tränar man/blir bättre på att hålla andan och klara sig under vattnet utan att öva på att hålla andan? Hur tränar en fridykare mer specifikt? Brorsan sa att han fick stora lungor av att spela trumpet. Det kan ju vara en idé....

ctve8n sa:

Hur tränar man/blir bättre på att hålla andan och klara sig under vattnet utan att öva på att hålla andan?

Klicka för att se resterande...

Hehe, du erbjuder en minst sagt knepig frågeställning!

Jag är gammal fridykare (inaktiv sedan flera år, men ganska duktig när det begav sig), och jag får väl först och främst säga det självklara, ingen träning själv i vatten, alltid en buddy bredvid sig!

Det finns ju flera vägar att gå för att bli bättre, dels förbättra fysiken och dels förbättra psyket. Psyket är det som går snabbast och ger störst effekt (i alla fall i början när man är hobbyist). En kombination är naturligtvis bäst (imho), men det beror ju också lite på vad du vill göra under vattnet.

Fysiskt är det bättre att ha bra kondition men inte överdrivet mycket muskler, alltså mer löpning än gymmande. Att träna anaerobt är ju bra, en grej jag brukade göra var att springa enligt intervallkonceptet, typ "2 lyktstolpar andas, 1 lyktstolpe hålla andan, 2 andas, 1 hålla andan", osv. Farten är konstant. Givetvis ändrar du intervallerna efter din nivå. Fruktansvärt jobbig övning!

Mentalt är det så att du tränar upp kroppens (skallens) förmåga att hantera höga CO2-halter (alltså inte syrebrist som man lätt kan tro), och där finns det många sätt. Det enklaste är nog att... hålla andan Jag brukade köra "pass" på ca 5 andhållningar, liggandes på rygg i sängen, där de första två var "uppvärmning" (ganska lätta, tills det började suga i diafragman, vilket iofs inte säger något då denna reflex kommer VÄLDIGT olika hos olika personer), sedan två eller tre "på riktigt" där jag maxade mig tills jag nästan sprack. Mycket vila mellan andhållningarna (upp till 5-10 minuter), helt utan att röra en muskel eller (mycket svårare) tänka en tanke. Meditationsbiten är nog där du kan tjäna in mest, för hjärnan tar ju som bekant mest syre i kroppen.

Det finns även "tabeller" att köra efter, och flera sådana finns på internet.

Mycket är helt enkelt att bara inse att "när jag tror att jag dör så har jag hälften kvar", och jag brukar säga att alla vuxna personer i normalt fysiskt skick kan hålla andan 3 minuter efter en timmes träning / instruktion. Om man tror att man inte klarar så länge har man bara inte försökt på rätt sätt och med rätt inställning.

Din absoluta guldgruva, den helt klart största och bästa informationskällan på internet är deeperblue.com, ett internationellt fridykarforum där många världsmästare och elitfridykare håller till. Där finns ALLT!
Ifall du har turen att bo på Bästkusten så håller Sebastian Näslund kurser regelbundet, en mycket duktig kille med en schysst attityd. Han finns att finna på www.fridykning.se, där du även hittar en förteckning på alla klubbar i sverige och säkert kan hitta en kompis att peppa och träna tillsammans med

Lycka till och ta dig vatten över huvudet!

/erik

Och förresten... Resultatet kommer ju av träningen, och träningen kommer av viljan, och viljan kommer av motivationen, och motivationen kommer av drömmandet..! Så till alla er aquanauter därute som vill drömma lite så postar jag den bästa fridykarfilm jag sett, av Guillame Nery. Fantastiskt filmat, jag får gåshud varje gång jag ser den! (jag vill jag Vill jag VILL!!)

http://www.youtube.com/watch?v=uQITWbAaDx0

Tjena Erik!
Tack för ditt mycket välskrivna svar. Dina ord är kloka och jag tror att det smittade av sig. Jag skall fokusera mer på det psykiska planet och förstå det som är svårt att förstå - att man klarar så mycket mer. Det var ju faktiskt ett bra svar på den kluriga frågeställningen jag ställde

Videon du länkade till har jag sett FLERA gånger tidigare, den är helt klart GRYM. Precis som du säger, man får gåshud varje gång man ser den.

Nu ska jag ta mig vatten över huvudet.

Jag håller med Erik.

Jag har inte själv pysslat med fridykning, men jag har hållit andan mer än folk i allmänhet. När jag var ung blev det en grej jag gjorde för att sysselsätta mig på kvällarna, efter att jag gått och lagt mig, när jag inte kunde somna. Ligga stilla i ett mörkt rum, lyssna på klockan som tickar. Efter en liten stund insåg jag att "hmm... jag borde kunna klara mer" och började pressa på längre. Kroppen "sa ifrån" långt innan det faktiskt blev farligt, men när jag märkte att det kittlade i kroppen, synen tunnlade ihop och balansen sviktade (liggandes i sängen) tyckte jag att det fick räcka.

Ett par år senare behövde jag klara att dyka i och simma 25 m under vattnet. Första försöket (dock med stillastående start) klarade jag typ 8 m. Jag läste på lite, och insåg först och främst att jag skulle ta det lugnare, inte försöka simma så snabbt. Sen började jag öva på väg till plugget. Vid en viss korsning tog jag ett djupt andetag, sen höll jag det så långt jag kunde. Alltid längre än dagen före. Det gjorde mycket nytta att vänja kroppen vid att arbeta medan man håller andan. Efter två månader klarade jag 42 m med stillastående start. Inget världsrekord, men väsentlig förbättring.

Så det är väl ungefär vad Erik sa. Lär psyket att du inte dör när diafragman börjar pumpa (det kommer efter ca 1/5 av mina rekordtider). Lär kroppen att jobba utan att andas.