Optimal maratonkanot för en motionär

Jag har inte riktigt full koll på hur detta med skrovdesign funkar, men om jag förstått det hela rätt kan kanot A ha lägre motstånd i vattnet i 9 km/h än kanot B, medan kanot B kan ha lägre i 12 km/h. Alltså att det inte är helt linjärt, en kanot är inte bara mer eller mindre lättdriven i alla hastigheter, utan den kan vara optimerad för en viss fart.

Men jag har inte lyckats komma fram till om det verkligen är så i praktiken. Säg om man tar en rank racer, borde den ändå ha lägre motstånd i alla farter än en stabilare motionskanot optimerad för en viss (lägre) fart? Jag kan förstå att en fullblodsracer kan vara så rank att en motionär får ut mer fart ur en motionskanot pga stabiliteten tillåter en högre ansträngningsgrad, men om man bortser från det?

Jag har kommit fram till att mitt maraton-register är ca 9 - 11 km/h. En ideal kanot skulle vara en med minsta möjliga motstånd i den farten, plus riktig racerinredning (säte/fotplatta). Frågan är då om den kanoten är en fullblodsracer, vilket kommer innebära att jag måste kompromissa pga begränsad balans, eller om det faktiskt är så att en kanot optimerad för den farten kan vara tämligen stabil.

Kommer exempelvis en Nelo Sea Vanquish vara mer lättdriven än en Nelo Viper 51 i de farterna? (Förutsatt att jag klarar balansakten)

En annan fråga är om man slipper 5.20-begräsningen (som man ofta gör i motionsklasserna), tjänar man då på ett längre skrov, dvs kan ett längre skrov ge lägre motstånd i det fartområdet?

(Då det gäller balansfrågan inser jag att om man slipper sprinta och det är någorlunda vindstilla verkar det vara rimligt att paddla en kanot som är lite över ens förmåga, det är när man försöker paddla allt man har tekniken börjar fladdra och kanoten börjar vingla.)

Tror det viktigaste är att du hanterar din kanot fullt ut även när du är trött! Annars tappar du lätt det ev. försprång du har i en snabbare/rankare kanot!
Har själv paddlat lite rankare kanoter å märker trots hög toppfart så är jag alltid snabbare i mina lite stadigare kanoter där jag kan trycka på för 100% på lite längre sträckor!
Sen tror jag dock att man kan träna upp sig att klara lite rankare båtar om man ger det lite tid!
Tror oxå att jag har fördel av lite längre kanot det lilla extra motstånd i lägre fart märks knappast tycker sen jag lättare når å håller fart i en lite längre båt typ + 5.50!

/Janne

Helst vill jag ju att det skulle löna sig att lära sig paddla en rank kajak, det är ju lite härligt nördigt över en kajak som inte kan stå upprätt av sig själv:



...så jag kan dra till med repliken "jag håller så klart balansen åt kajaken, inte tvärtom". Hehe...

Men jag misstänker att i lägre hastigheter kan det vara så att ranka kanoter är bara mikroskopiskt snabbare, eller kanske rentav långsammare, att det inte lönar sig även om man skulle klara balansakten.

(på bilden en Nelo Sea Vanquish)

Upp till 4 knop spelar det ingen större roll vilken kanot du sitter i vad gäller det totala motståndet. Däremot kan sits, kanotens bredd där du sätter i paddeln och sittbrunnssargens utförande där du vill ha dina knän spela in.

Vid 5 knop (drygt 9 km/h) börjar spridningen i motståndet bli större för att vid 6 knop (ca 11 km/h) vara stort.

När vi pratar om de här farterna är vågbildningsmotståndet det avgörande och då är de flesta överens om att en smal kanot är ett plus för att få ner motståndet, likaså är längd ett bra sätt att minska motståndet. Givetvis är även bottenformen intressant men där tvistar de lärde lite mer. För att få maximalt drag med paddeln är det fördel om sitsen är hög. Du ska också ha ett bra fotstöd så att du kan förmedla paddelkraften ner i kanoten.

Den prismatiska koefficienten speglar hur volymen är fördelad under vattnet. Ett lågt tal indikerar att kanoten är fyllig i mitten och har tunna vassa ändar (typ engelsk havskajak). Ett högre tal betyder att volymen är jämnare fördelad över längden och där är väl de nya ICF-kanoterna extrema. Men för novisen räcker det med att undvika kanoter med extrema konkaviteter i ändarna för att få upp prismatiska k. och därmed fartpotentialen.

Längden är också föremål för diskussioner men min åsikt är att en vältränad motionär helt klart har nytta av en längre kanot än 5,20 m. Och då pratar vi vattenlinje inte de långa överhäng som en del havskajaker har.

Bilden på Sea Vanquish som tippar olastad är kul men är lätt att förklara. Det är en smal kanot med ganska mycket rocker - bottenlinjen från för till akter. När du sätter dig iden så sjunker den ner och om man skulle sätta i en maxlåg sits så skulle tyngdpunkten hamna så pass lågt att många klarar den. Nu är det lite mantra att man ska ha hög sits och då fungerar den inte för oss vanliga dödliga.

Egentligen behöver ni inte läsa allt det här eftersom Stuvarn redan sammanfattat det bra: Välj den snabbaste kanot ni klarar av när det är lite skvalpigt!

En av kanotimportörerna skriver att man kan beställa deras kanoter med extra låg sits. Bra tips eftersom det alltid går att höja sitsen när man blivit duktigare men det är svårare att sänka en befintlig sitsplatta när man känner sig för vinglig.

Om du klarar 10 km/h i snitt och inte tar långlyft på DKM+ så blir tiden precis under 6 timmar. Inte omöjligt med bra träning...

i marchfart är skilnaderna mellan en snabb racer och en lite långsammare inte så stora. som det har skrivits här nedan så om du tänkt hålla helt jämn fart och paddla själv blir skilnaden inte alls stor mellan olika modeller och en lite längre kajak har ofta en högre fart/stabilitet ratio än en kortare. men är det något som kostar energi så är det acceleration och acceleration är viktigt på långlopp om man vill få en behaglig resa på ett marathon att kunna göra en snabb och lätt acceleration är ibland skilnaden mellan att kunna åka våg ett par km och att ligga och slita själv. den andra är våghängningen och en 520 kajak är definitivt bättre att ligga på vågor gjorda av andra kajaker än vad en 580 cm kajak är och väger dessutom mindre. Om vågorna kommer från båtar eller om man kör på stora öppna vatten är dock den längre kajaken klart att föredra.

Den bästa kajak du kan ha för marathon är den snabbaste du behärskar och som ligger gott på vågen av någon som är lite snabbare än du.

just sea Vanquishen som ni tagit upp här som exempel är ett rätt dåligt exempel på en längre kajak efterssom den är mycket extrem och inte lämpar sig för annat än elitkanotister som vil dunka på i lite stökiga vågor och för de flesta upplevs som lite seg på platten och onödigt rank i vågor.

Som redan sagts är 520 cm ganska lagom för långlopp. Med tanke på att det brukar vara rejält skvalpigt i starten är nog en stadigare kajak att föredra ifall man känner sig ha stabilitetsproblem. Det senaste 2 åren har hålrummet mellan fullblodracers och motionskajaker fyllt igen så om man skall investera i ny kajak finns hela spektrat från turbåt till fullblodracers. Spelar inte pengar så stor roll behöver man inte längre titta på gamla racers.
Även bland fullblodracers finns olika stabilitetsgrad. Vajda Supersonic och Epic är stadigare än Nelo Vanquish etc.
Nelo Sea Vanquish sitter man ganska lågt i, men den har stort vindfång och den är för rank för de flesta att lufta på havet. Känner man sig inte bekväm i en vanlig racer fixar man inte heller Sea Vanquish.

Angående stabilitet har jag märkt att det märks rätt stor skillnad om man höjer sätet några centimetrar, precis som alla säger. Det märks stor skillnad i stabilitet alltså. Att jag skulle vara så mycket hjälpt fartmässigt med en två centimeter högre position verkar inte lika självklart.

Det verkar alltså som om man betalar ett högt pris stabilitetsmässigt för en väldigt liten förbättring i fart. Det kan dock bero på att jag inte fattat vad ett högt säte ska ge för fördel så jag inte utnyttjar den.

En naturlig följdtanke av detta är att man kanske tjänar mer på en smal kajak än ett högt säte, och skulle kunna sänka sätet på en smalare kajak och få den lika stabil som en bredare med högre säte. Jag har dock dålig koll på vad som händer i stabilitet på en typisk kajak om man går från säg en typisk 51x520 till exempelvis en Vadja M-Sonic 46x520. Alltså kanske det är så att även om man sitter på botten i 46-kanoten är den mer rank än 51-kanoten med ett halvhögt säte.

Kanske är det så att allt handlar om balans i slutänden. Har man olympisk balans kan man ju antagligen skita i om 15 cm säte ger drastiskt rankare kanot men bara 1% fartfördel, för man vill ju ha den där procenten, och man skulle ändå kunna paddla på en tvärställd planka bara den flöt.

Normalskapta människor brukar inte nå ner till botten av en racingkanot med skinkorna. Det går därför inte att sitta botten.

Motionärskajaker typ Plastex Swift mfl har inte så hög sits, men de är bredare och har flatare botten.

Tror inte att det är värt för motionärer att hissa sitsen i hopp om att få bättre moment.

När det gäller balansen så är det inget man (de flesta) tränar upp på ett par veckor, så att den rankare kajak man nyss köpt plötsligt uppleves som pråmig. Om man väljer en rejält rankare kajak än man paddlat tidigare så kan man säkert ha den en eller två säsonger innan det är dags att byta. Antagligen är det så att man lär sig fortare om man tvingar sig att paddla det rankaste man över huvudtaget tar sig fram i. (Fast risken är ju att mängdträningen haltar då...)

Vad jag försöker komma fram till är att om man som motionär går från stabil kajak (VKV Elite eller lite halvsmidig havskajak) till rankare så är det nog flera steg som måste tas. Kanske en eller ett par säsonger i turbåt eller motsv VKV 101 beroende på fallenhet, därefter nåt lite rankare, dvs 46 cm eller nåt, men inte Vanquish.

Att observera är förstås att totalbredden inte säger så mycket. Jag skaffade en kanot med 46 cm totalbredd (Condor) i kombination med vanlig havskajak, och det gick att lära sig att hantera under en senhöst och en tidig vår, så att jag kunde paddla Condor i lite skvalp. I det fallet var det dock en rätt snäll 46 cm kanot skulle jag tro, och ett bekvämare steg antagligen helt utan bad, hade varit nån i princip lika snabb turbåt.
Visst gick det snabbare i Condoren än i havskajaken, men det som hade betydelse var nog hur mycket jag paddlade. Är tveksam om jag alls hade förlorat fart i en turbåt.

Nu har jag även en gammal racer, och plurrar inte i den, men paddlar så lite att det mer är övning än träning. Inte går det fort inte.

Prova att paddla några ranka kajaker, så tror jag det hela ger sig. Att klara av lite mer vågor än i gynnsammaste fallet är definitivt bra i maratonsammanhang, och den extra stabiliteten tror jag inte kostar mycket hastighet på blankt vatten. I stökigare situationer är skillnaden destor större till dess fördel.

Jo jag ska nog prova lite när tillfälle ges...

Jag var ute med min Nelo Viper 51 idag i cirka 50 cm höga vågor, och det kändes hyfsat stabilt, men så hade jag lägsta sätet också. Med rotationssätet på högsta läget hade jag varit påtagligt besvärad. Jag har haft den kanoten i sommar, innan dess hade jag bara pråm-plastkajaker.

Min balans har blivit bättre sen i vår, men jag kan inte påstå att det är någon snabb utveckling. Jag har paddlat (ostrukturerat) i snitt 3 ggr i veckan. Hursomhelst, är det helt slätt vatten skulle jag nu kunna klara av något påtagligt rankare än Viper 51.

Jag tycker det verkar rimligt som Arneri säger att det inte är värt som motionär att hissa sitsen, annat än för att ge sig själv en balansutmaning - träna med högt och sänka sen så man har lite mer mariginal när man behöver det.

Egentligen tror jag det är svårt att motivera en rankare kajak än Viper 51:an för en sån som jag, om man är ute efter att maximera prestationen. Möjligen kan jag ana lite fåfänga i mig, jag vill liksom träna och klara av en rankare kajak bara för det är svårt. Men det hade ju vart kul om jag kunde säga att det fanns en vettig anledning att byta kajak också... hehe.

torger sa:

Egentligen tror jag det är svårt att motivera en rankare kajak än Viper 51:an för en sån som jag, om man är ute efter att maximera prestationen. Möjligen kan jag ana lite fåfänga i mig, jag vill liksom träna och klara av en rankare kajak bara för det är svårt. Men det hade ju vart kul om jag kunde säga att det fanns en vettig anledning att byta kajak också... hehe.

Klicka för att se resterande...

Det där känner jag igen!
Jag tror att jag som regel alltid suttit i en kajak som är snabbare än jag själv!

Du kan säkert bemästra en rankare kajak, men troligen är det bara en marginellt rankare som i själva verket inte riskerar att vara till hinder under ett maratonlopp med godtyckligt väder. Fast det kan ju vara roligt att hitta en kajak som verkligen känns optimal för ens egen förmåga. Problemet är att det inte är samma kajak från säsong till säsong - om det nu är ett problem.

Tror inte man ska sträva efter så vass kajak som möjligt, tror man bara lurar sig själv! Vill jämföra det lite med MC! Har kört lite bana å har alltid varit snabbare på en lite "tröttare" MC som jag kan pressa å köra på max! Den supervassa mc med 185hk kan jag inte pressa gör mer misstag med!
Upplever lite samma sak på kajak, har nått mina bästa snitt(rekordtider) i lite för stadiga kajaker!
Sen är det väl bra man testar lite rankare båtar men man måste hantera dom fullt ur när det gäller!

/Janne