Anslagstexter i vindskydd etc

I många vindskydd, raststugor etc brukar det finnas anslag uppsatta som beskriver hur du bör bete dig i naturen. Det kan handla om eldning, att inte lämna något kvar efter dig mm. Sådana här uppmaningar har nog skrivits i snart hundra år minst. Jag söker bilder på sådana här anslag eller texter.

Efter att ha sett avskalade björkar nakna från sin näverhud, sopor som någon tror nästa besökare ska elda upp etc på allt för många rastställen så har jag gett mig själv i uppdrag att fortsätta traditionen med att sätta upp anslag där dessa inte finns. Nya generationer i friluftsliv måste precis som tidigare generationer lära sig hur det går till i mötet med naturen och andra besökare.

Det skulle vara kul om ni har bilder eller texter att bidra med till detta projekt.

Ted
 
Håll Sverige Rent

Näe, lyckas inte länka :(
Om du söker på hsr.se (Håll Sverige Rent) så finns material där att ladda ner, info om allemansrätten och kampanjen "leave nothing but footprints".
Lycka till!
 
Senast ändrad:
Hmm, hur gott exempel föregår du då med? Skall du sätta ut skyltar där det står "Leave nothing but footprints, or signs like this?" eller?

Skall man leva som man lär så skall man ju ta skylten med sig - kanske ha texten tryckt på sina kläder?

Frågan är lite var det felar. Är det att man inte fått reda på hur man beter sig? Eller är det bara det att de skiter i det (i tron att det bara gäller andra eller något)?
 
Hmm, hur gott exempel föregår du då med? Skall du sätta ut skyltar där det står "Leave nothing but footprints, or signs like this?" eller?

Skall man leva som man lär så skall man ju ta skylten med sig - kanske ha texten tryckt på sina kläder?

Frågan är lite var det felar. Är det att man inte fått reda på hur man beter sig? Eller är det bara det att de skiter i det (i tron att det bara gäller andra eller något)?

Frågan är intressant, var felar det? Att det lämnas sopor som andra får ta hand om är ju inget nytt men jag tycker mig se ett nytt fenomen som åter ökat i omfattning nämligen "MacGiver kreativa göra eld nissar" som medelst sin nyvunna kunskap om näverns förträffliga egenskaper river av den från levande träd. Dvs skadar trädet, om det är i rent oförstånd så ligger det en point att på ett trevligt sätt berätta om att man gör inte så som en klok MacGiver med överlevnadskniv.

Vet inte hur gammal du är om du minns på den tiden "näverslöjdarmaffian" gick lös på björkarna i jakt på slöjdämnen till sina alster. Då vart det en ny variant av upplysningstiden och jag tror det är dags igen.

Att Naturkompaniet delar ut en reklam soppåse med en tidstypis engelsk text är ju bara att applådera. De texter jag efterlyser är bl.a de lite mer naturpoetiskt utformad textmässigt som riktar sig till vandraren. Kanske måste texterna översättas då vi också har har besökare som inte kan svenska.

Sedan var det din spekulation hurvida jag själv föregår med gott exempel? Att jag borde ha texten tryckt på mina kläder? Jag förstår inte om du ska vara sarkastisk eller om jag missförstår din otydlighet.
 
Bra initiativ, att någon gör något hyllar jag.

Sen är frågan vad man ska göra för att det ska få effekt, att man inte ska lämna skräp i naturen vet jag inte om skyltar hjälper mot. Det är nog pga lathet och inte okunskap. Om man däremot sätter upp hållare med majsstärkelsepåsar som finns för hundskit i en del städer tror jag det kan få märkbar effekt. Då tar man bort tröskeln för de som glömt skräppåse. Man kan även informera om vart närmaste tunna finns för att göra det enklare för folk att göra rätt.

Eldning på hällar och ringbarkning kan nog dock bero på okunskap om vilken enorm skada det gör så där kan nog skyltar hjälpa till.

Jag tror hjälp att göra rätt får större effekt än pekpinnar även om det senare ofta är klart befogat. Jag har också svurit en del åt Hur det kan se ut...

/Gustav
 
Den som söker skall finna... hittade en av dessa historiska texter från 1915. Bara att googla😊...

Vädjan till vandraren!
text: Karl-Erik Forsslund, 1915

Varsamt far i bygd och mark!
Skada icke kådig bark,
riv ej björkens vita hud,
stör med skrän ej skogens ljud!
Bort med skräp och matsäcksrester!
Städa efter Er , I gäster
i naturens helgedom!
Skövla icke blad och blom!
Tänd ej eld - men om Du tänder,
släck var glöd i kol och bränder!

Låt ock bli att simpelt rita
plank och vägg med kniv och krita.
Skona det som annans är
akta allt som minnen bär!
 
Att Naturkompaniet delar ut en reklam soppåse med en tidstypis engelsk text är ju bara att applådera. De texter jag efterlyser är bl.a de lite mer naturpoetiskt utformad textmässigt som riktar sig till vandraren. Kanske måste texterna översättas då vi också har har besökare som inte kan svenska.

Sedan var det din spekulation hurvida jag själv föregår med gott exempel? Att jag borde ha texten tryckt på mina kläder? Jag förstår inte om du ska vara sarkastisk eller om jag missförstår din otydlighet.

Poängen var ju att "leave nothing but footprints" ju innebär att man inte skall lämna några skyltar kvar heller. Jag tror man kan göra lika mycket skada för själva upplevelsen genom att belamra naturen med massa skyltar som att belamra den med skräp - vill jag titta på skyltar eller skräp kan jag ju bege mig till stan istället.

Jag tror man behöver nå vandrarna via andra kanaler. Naturkompaniets soppåse är ju faktiskt en kanal att nå vandrarna. Egentligen har alla som livnär sig på friluftsturism och -liv intresse i att naturen bevaras - de är också de som faktiskt på ett eller annat sätt kommer i kontakt med vandraren i en miljö där det är passande med sån information.

Sen har vi ju Dunning-Kruger-effekten att kämpa mot. En självutnämnd MacGiver är ju så kompetent att han inte behöver lyssna på när du berättar hur man gör ute i naturen. Dessvärre har jag inte någon bra ide hur man når fram när Dunning-Kruger-effekten är på topp...
 
Kampanjen "Håll Naturen Ren" lanserades på initiativ av Svenska Naturskyddsföreningen 1962 och logotypen användes för första gången.
Sedan byttes namnet till håll Sverige rent. Under sextio och sjuttiotalet fanns loggan på skyltar, i annonser mm över hela landet. Efter vägar och på besökta rastplatser i vindskydd och överallt där folk vistades. Just den kampanjen fick ett helt folk att lära sig hur man gör och inte gör. Kampanjen var en succé men som så mycket annat så har en kampanj sin tid. Antagligen finns det läge för att köra igång den i större skala igen. Hjulet behöver inte uppfinnas igen utan återanvändas för nya generationer. Nedskräpning är en växande företeelse igen.

Det går inte vinna alla genom folkupplysning men som tur är så är majoriteten inte obotliga dyslektiker eller obstinata egoister. När den stora allmänheten har insikt och förståelse så tenderar även den trista minoriteten "skiter väl jag i" att anpassa sig.

Begreppet pekpinnar har en negativ klang och vem känner inte till de klassiska lapparna i tvättstugan och i fikarummet. Det går faktiskt att ha ett annat anslag, en annan ton att berätta och säga något. Jag tror Karl-Erik Forsslunds dikt från 1915 här ovan har något att säga oss hundra år senare. Den finns på flera platser där människor i friluftsliv kommer på besök, i rastkojor, vindskydd och stugor. Att läsa den ger en stunds betänksamhet och insikt om flera saker, inte minst en historisk aspekt på tidigare generationers förståelse och respekt för naturen och de generationer som ska komma.

Den skylten har aldrig stört mig. Tvärtom!

Däremot har andra trista saker stört mig. Slängda sopor kring eldplatser förmodligen för att man tänkt sig att nästa besökare ska elda upp diverse förpackningar inklusive plast. Eller så bryr man sig inte.
Klotter överallt och eventuella gästböcker har barnen fått leka med som kladdblock om inte någon pubertetsfinnig yngling nedtecknat några häftiga könsord.
Fimpar fimpar fimpar. Kul?
Och så var det här med björkarna runt eldplatsen som är ringbarkad av antingen oförståelse eller samma "skiter jag i" som tidigare.

Det här landet byggdes upp av tidigare generationer som inte nödvändigtvis hade allt klart för sig men med gemensamma krafter och en slags folkbildningskänsla så blev det som var dåligt till slut bättre.
Den tron på att folk fortfarande kan lära och förbättra sig måste vi ha.
Med olika sätt, gamla som nya idéer borde det ge resultat.
 
Jag vet inte hur och varför, men jag fick för mig att du skulle sätta upp skyltarna ute i naturen. Inne i övernattningsstugor så är det i sin ordning att det står anslag om hur man sköter sig i stugan (och i naturen).

Jag tycker isf att man skall höra med de som håller stugan om att sätta upp informationen.

En annan tanke är kanske att se till att det finns lämpliga påsar om man av någon anledning har glömt den detaljen i sin packning, gärna i anslutning till informationstavlan. Man skall ju inte bara racka ner på de som gör fel, man bör i möjligaste mån göra det lätt att göra rätt.

En annan tanke är att ha någon slags sophantering vid stugorna, iaf i den mån det är någorlunda enkelt att åstakomma. Då slipper man släpa på sina sopor hela vandringen. Att lämna kvar sitt brännbara avfall och förvänta sig att nästa vandrare skall elda upp det åt en kan **möjligen** vara rimligt i en stuga, men det kräver ju att det "brännbara" verkligen låter sig eldas i kaminen.
 
Soptunna vid stugor

Erfarenheten visar att när soptunnan blir full så lämnar "gästerna" sina sopor på marken. Är man då i skogslandet så kommer skator och kråkor och sprider ut eländet. Det krävs alltså en mycket god hantering av den kommun som skall tömma sopkärlen vilket kan vara svårt om en gupp med många gäster dyker upp samtidigt och fyller tunnan. Tyvärr får vi nog släpa hem våra sopor om vi vill komma till rena ställen.
 
Norska hytter har ofta vare sig hyttevärd eller soptunna, jag tycker det verkar fungera rätt bra. Soptunnor måste skötas och tömmas, bättre att informera om att man ska ta med sig soporna tillbaka till civilisationen - kan bli en god vana!
 

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...