Sova ensam i skogen

Vem raljerar?

om man är rädd.. vill man inte höra vad som händer.. köp en hund så sover du tryggt..

Någon nämnde det där med att ta med en kompis... Känns det inte tillräckligt ensamt så be kompisen slå upp sitt tält på "skrikavstånd", dvs en bit bort (utom synhåll) men ändå så att du har en viss känska av trygghet att kompisen skulle höra dig "om ifall att"...

Jag har varit med om liknande - kompisen började tjoa i natten. När jag kom fram så var det en mycket rädd kille som stod där. Han hade nämligen kommit på att han var mörkrädd. Och det kanske inte är så udda som det låter för det är skillnad på mörker hemma i sitt eget sovrum och mörkret i en skog en månlös natt långt bort från stadens ljus. Den här killen hade aldrig tältat eller vistats en natt utomhus annat än i gatlyktornas sken hemma i Sumpan.

Något som också kan hjälpa är att ta med sig någon yngre, någon som man "måste" visa sig modig och logisk för. Jag hade med mig minsta brorsan ut och det var en lärdom. Vi hörde råbockar, sjöfågel fallande grenar. Min puls första timmen var inte direkt vilopuls men eftersom han nog var räddare så fick jag försöka förklara och lugna. Han var 6år, jag 19, det var bara att "vara den vuxna" och visa sig lugn...

Men jag är aldrig rädd på fjället första natten konstigt nog. Visst rör sig färre djur och så men jag känner mig tryggare där på något sätt.

Enda sättet att lära sig är att testa... Och inte ge upp! Lycka till

Klart man varit skraj första gångerna man tältat själv. Det kommer dock vara värt det då du vaknar upp och inser att du fixat första natten. Efter det rullar det bara på. Att sova ute är bland det bästa som finns!

SeekOut sa:

Jag upplever det en smula märkligt att jag i flera trådar, och nu i min egen tråd får höra att andra människor i skogsnatten är att betrakta som "farliga". Om det skulle dyka upp någon människa, vad är då risken i det? Chansen är väl väldigt mycket större att det är någon likasinnad vildmarksmänniska, bonde, eftersökare på vilt etc. som är ute och spatserar i kvällningen, än att det skulle vara någon psykotisk yxman, ev. en skum typ som tänker råna mig? Fast jag vet ju så klart inte, det kan ju vara så att jag helt missat att det snurrar runt en del otrevligt folk i våra skogar?

Klicka för att se resterande...

Du har helt rätt, det är bra folk i skogarna. Anledningen att jag håller mig undan från bebyggelse (om jag kan) är att t ex markägare kan vara ute på promenader, ibland med hund. Inte för att det skulle vara farligt på något sätt, men man känner sig påpassad.

Men en gång för länge sen gick det inte så bra för mig. Jag och en kompis hade paddlat en sjö och det hade hunnit bli mörkt. Vi försökte hitta en markplätt att få upp vårt tält på (ingen ficklampa den gången) och vi lyckades hitta en jättefin plats. Vad vi inte såg var att det var en sommarstugetomt. Och tidigt på morgonen stod en ilsken villaägare och skällde ut oss efter noter vid tältet. Gissa om vi kom iväg snabbt...

Det här med vindskydd tycker jag är bra, men nu stundar varmare nätter och då kan vindskydden vara upptagna av diverse folk. Tält i reserv, kanske?

Att fantasin kan spela spratt är väl oundvikligt i början. Men man får tala sig själv till rätta. Och efter några nätter går det säkert bättre. Se fram emot lite övernattningar!

lortopalt sa:

Vem raljerar?

Klicka för att se resterande...

Några axplock.


inga öronproppar... då hör man inte heller yxmördaren som nämndes i tråden.


Appojauremorden. Behöver jag skriva mer? Farmor var orolig varje gång vi skulle ut och tälta efter -84. Fast det händer förstås inte så farligt ofta.

Att stänga ute syn- och hörselintryck när man sover ute är åtminstone för mig en stor förlust - då kan jag ju lika gärna sova hemma


Och varför skulle inte Yxmördaren kunna dyka upp?!!
Vi är många dårar (även här på utsidan ) som springer omkring i natten med både mördaryxor och jättestora mördarknivar, så det så.
Var inte så säker.......


Öronproppar och hypnotisk substans efter smak och tycke. Dosen är lagom när man inte längre vaknar av en björn som slickar en i ansiktet.


Första gången man blir överfallen av Bjärven och uppäten är värst, men sen vänjer man sig vid det också.


Kommer ni inte ihåg Appojauremorden!!?? Det kan vara livsfarligt att sova i tält ute i naturen!
http://www.nsd.se/nyheter/artikel.as...icleID=3563002
Sov gott!


Djur är jag inte ett dugg orolig för men andra människor,,,,,,,,,,,,,

För att inte skrämma skiten ur trådstartaren så finns det ett sätt att undvika att nåt tråkigt händer och det är att vara medveten om att kan inte en potentiell förövare hitta tältet med ett fordon så lär tältet förbli oupptäckt, ge alltså f*n i att tälta nära allmänna vägar.



TS skrev själv: "Och ja, klart jag förstår att ni försöker lugna mig, "the lost cyclist" Men allt prat om människor gör ju bara att jag får en ny rädsla!"

Så... ska vi hjälpa eller stjälpa? Rent logiskt kan säkert TS förstå att det är ofarligt att övernatta i naturen, men när det gäller olika typer av rädslor har det sällan något med logik att göra. Alltså gäller det först och främst att skapa en känsla av trygghet.

Så ställ dig bland annat dessa frågor:
Känner jag mig tryggast om jag hör alla ljud eller om jag stänger dem ute? (öronproppar, mp3, rinnande bäck etc)
Känner jag mig tryggast om jag har 4 tältväggar runt mig (eftersom det ger en känsla av att sova "inomhus") eller känns det bättre om jag har möjlighet att titta ut från öppningen på ett vindskydd/tarp?
Känner jag mig tryggast om jag sover nära en väg (där jag kanske har min bil parkerad) eller känns det bättre att sova så långt från civilisationen som möjligt?
Känner jag mig tryggare om jag övernattar på en plats som jag känner väl till?
Finns det någon jag kan ha telefonkontakt med om det ökar min trygghet?
Mår jag bäst av att ha ett förutbestämt "schema" att följa (först gör jag det och sedan...) eller mår du bättre att ta saker som de kommer?
Blir jag tryggare om jag ser lite mer? Hjälper det att ta med en fotogenlampa/gaslampa att hänga en bit utanför tältet/vindskyddet?

Lycka till! Jag hoppas verkligen att du kommer ut. Precis som många antytt så går rädslor över med vanan. terkom gärna och berätta om hur det gick.

HåkanF

PS Karlinas tips om att ta med sig en ung person som man måste "ta hand om" låter som en kanon-idé. Likaså de som föreslår hund.

majjen sa:

Jag tycker att det är synd att så många raljerar över TS rädsla. (...) Några axplock. (...)
"Att stänga ute syn- och hörselintryck när man sover ute är åtminstone för mig en stor förlust - då kan jag ju lika gärna sova hemma."

Klicka för att se resterande...

???

Sammanhanget:

joanna sa:

Om du skall ha konkreta tips, så tycker jag nog att detta med att inte använda öronproppar och inte stänga in sig helt borde vara till mest hjälp. /citerad mening/ Är man lagd åt det hållet, är det säkert också det, som skapar känslan av minskad kontroll.

Sov i vindskydd eller med öppen tältdörr. (...)
Slå läger intill en porlande bäck (...)
Lita på din kropp och dina sinnen - de kommer att se till att du vaknar av mer plötsliga eller ovanliga ljud. (...)

Klicka för att se resterande...

...med flera konkreta tips och personliga referenser.
Det känns som att försöka bevisa att man inte är en kamel, men efter att ha blivit citerad på detta sätt får jag väl försäkra TS, att alla tipsen i mitt inlägg var seriöst menade och tillkomna i största respekt för det rimliga i frågeställningen.

Sen är det ju intressant, att det tydligen även på detta område finns två klart utkristalliserade skolor:
- de som känner sig tryggare av de kan se omgivningen och höra alla ljuden,
- de som känner sig tryggare av att de slipper.

joanna sa:

...får jag väl försäkra TS, att alla tipsen i mitt inlägg var seriöst menade och tillkomna i största respekt för det rimliga i frågeställningen.

Klicka för att se resterande...

Jag uppfattade ditt inlägg som tydligt seriöst, och dessutom poetiskt. Jag hoppas att TS uppfattade det så också. Naturens ljud är ju inte bara mystiska ibland (dvs när man inte kan klura ut vad som åstadkommer dem) utan framför allt är de trevliga och rogivande. Och de skapar den där känslan av trivsel och tillfredsställelse som man ofta söker genom att vara i naturen. Det tyckte jag du fick fram så fint i ditt inlägg.

Men det är klart, innan man kan slappna av inför alla ljuden så har nog de flesta en period där man oroar sig med fantasier under nattens timmar. Så var det för mig också, men det blev lättare efter hand.

/Hans

Halaj!

Själv är jag inte rädd för mörkret, eller djur eller ljud. Men jag skulle känna olust om jag hörde en tvåbening komma klampande när jag ligger och sover.
Därför tältar jag aldrid invid en led. När jag slår läger går jag alltid 50-100 m vinkelrätt in i skogen så att jag inte syns från leden.
Sen ser jag alltid till att ha tjuringen lättillgänglig. Fånigt, men det skänker mig trygghet på nåt vis.

//T

Den största faran för ens säkerhet och trygghet ute i vildmarken är utan tvekan en själv.
Olyckor med gaskök/spritkök, redskap, fallolyckor, benbrott m.m och dumdristiga beslut som att avvika in på okänd terräng osv. är ett större hot än både björnar och yxmördare.

Personligen känner jag en större trygghet ju mer öde min tältplats ligger. De personer som skulle vara farliga för en, kommer knappast knallande mitt i natten 2 km från allmän väg.
Nej, är det någonstans man kan slappna av så är det väl ute i det fria!

Halaj!

Jag kan tänka mig ett scenario med tvåbeningar i skogen som jag gärna slipper.
En hord tonåringar som har grillat och druckit öl inne i busken.
När de väl är färdiga och skall tillbaka hem är de alla gott fulla.
Då vill man inte ha slått läger där de passerar.
Jag vill gärna tro gott om folk, även tonåringar, men det kan likväl vara så att nån av dem har ”druckit boxhandskar” och skall börja att flöjta sig. Och får resten av gänget med sig.
Jobbig sits där. En femtonåring är inga problem att handskas med, men tio? Alla fulla och lyssnar inte på vett? Det fixar man inte.

Men som jag sa tidigare: knata bort 100 m från leden så är det lugnt.

//T