hopparknä

Skadorna avlöser varandra. Min gissning är att de kommer sig av nya moment i träningen, att jag kanske tar i för mycket i början. De läks dock rätt fort. Min senaste är hopparknä, vänster (diagnos av sjukgymnast). Distinkt smärtpunkt på knäskålen, smärtstrålning därifrån, stelhet. Kommer troligen av försök att avancera en viss hoppövning.

Av mina övningar kan jag göra alla, utom dem som avser framsida lår. Sågott som smärtfri är
Jägarvila, som jag gjort i flera varianter och helst hade velat sluta med. Därnäst min favorit, Omvänd Finne (med vikt på bröstet). Utfall och Skjuta hare (resa sig på ett ben från 40, 35, 30 cm) är uteslutna. Benböj, möjligne lindrigare variant som sjukgymnasten föreslog.

Sen är det löpningen. Den går, eftersom knäet är nästan rakt när det belastas som mest, men det känns inte helt bra efteråt. Sätter framgent en övre gräns vid 10 km. Sjukgymnasten avrådde från kvalitetspass. Blir det varmt och inte alltför blåsigt de närmsta dagarna får det bli cykling, även om det också känns en del i knäet (låga växlar får det bli i uppförsbacke!). Cykling kan inte ersätta löpning, men jag får iaf kontroll över min vikt och kommer ut. I höstas hjälpte en månads cykling mot plantar fasciit och löparknä.

Kan det löna sig med någon antiinflammatorisk gel? Andra uppslag och erfarenheter?
 
Jag har under ganska många år nu, till och från haft känning av smärta precis under knäskålen. Jag hade tränat ganska mycket hopp och spänst innan det satte igång, men någon diagnos som hopparknä har jag inte fått. Jag har gått till sjukgymnast ett par gånger utan att dom har hjälpt mig.

Men när jag gick till en fysioterapeut så menade han att det berodde på att mina muskler är för korta, vilket medför att de drar i mina senor som inte får den vila de behöver. Det är ju en egenhet man kan ha medfödd och förstärkt via träning och för lite stretching. Så behandlingen var stretching, gärna med ouppvärmda muskler för att tänja ut muskelfibrerna, minst två gånger om dagen. Och faktum är att det blev bättre!
 
Verkar som att det finns en del evidens för eccentrisk-concentrisk träning följd av eccentrisk. Annars verkar träningsprogrammen bestå av eccentrisk träning (se länkar under för förklaringar)

Klassiskt träningsprogram
http://capioartroclinic.se/upload/P...ningsprogram av patellatendinos 20120101.pdf

Begreppsförklaring för rörelser (eccentrisk/concentrisk)
http://www.chanhassenfitnessrevolution.com/wp-content/uploads/2011/07/contractions.jpg

Hopparknä är inte en typisk inflammationsprocess så antiinflammatorisk gel etc har tyvärr dålig effekt. Annars verkar det finnas ultraljudsbehandling men kör först ett ordentligt träningsprogram över flera månader. De flesta verkar bli bra på det.
 

Jag fick mitt råd för tolv år sedan och han som gav mig det var inte sjukgymnast. Han hade gått en kortare utbildning där de fick examen fysioterapeut.

Men jag ville inte med mitt förra inlägg kritisera sjukgymnasterna eller deras utbildning. Det var nog mer en tillfällighet vem av dem som gav mig ett råd som fungerade för mig.

Men det var ju bra att få veta vad som gäller nu!:)
 
Verkar som att det finns en del evidens för eccentrisk-concentrisk träning följd av eccentrisk. Annars verkar träningsprogrammen bestå av eccentrisk träning (se länkar under för förklaringar)

Klassiskt träningsprogram
http://capioartroclinic.se/upload/P...ningsprogram av patellatendinos 20120101.pdf

Begreppsförklaring för rörelser (eccentrisk/concentrisk)
http://www.chanhassenfitnessrevolution.com/wp-content/uploads/2011/07/contractions.jpg

Hopparknä är inte en typisk inflammationsprocess så antiinflammatorisk gel etc har tyvärr dålig effekt. Annars verkar det finnas ultraljudsbehandling men kör först ett ordentligt träningsprogram över flera månader. De flesta verkar bli bra på det.

Tack. Men det här var bekymmersamt. 12 veckor får det inte ta, ty om 9-10 veckor ska jag resa till Italien för att vandra och då kan jag inte träna (om inte vandring i branta utförslut gills som träning). Kanske kan jag lita på att jag är lika snabbläkt som vid en del tidigare åkommor. Löparknä och plantar fasciit gick fort.

Sen uppstår en del funderingar. T ex behöver man en kil, och det har jag ingen. En kilkudde (för att sitta rätt, när jag hade akuta ischiasbesvär) har jag, men då blir det balansproblem.

Det verkar också när jag läser igenom lite dokument som att man oftast utgår från att det handlar om svaga lårmuskler. Det är nog varken min eller min PT:s uppfattning, med tanke på vad jag gör - skulle den här övningen ersätta mina nuvarande kan jag inte alls inse att jag skulle bli starkare. Däremot är de förstås skonsammare.

Vad jag får ut av det här är iaf att någon form av enbensböj ska göra susen. Skjuta Hare i min variant är förstås det, men med ett underlag som tar emot lätt när man går ned. Men den gör för ont i knät redan på 40 cm. Kunde jag göra 40 skulle jag lätt vässa den med vikter i händerna. På YouTube såg jag nyss en variant av enbensböj där man håller emot i ett gummiband (eller TRX som jag inte heller har), och det verkar genomförbart. Sjukgymnasten visade en benböjsvariant med en boll (det har jag!) mellan ryggen och väggen, där man växlar vikt mellan benen, mer på det sjuka när man går ned, mer på det friska när man går upp. Och inte 3*30 med 12 kg som jag brukar göra ...

Tydligt är också att man ska stretcha - det gör jag i fem omgångar efter löprundorna och den illustrerade är en av dem. Sjukgymnasten visade en variant som skulle vara skonsammare, men som kräver nåt att lägga upp det andra benet på. Jag gör nog den vanliga som visas här, flera gånger om dagen, inte bara efter löpturer. F ö gör jag nog ett löpuppehåll en vecka eller så.
 
Jag hade problem med värk i knän vid löpturer och alla övningar som involverade knäna på gymmet. Lösningen som funkade för mig var att inse att min teknik var kass och att jag rörde mig fel helt enkelt.

Det finns en skola som motsätter sig att sätta diagnoser som löparknä och hopparknä och istället menar att det uteslutande beror på att man rör sig fel, antingen för att man är svag eller kort på ett skevt sätt runt knät eller att man har normal rörlighet men ändå rör sig fel pga dåliga gamla vanor.

Kelly Starrett är en förgrundsfigur för tänket och förmodligen en av de mest välmeriterade och praktiskt erfarna fysioterapeuterna i världen. Han har sisådär 500 videor på youtube där bland annat "mobility wod" klippen är en riktig guldgruva för stretchövningar.

Man kan även registrera sig gratis på journal.crossfit.com och söka på "Solving Knee Problems" för att komma åt en videoserie där han går igenom hur man kan använda en helt vanlig knäböj för att komma tillrätta med problemet.

Det kan tyckas handla mest om träning och Crossfit men grundtanken är att om du kan utföra de vanliga basövningarna i gymmet med korrekt teknik så kan du även röra dig korrekt i alla andra applikation som löpning, en vanlig promenad, vardagslivet osv. Just att ständigt tänka på hur man belastar knäna har varit nyckeln för mig. Tänker lika mycket på det när jag gör knäböj på gymmet som när jag går upp med matkassarna i trapphuset. Lite nördigt men det funkar :)

Du kan ju kika om du är nyfiken, jag letade och letade och personligen tyckte jag det här var den överlägset bästa informationen jag kunde komma över. Men alla blir ju saliga på sin tro och huvudsaken är ju att man tror på det man gör för att må bra.

Lycka till!
 
Intressant.

Ett problem med skador - när t ex sjukgymnasten frågar hur länge jag haft skadan och vad orsaken kan vara, så blir jag ställd. Det tar nämligen ett par dar innan man inser att det här har hållit på ett par dar, det var inget tillfälligt. Och då är det nästintill omöjligt att erinra sig vad man gjorde för dumt för ett par dar sen.

Jag gissar på två orsaker.

Den ena är en variant av Skjuta Hare: jag reser mig på ett ben, sätter mig långsamt så rumpan snuddar vid underlaget och reser mig igen. Redan på 40 cm har jag aningen spetsig vinkel i det aktiva knäet. Och jag har regelbundet kört 2*5 från 35 cm (en köksstege från Ikea), och 1*5 från 30 (psoaskudde) (vilket kanske inte vittnar om svaghet). Det kanske hade varit bättre att hålla mig på 40 cm och ha vikter i händerna.

Den andra är en hoppövning jag brukar köra som uppvärmning, och kanske även för balansen - att hoppa i sidled på ett ben över ett streck i ett mattmönster, en plattskarv, e.d. Jag testade att hoppa mer på framfoten, för att stärka fotleden, och det var faktiskt rätt påfrestande.

Sprungit har jag ju gjort i 50 år, långt (dvs. en mil och uppåt) i 40, och i min ungdom (dvs. upp till 45 års ålder) var jag rätt bra på det. Lite konstigt att tänka att på den tiden värmed jag upp, men stretchade aldrig, och tränade ingen styrka, utom lite buk, av fåfänga.

Jag vet att jag har en osymmetri; dels har jag en förbening i vänster hälsenefäste sen 10 år tillbaka, för det mesta besvärsfri. Dels visade ett test nyligen att jag har sämre löpstyrka på vänster sida, kanske beroende på en svaghet i gluteus medius. Jag har haft besvär där för något år sen och för 6 år sen skadade jag den sidan i en trafikolycka. Då kunde jag inte resa mig från en stol på vänster ben. Jag tränade hårt i nästan två månader för att få tillbaka styrkan (jag blev förmodligen starkare än innan), men det kan finnas en bestående osymmetri.

Att jag skulle ha förkortade eller svaga lårmuskler eller patellarsenor är svårt att tro, t ex gör jag ju regelbundet Omvänd FInne. För den som inte vet; man står alltså på båda knäna, håller kroppen rak från knäna och uppåt och fäller den långsamt bakåt så långt det går (enligt min PT är jag riktigt rörlig i det momentet), och reser den sedan tillbaka igen till upprätt läge. Jag brukar göra den med en 12-kgs-vikt i händerna över bröstet. Det är en av mina favoriter.
 
Ont i knäet

Hej
Vet inte om det problem jag har är någon form av sk hopparkän....

Jag får ont strax under knäskolen efter någon dag när jag fjällvandrar och det märks framförallt när jag går utför. Ingen värk eller så, utan det gör ont just vid detta tillfälle när man går utför.

Är det samma problem som hopparknä, eller är det meniskproblem ?

Har varit till läkaren efter vandringen men de hittar inget fel (ingen remiss till röntgen) eftersom smärtan är borta när man väl får tid hos vården...
 
Det här är nog inte rätt plats att ställa frågan. Min åkomma, diagnosticerad som hopparknä,
är ju ihållande, ja har väl haft den två eller tre veckor. Jag haralltså en punkt på knäskålen som smärtar vid beröring och jag har lätt, diskret, vilovärk, när inget annat distraherar. Det gör framför allt ont att belasta knäet i krökt tillstånd. Jag har kunnat springa, men är inte säker på att det är särskilt bra. Belastningen är ju då soms törst när knäet är rakt eller nästan rakt.

Men om du har känningar i knäet bara i samband med vandring och inte när du kommer hem igen, så är det helt säkert något annat och förmdolinge väldigt vanligt. När jag började vandra för 26 år sen, först bara dagsturer i Schweiz, kände jag en hel del i knäna, vilket är en av andledningarna till att jag började tälja stavar, och så småningom använda teleskopstavar.

Jag har mindre ont av att gå med 15 kg på ryggen och stavar
i händerna än jag hade då med dagspackning och inga stavar alls. Så det kan ju vara värt att pröva med stavar. De hjälper också till med fotfästet på slirigt underlag och sparar benkraft vid branta stigningar.
 
Ack, det där med att hitta en kil var inte det lättaste. Jag frågade i tre affärer och de plockade fram
ett paket med hälsporrekilar - då kan de inte ha lyssnat. Nu hittade jag två kilar på Claes Olsson, men de är bara 8,5 grader, men övningen förutsätter 25 grader! Är det så självklart att vem som helst lätt kan få tag i en sådan?

Nu finns ju tydligen en annan skola. Sjukgymnasten som undersökte mig föreslog benböj med en boll mellan mig och väggen; så skulle jag gå ned och därvid lägga vikten på det onda benet, och sedan resa mig med vikten på det friska. Verkar vara svårt att styra, så är det inte isåfall bättre att stödja på endast ett ben i båda momenten?

I den länkade övningen ska man tydligen resa sig på båda benen. Tydligen är det nödvändigt med andra benövningar, annars kommer speciellt det friska benet att förtvina.
 

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...