Inflation i sponsring
- Trådstartare plaskdaja
- Start datum
Jag vet inte om jag tycker att det är så mycket gnäll i denna tråd. De flesta försöker nog komma ut så mycket de bara kan, men det är ju det som är frågan. De flesta måste arbeta för att kunna bekosta sina expeditioner. Därav hänger man periodvis på forum och inte berg.
Mvh /Joel
Senast ändrad:
Klättertekniskt är det ingen skillnad. Däremot har man ju olika förutsättningar och villkor om man är sponsrad eller ej. Det handlar om grad av självständighet. Hjälp är hjälp, oavsett om det är fasta rep eller att du får ekonomiskt bidrag.
Men låt mig upprepa det jag skrivit tidigare. Jag har inget emot att folk är sponsrade. Jag tycker inte heller att deras prestation på berget är sämre. Däremot kan de inte hävda lika hög grad av självständighet som en osponsrad klättrare.
Mvh /Joel
Men det slår lite hårdare om man knegat ihop pengarna själv? Om man ärvt dem då? Spelar det roll hur länge man behövt "knega" för att finansiera en expedition? Visst blir det en större uppoffring för en lärare än en VD, men det blir svårt att jämföra med för många parametrar. Hur man fått pengarna tycker jag spelar mindre roll än hur man använder dem, i detta fall.
Hur blir det med mentalt stöd? Det kan kännas tryggt att ha ett företag i ryggen i de stora hemska bergen. Även om man inte får gratis utrustning
(se Joels blogg för förklaring)
Bilagor
Polarnatt;53191/ sa:
Jag är vanlig knegare och har de senaste åren haft över tio veckors ledighet i snitt när jag har velat. Om jag inte fått har jag bytt arbetsgivare. Har lagt hundra tusen om året på friluft och upplevelser. Det handlar om att ha rätt inställning till livet samt att skaffa sig en bra position på arbetsmarknaden.
När det gäller sponsring är det ju så att det är väldigt mycket arbete att skaffa och underhålla sina avtal. Det är ett fåtal som lyckas med just detta. Själv föredrar jag friheten att inte binda mig. De sponsorer jag har är under ganska luftiga former. Jag beundrar männskor som har orken att bli sponsrade. Det är verkligen inget som dimper ner från himlen. Det är inte hjälp utan arbete. Man måste ge en motprestation för att det ska kunna redovisas som sponsring annars är det en gåva. Så allt resonemang om att man får hjälp är bara fel. Det är som vilket arbete som helst.
Senast ändrad:
Varför vill man bli sponsrad om det nu är så att det knappt är värt besväret? Just det där om hur jobbigt det är att leta sponsorer hör man ju ofta. Men samtidigt är det väl svårt att förneka att sponsring kan hjälpa en överkomma många hinder. Jag håller inte alls med om att mitt sätt att resonera är fel. Det är bara annorlunda.
Mvh /Joel
Jag gillar lätt alpinklättring men kan knappast kalla mig alpinist för det... Det här med sponsring tycks mest vara känsligt just när det gäller alpinism...
Jag har inga läst om någon sportklättrare som klankat ned på Chirs Sharma's prestation just för att han är sponsrad... Ej heller Will Gadd's prestationer på is och mix klättring pga hans sponsring. Jag har heller inga sett någon indikering någonstans på paddelforumet att HBB paddlare som lyckats få sponsorer har fått deras prestationer rankad lägre, just för att de har hittat sponsorer. Möjligen har man läst att de sålt sig till stora onda bolag, men inget om att deras prestationer bör rankas lägre än de icke sponsrade...
Jag tror att kärnan är att de hardcore alpinister som kämpar för varje krona ser allt mer folk vistas på bergen som de egentligen inte tycker hör hemma där, och de är där tack vare sponsringen. Vore det inte för sponsringen så skulle de förmodligen pyssla med något annat, medas en hardcore alpinist kommer att klättra, även om denne måste använda slingade muttrar som säkringar (överdrift kanske, men jag hoppas att ni förstår vad jag menar).
Det är få andra sporter/aktiviteter där sponsrade människor med medelmåttliga prestationer i sammhanget får mer uppmärksamhet än världseliten... Och jag tror att det är där skon klämmer...
Jag har inga läst om någon sportklättrare som klankat ned på Chirs Sharma's prestation just för att han är sponsrad... Ej heller Will Gadd's prestationer på is och mix klättring pga hans sponsring. Jag har heller inga sett någon indikering någonstans på paddelforumet att HBB paddlare som lyckats få sponsorer har fått deras prestationer rankad lägre, just för att de har hittat sponsorer. Möjligen har man läst att de sålt sig till stora onda bolag, men inget om att deras prestationer bör rankas lägre än de icke sponsrade...
Jag tror att kärnan är att de hardcore alpinister som kämpar för varje krona ser allt mer folk vistas på bergen som de egentligen inte tycker hör hemma där, och de är där tack vare sponsringen. Vore det inte för sponsringen så skulle de förmodligen pyssla med något annat, medas en hardcore alpinist kommer att klättra, även om denne måste använda slingade muttrar som säkringar (överdrift kanske, men jag hoppas att ni förstår vad jag menar).
Det är få andra sporter/aktiviteter där sponsrade människor med medelmåttliga prestationer i sammhanget får mer uppmärksamhet än världseliten... Och jag tror att det är där skon klämmer...
Det hela handlar om okunnighet. Om någon är och nöter på en obestigen topp som ingen har hört talas om är det inte så intressant. Mount Everest känner dock de flesta till. Man ska dock alltid ha respekt för alla projekt över dödszonen då alla som vistas där faktiskt tar risker. Så det är nog okunskapen många retar sig på samt bristen på intresse för några av världens troligen mest extrema människor.
@Polarnatt:
Om man får en miljon måste man motprestera en miljon. Det är en ganska jobbig last att ha på sina skuldror. För dem som är bra på att marknadsföra sig och gör sina sponsorer mer nöjda samt troligen får mer sponsorer är det kanske en mindre last. Det är som att driva vilket företag som helst och människor är olika lämpade för uppgiften. En sak är dock säker. Det är mycket få egenföretagare som sitter och rullar med tummarna och håvar in pengar. Göran Kropp lyckades ganska bra bland annat på grund av att han skrev en bok som var väldigt populär men han var driftig, social, smart och en sjuihelvetes fighter.
@Polarnatt:
Om man får en miljon måste man motprestera en miljon. Det är en ganska jobbig last att ha på sina skuldror. För dem som är bra på att marknadsföra sig och gör sina sponsorer mer nöjda samt troligen får mer sponsorer är det kanske en mindre last. Det är som att driva vilket företag som helst och människor är olika lämpade för uppgiften. En sak är dock säker. Det är mycket få egenföretagare som sitter och rullar med tummarna och håvar in pengar. Göran Kropp lyckades ganska bra bland annat på grund av att han skrev en bok som var väldigt populär men han var driftig, social, smart och en sjuihelvetes fighter.
Yupp, det är där skon klämmer. Iaf för mig. Dessa sportklättrare använder väl inte sina pengar till att någon annan sätter upp rep och bultar för dem. Hänger på väggen med lite varm choklad halvvägs. I HBB ingår det i konceptet att man gör den i "alpin" stil, dvs självständigt, utan support mm. Skulle någon använda sponsorspengar till en följebåt och någon som åker i förväg med all packning, sätter upp tältet och har middagen färdig, kommer denna att diskas. Det är detta regelverk eller åtminstone bedömning av svårighetsgrad som saknas.
Jag förstår inte åt vilket håll det här lutar. Ska man ha regelverk för att få bli sponsrad? I min värld handlar det bara om att vara smart så kan man lyckas med vad som helst. Sen kan man alltid missunna andra för att man själv lyckats sämre men vad tjänar det till?
Kan det månne vara samma sko som klämmer när det blir en något tråkig stämning i vissa trådar om klättring?
Gällande doping, fusk, o2, fasta rep, stil och andras sätt att göra klättringar?
Sova ute en natt i månaden
Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.