Ankare med QuickDraws

Apropå statistiska utfall så påstår jag (utan källa) att olyckor och incidenter oftast hände p g a ovana och okunniga personer gör fel, eller p g a att luttrade och erfarna personer gör överväganden som inte gett tillräcklig säkerhetsmarginal. Mer sällan handlar det vid klippklättring om objektiva faror, eller att de metoder/lösningar som lärs ut av instruktörer i själva verket är otillräckliga i sig.

När det gäller att spara tid (och vikt) så kan det vara en mycket viktig säkerhetsfaktor på långtur, och kanske särskilt i utsatta, otillgängilga områden där väder och dagsljus har stor betydelse. Däremot så anser jag att tidsbesparing är rejält underordnat säkerheten hemma på sportklippan.

Inte heller bör det vara så att man där har särskilt stor anledning att spara material, och bygga ankare eller liknande med färre eller lättare saker än vad som anses vara tillräckligt, vad nu det är.

Jag håller dock med om att det kan vara bra att rådfråga instruktörer om man är osäker.

kinjinte sa:

Att "Skruv är alltid skruv" tycker jag är ett svagt argument och långt mycket farligare tänkande.

Klicka för att se resterande...

Läs mellan raderna. För att en skruv ska öppna sig krävs dels att den skruvar upp sig, dels att grinden pressas upp. För en QD räcker det med det senare. Däri ligger fördelen med skruven i det fallet. Kan man någonsin säga att en QD är säkrare än en skruv?

Givetvis handlar ankarbyggandet om så mycket mer än vilken karbintyp som används, som du själv skriver. Sedan ska man kanske inte använda "den låga belastningen vid topprep" som ett argument då det är svårt, speciellt som helt ny, att uppskatta eller överhuvudtaget veta något om detta. Bättre då att köra på den säkrare linjen. Att bygga med QD är enklare, ja, men huvudtanken vid klättring måste alltid ligga på säkerheten och jag skulle dra mig lite för att säga att QD som ankare är helt okej då jag med säkerhet kan säga att skruv är bättre.

Detta är inte åsikter som baserar sig på år av boende på klippan. Det sunda förnuftet får räcka ibland.

Crimper sa:

Läs mellan raderna. För att en skruv ska öppna sig krävs dels att den skruvar upp sig, dels att grinden pressas upp. För en QD räcker det med det senare. Däri ligger fördelen med skruven i det fallet. Kan man någonsin säga att en QD är säkrare än en skruv?

Klicka för att se resterande...

Nej. Däremot kan två QD mycket val vara säkrare än en skruv.

Apropå låga laster så är det ju förstås låga laster för det mesta när man topprepar, men jag såg faktiskt ett topprepsfall för 10 dagar sen som var värre än många förstemansfall. Klättraren hade lyckats haka i repet i en klippkant en bra bit under sig och när han 2 meter högre upp nådde kruxet så hade han rejält repdrag och fixade inte kruxet, fallet blev mer än 5 meter och dessutom med en spännande pendel. Allt gick väl, och det hela hade ju inte med ankarets konstruktion att göra, men självklart är det bra om ett TR-ankare även klarar att ta upp onormala fall.

Jag tycker inte att det är farligt att göra ankare av två QDs. Säkerhetsmässigt tror jag att det är bättre med två QDs än att använda en skruvkarbin som repet löper genom, och en 120cm slinga som man har slagit en knut på (knutar försvagar ju, och kan dessutom nötas med tiden om den ligger och skavar mot klippan en längre stund).
Säkrast vore att ha två seperata slingor, t ex 60cm (som långa QDs) med två skruvisar i varje... Så det blir två seperata slingor, inga knutar och fyra skruvisar. Men det har jag aldrig sett. Varför inte? Säkerhet framför allt var det ju...

Jag har definitivt sett såna ankare, och gör alltid så själv. Dock är det ju sällan man har två bultar bredvid varandra att utgå ifrån utan det är ofta fästpunkter som ligger en bit över utstegen och så längre slingor för att komma ned över kanten. I dessa slingor sätter jag alltid en skruvkarbin i varje "ben", då blir det redundant och det är mindre viktigt ifall ett skuvlås skruvar upp sig. Dessutom är det skonsammare för repet.
Båda karbinerna klipper jag dessutom genom slingorna i de båda "benen".

Om man gör QD-varianten så vore det ju bättre om de två karbinerna för repet också båda två gick genom båda kortslingorna för att det verkligen ska funka som "motställda" karbiner, om en karbin fallerar kommer då dessutom fortfarande båda bultarna att vara kopplade till repet.

Efter att ha förlitat sig på att en enkel bult med en enkel QD är det enda mellan dig och ett markfall resonerar väl många att två bultar med två QD:s är säkert nog för nedfirning och topprepning.

Säkerhet i det här fallet handlar inte om vad som är starkast utan vad som är enklast och har minst möjlighet att trassla till sig eller bygga fel.

Är ankaret under kanten är två QD helt ok, om ankaret är över kanten förläng med slinga (det sparar repet). Det är inte fel med en skruvis eller 2 men oftast inte nödvändigt.

Tilläggas kan, att det förekommer topprepsankare på gym där karbinerna inte är skruvlåsta utan "vanliga".

Säker, säkrare, säkrast

Det är säkert att använda dubbla utåtriktade QDs. Helt ok i mina ögon. Det är säkerligen ännu säkrare att använda jämviktade slingor, en handfull låskarbiner och gud vet allt. Säkrast är såklart att inte klättra alls.

Jag har faktiskt aldrig sett någon göra på annat sätt än dubbla QDs i ankaret på sportleder. Om jag själv rent hypotetiskt visste att jag+vänner skulle hänga på en led under en hel dag, ja då kanske jag skulle börja med slingor och låskarbiner.

Du bestämmer såklart vad som känns ok för dig men jag tror du får leta länge efter olyckor pga dubbla utåtriktade QDs i ankaret.

jag skulle känna mig trygg med två motstående karbiner i repinkopplingspunkten för topprep, men gärna fetare än dom som ofta sitter på qd:ar, i alla fall om det är mitt rep som används.

och gärna varje karbin genom båda slingorna, så man fortfarande har två punkter i ankaret även om en av de dubblerade karbinerna skulle fallera.

sen skulle jag vilja ha skruvisar i bultarna, av den anledningen att dom sitter och sprätter omkring på ett ställe som man inte så lätt har uppsikt över, speciellt om ankaret hänger över en läpp.

och om slingorna hänger över en kant, vill jag nog att de hellre ska vara av fet nylon än flimsig dyneema.

men egentligen handlar det om vad man väljer att tro på, eftersom man måste förhålla sig till sannolikheter.

de flesta balkonger har inte redundanta räcken t.ex.

istället för att försöka uppskatta den absoluta säkerheten, kan man istället fundera på hur man skulle känna sig om polarn åker i backen för att ankaret kvaddar.

personligen vill jag gärna ha extra marginal även om sannolikheten för en freakhändelse är liten.

Om man inte tycker att två kortslingor i var sin bult är tillfredställande säkert så kan man aldrig leda en sportled. Hur många sportleder markar man inte på om två punkter blåser?

Nog kanske det förekommer intensiv hangdogging ibland, men det är ändå viss skillnad på om man topprepar. En skillnad är ju att det inte finns nån större anledning att ha bråttom när man gör ett TR-ankare.
Men visst, det har ju konstaterats tidigare att nivån på vilka krav man ställer på en standplats varierar rätt mycket också bland enskilda klättrare.
Huvudsaken är väl att den som riggar är medveten om skillnaderna samt att övriga som är beroende av det också gör det.