Rapport från Ridö-olyckan
- Trådstartare pby
- Start datum
En intressant fråga
En hastig genomläsning ger att rapporten verkar bekräfta bilden av olyckan som framkommit i media och från SSSK tycker jag.
I rapporten så finns ett antal tänkbara faktorer till varför olyckan hände och vad som kan göras för att minska risken att det händer olyckor i framtiden. Men lika intressant är självklart att analysera vad som kan göras bättre när en olycka faktiskt inträffar.
Kan man som utövare av skridskoåkning räkna med helikoptersupport? Kan man räkna med att det finns någon redo att dra upp en om man går igenom? Hur skall man bete sig för att klara uppemot 60 minuter i iskallt vatten, som det var tal om i detta fallet? Kan man ens klara sig så länge?
Om inte, vilka krav ställer det på förebyggande säkerhet? Räcker det verkligen med en ryggsäck med grenrem? Får man problem om det händer något och man är fler än vad en helikopter kan fiska upp på säg 10-15 minuter? Skall man rapportera in exakta färdvägar till någon på land? Skall man larma förebyggande för att minska tiden för räddningspersonal att komma till platsen?
Det blir intressant att läsa nästa rapport då förhoppningsvis tänkbara säkerhetsåtgärder analyseras. Frågan är också vilken konsekvens det blir för skridskoklubbarnas verksamhet i framtiden. Går det att vara flera hundra människor ute på samma ispartier eller skapar det stora risker vid eventuella olyckor?
En hastig genomläsning ger att rapporten verkar bekräfta bilden av olyckan som framkommit i media och från SSSK tycker jag.
I rapporten så finns ett antal tänkbara faktorer till varför olyckan hände och vad som kan göras för att minska risken att det händer olyckor i framtiden. Men lika intressant är självklart att analysera vad som kan göras bättre när en olycka faktiskt inträffar.
Kan man som utövare av skridskoåkning räkna med helikoptersupport? Kan man räkna med att det finns någon redo att dra upp en om man går igenom? Hur skall man bete sig för att klara uppemot 60 minuter i iskallt vatten, som det var tal om i detta fallet? Kan man ens klara sig så länge?
Om inte, vilka krav ställer det på förebyggande säkerhet? Räcker det verkligen med en ryggsäck med grenrem? Får man problem om det händer något och man är fler än vad en helikopter kan fiska upp på säg 10-15 minuter? Skall man rapportera in exakta färdvägar till någon på land? Skall man larma förebyggande för att minska tiden för räddningspersonal att komma till platsen?
Det blir intressant att läsa nästa rapport då förhoppningsvis tänkbara säkerhetsåtgärder analyseras. Frågan är också vilken konsekvens det blir för skridskoklubbarnas verksamhet i framtiden. Går det att vara flera hundra människor ute på samma ispartier eller skapar det stora risker vid eventuella olyckor?
Re: En intressant fråga
Kan nog tänka mig bättre iskunskap bland alla och inte åka långt ut på tunn is.
Även om landets största klubbar har ett hundratal personer på samma del av en sjö så är det ytterst sällan flera hundra i ett mindre område. Jag argumenterade kring detta i den ursprungliga Ridötråden och då som nu tycker jag att det borde vara säkrare att ha mycket folk i närheten än att ha grupperna utspridda över ett stort område, antalet plurrningar borde inte minska bara för att grupperna sprids ut, däremot blir det svårare att få hjälp från en annan grupp.
-Palle
hakan_l_borg; sa:
Kan nog tänka mig bättre iskunskap bland alla och inte åka långt ut på tunn is.
Även om landets största klubbar har ett hundratal personer på samma del av en sjö så är det ytterst sällan flera hundra i ett mindre område. Jag argumenterade kring detta i den ursprungliga Ridötråden och då som nu tycker jag att det borde vara säkrare att ha mycket folk i närheten än att ha grupperna utspridda över ett stort område, antalet plurrningar borde inte minska bara för att grupperna sprids ut, däremot blir det svårare att få hjälp från en annan grupp.
-Palle
Välklädda ?
Efter att ha läst hela rapporten ställer jag mig frågan ”vad betyder välklädd ur rapportens synpunkt ”, eftersom mina kläder det är det som jag själv snabbt och lätt själv kan påverka inför framtiden.
Dom flesta jag känner tycker nog dom är välklädda när dom åker skridskor. Ingen ger sig väl ut dåligt klädd, såvida man inte glömt något.
Att man inte ska ha något i framfickorna på jacka och byxor har jag själv listat ut sedan lång tid tillbaka. En varm mössa och ordentliga handskar. Efter min första plurrningsövning rationaliserade jag bort kläder med knappar (skjorta) för att knapparna var så svåra att öppna när jag frös om händerna.
Men sedan:
Skal (jacka och byxor) av GoreTex med tejp runt handleder och vrister ?
Kläder utan blixtlås som kan frysa igen och vara svåra att öppna?
Konkreta råd och tips efterlyses. Priset (antal kronor) är just nu rätt så oväsentligt, men jag är frusen av mig.
Per Brune
Efter att ha läst hela rapporten ställer jag mig frågan ”vad betyder välklädd ur rapportens synpunkt ”, eftersom mina kläder det är det som jag själv snabbt och lätt själv kan påverka inför framtiden.
Dom flesta jag känner tycker nog dom är välklädda när dom åker skridskor. Ingen ger sig väl ut dåligt klädd, såvida man inte glömt något.
Att man inte ska ha något i framfickorna på jacka och byxor har jag själv listat ut sedan lång tid tillbaka. En varm mössa och ordentliga handskar. Efter min första plurrningsövning rationaliserade jag bort kläder med knappar (skjorta) för att knapparna var så svåra att öppna när jag frös om händerna.
Men sedan:
Skal (jacka och byxor) av GoreTex med tejp runt handleder och vrister ?
Kläder utan blixtlås som kan frysa igen och vara svåra att öppna?
Konkreta råd och tips efterlyses. Priset (antal kronor) är just nu rätt så oväsentligt, men jag är frusen av mig.
Per Brune
Palle_Z; sa:
Jag har en sådan kniv på paddlingsflytvästen. Om jag fattat det hela rätt, så är kniv för att skära av linor obligatorisk vid sportfallskärmshoppning.
Fler modeller finns på http://www.uffeshoppshop.se/index.php?dnode=204
Per Brune
Stadan; sa:
Sidan 22 nedersta stycket tolkar jag att personen blev medvetslös och sedan drunknat.
är det fel ?
Vilket leder till en fråga som jag helt enkelt bara inte kan få fysiken att gå ihop på.
Alla jag frågat säger att det inte är ett problem att ansiktet trycks framåt när man har en ryggsäck med mycket flytkraft i.
Jag får det bara inte att gå ihop.
med ryggsäck så blir ju formen i princip som ett P.
med ju mer flytkraft (större ryggsäck) ju mer tryck framåt ju svårare att hålla ansiktet ovan ytan.
Hur stor ryggsäck är att rekomendera och hur skall den vara fäst. givetvis måste det ju vara lite upp till var o ens storlek mm, men finns det över huvudtaget någon koll på detta ?
finns det någon övre gräns på hur stor ryggan skall vara för att använda grenrem mm ?
Detta är en grej jag funderar ganska mycket om.
/Torbjörn
Re: Läs rapporten!
Å andra sidan hade jag nog åkt på stöpisbryggan som sådan. Jag hade nog inte heller beordrat åkning med lucka om jag pikat på båda sidor om bryggran och funnit isen OK där. Frågan är hur långt ut utanför bryggan som ledaren pikade, och vilka pikar ledaren (och deltagarna) hade?
Jag drar mig till minnes en tur som jag ledde i Norra Vätterns skärgård förra seklets sista dag då vi HELA DAGEN åkte på uppvattnade sprickor med ej hållbar is på sidorna. Vilken katastrof det hade inte det kunna blivit!
Noterade att råken söder om stöpisbryggan karaktäriserades av att vara "en större spricka och ej upp- eller nerråk". Bärighetsmässigt har man då inte hjälp av isen på andra sidan råken och i princip åker man då på is motsvarande en iskant mot öppet vatten. Med en sådan inre bild kanske man bedömmer på annat sätt.
Känner spontant att jag kanske inte skulle ha vänt västerut vid Ridö Pilskär utan snarare vänt tillbaka norrut mot Ridön om jag stött på råken mitt i sundet. Det hade varit en enklare lösning. Men det är ju lätt att säga så här vid skrivbordet...thureb; sa:
Å andra sidan hade jag nog åkt på stöpisbryggan som sådan. Jag hade nog inte heller beordrat åkning med lucka om jag pikat på båda sidor om bryggran och funnit isen OK där. Frågan är hur långt ut utanför bryggan som ledaren pikade, och vilka pikar ledaren (och deltagarna) hade?
Jag drar mig till minnes en tur som jag ledde i Norra Vätterns skärgård förra seklets sista dag då vi HELA DAGEN åkte på uppvattnade sprickor med ej hållbar is på sidorna. Vilken katastrof det hade inte det kunna blivit!
Noterade att råken söder om stöpisbryggan karaktäriserades av att vara "en större spricka och ej upp- eller nerråk". Bärighetsmässigt har man då inte hjälp av isen på andra sidan råken och i princip åker man då på is motsvarande en iskant mot öppet vatten. Med en sådan inre bild kanske man bedömmer på annat sätt.
hobbes; sa:
Det är nog korrekt men det är väl som vid de flesta "drunkningsolyckor" i arktiska vatten kylan som är huvudorsaken till att medvetslösheten inträffar.
Klädvalet är intressant att fundera på, det finns ju en liten trend bland de snabbare åkarna att klä sig mer för den fysiska aktiviteten på isen med plagg som andas bra (alltså inte Gore-Tex och liknande) istället för tidigare då fler åkte i skalplagg av Gore-Tex mm. Då jag övningsplurrade förra året med mina skalplagg blev jag nästan inte kall alls eftersom vattnet sipprade in långsamt. Vid tidigare övningsplurr med vanliga bomullskläder har jag kännt en mycket starkare köldchock de inledande 10 sekunderna och nästan haft svårt att kommunicera under dessa sekunder.
/Andreas
Liknande trådar
Liknande trådar
Sova ute en natt i månaden
Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.