Åkteknik - nybörjarfel?

Re: Re: Inte hockeygrillor

Jag har märkt att om jag sänker tyngdpunkten så kommer längre skär automatiskt, men dels känns det som jag använder för mycket energi, dels använder jag fortfarande "tåfjutt" i frånskjutet.

När du böjer knäleden får du förstås ett längre skär och det blir jobbigare för lårmuskelaturen, men det är priset för att farten ökar Inget är gratis men här gäller det att finna en lagom kompromiss som passar för stunden, det blir för jobbigt att vika ihop sig en hel dag !

Står du med raka ben måste du acceptera att lyfta skridskon från isen innan du blir tvungen att tåfjutta, nöjer du dig inte med den rådande farten du har så blir du tvungen att vika ihop dig för ett längre skär och undvika tåfjutten, no compromise !

Hastighetsåkare som ser ut att "glida så lätt" på rundbanan har i själva verket "skogsbrand" i lårmusklerna och kroppen skriker sluta. . . dom använder mycket energi utan att det syns från läktarplats.

Bertil

Skate position

Glömde nämna det att det finns en god regel att tänka på när man åker, nämligen Skateposition

Åkarens framkant axel, knä, och tåspets skall ligga i lod, oavsett hur mycket man sitter eller står upprätt, lodlinjen skall finnas i alla lägen.

Ställ dig mot en stolpe (torrsim) och lägg an dessa kropsdelar mot stolpen samtidigt som du glider upp och ner, då skall de hela tiden ha kontakt med stolpen.

Denna ställning kan tränas in så den sitter i ryggmärgen med förbundna ögon, från rakt stående, snabbt hopp till skateposition...kolla lodet.

Trevlig skridskohelg till er alla önskar Bertil

Re: Lodlinjen

Bertil; sa:

Glömde nämna det att det finns en god regel att tänka på när man åker, nämligen Skateposition

Åkarens framkant axel, knä, och tåspets skall ligga i lod, oavsett hur mycket man sitter eller står upprätt, lodlinjen skall finnas i alla lägen.

Ställ dig mot en stolpe (torrsim) och lägg an dessa kropsdelar mot stolpen samtidigt som du glider upp och ner, då skall de hela tiden ha kontakt med stolpen.

Denna ställning kan tränas in så den sitter i ryggmärgen med förbundna ögon, från rakt stående, snabbt hopp till skateposition...kolla lodet.

Trevlig skridskohelg till er alla önskar Bertil

Klicka för att se resterande...

Hej Bertil.

Om ryggsäckens tyngdpunkt ligger nedom midjan så borde lodlinjen påverkas?

Thure

Lodlinje

Hej Thure,

Ja så är det nog, om ryggan har sin tyngdpunkt under midjan blir det nog jobbigt i längden att motverka denna tyngd och lodlinjen kanske inte är i lod men ändå rak och inte förskjuten inbördes mellan dessa tre punkter.

Träningstipset härstammar från speedskating på hjul och torde vara detsamma som för speedskating på is och gäller förstås bara vid ansättningen när den nya skärfasen påbörjas, sen förändras givetvis förhållandet under skäret när den skärande skridskon arbetar sig utåt i sida och knäleden rätas ut.

Skateposition, kanske utgångsposition eller startposition är en bra översättning. En utgångsposition att hitta tillbaka till inför varje skärfas oavsett hur djupt man sitter, detta för att starta det nya skäret från en position med god balans och bra utgångsläge för bästa tillvaratagande av kraften. Kroppen vet så att säga var den befinner sig och vad som komma skall.

Givetvis så är det svårt att upprätthålla detta förhållande på långfärdsskridsko en hel dag med ryggsäcken som last och skravelis som stör, men det är i alla fall något som man skall ha i åtanke och eftersträva, det är min fulla övertygelse.

Bäst tränar man detta på rundbana utan ryggsäck, samt torrsims modellen hemma i köket medan kaffet kokar. Det är bra att ha med sig som grund när man ger sig ut på långfärdsskridskotur, när tröttheten sätter in på em så får man vara extra noga med att hitta sin goda teknik och leta sig tillbaka till utgångspositionen, det hjälper i dessa lägen när kroppen inte är så alert längre.

Jag har tittat lite på de starkaste åkarna och de som har den bästa tekniken och funnit att många åker (kanske omedvetet) med dessa tre punkter på kroppen i linje, kanske inte alltid i lod (som nog är optimalt för skäret) men nog så nära.

Vilken is helg det har varit i Stockholm ! // Bertil

Re: Skate position

Bertil; sa:

Åkarens framkant axel, knä, och tåspets skall ligga i lod, oavsett hur mycket man sitter eller står upprätt, lodlinjen skall finnas i alla lägen.

Ställ dig mot en stolpe (torrsim) och lägg an dessa kropsdelar mot stolpen samtidigt som du glider upp och ner, då skall de hela tiden ha kontakt med stolpen.

Klicka för att se resterande...

Hmm... jag är inte säker på att jag hängde med. Om tåspetsar och knän ska ligga i lod borde det väl inte gå att böja mer på knäna, eller?

Ska försöka förklara. . .

Hej Adam,

Jo då det går bra, vet bara inte riktigt hur jag skall uttrycka mig för att det ska bli klart som korvspad, en bild säger mer än . . .

Gör så här, stå ganska upprätt med lätt böjda knän vid en dörrkarm, lägg an höger axel mot dörrkarmen, lägg an höger knäskål mot dörrkarmen, lägg an höger stortå mot dörrkarmen.
Nu pekar nästippen ut genom det öppna dörrhålet.

Nu har du tre punkter på kroppen som ligger an mot dörrkarmen och du står ganska upprätt, ta nu och glid ner i en mer sittande position samtidigt som dessa tre punkter bibehåller kontakten med dörrposten. . .är du med ?

I det lägst sittande läget ligger ovansidan på axeln an mot dörrkarmen, rumpan pekar ut ordentligt bakåt, och knäleden är ordentligt böjd men har fortfarande kontakt med dörrkarmen liksom tån, ryggen kan gärna ha så kallad "kattrygg" i detta läge.

Oavsett hur djupt du sitter eller hur upprätt du står så har kroppen en bra balans när dessa tre punkter ligger i lodlinje, det kallas på engelska för "skateposition" och är något som speedåkare drillas i, är man duktig så kan man hitta denna position utan hjälp från dörrkarmar eller stolpar, oavsett vilket djup man sitter i.

Hoppas jag förklarat så du förstår vad jag menar, kanske det finns någon hastighetsåkare i forumet som kan förtydliga och kanske bjuda på några träningstips.

Att snegla på hur hastighetsåkarna åker skridskor kan vi långfärdsskrinnare ha god nytta av, vi kan inte åka som dom gör med tanke på ryggsäckar mm men vi kan försöka lära oss av deras fantastiskt fina teknik, med god teknik sparas många svettdroppar och långfärdskridskoåkning är både en material och teknik sport.

Hälsar - Bertil

inställning i sidled

Min erfarenhet är att det blir bra i sidled om man tar ungefär "pektån" eller kanske tom mellanrummet mellan stor- och pektån på skridskon mittlinje och då får man tydligt en vänster- och en högerskridsko. Detta syns tydlig på mina frambindningar som inte sitter symmetrisk på resp skridsko, vare sig i sidled eller eller höger/vänsterkant i längsled. Frambindningarna bildar grovt stiliserat en pil framåt.

/Patrik, som jobbar på sitt rygg-onda (se annan tråd)

Re: Re: Inte hockeygrillor

Sommarens inlineåkning förbättrar väl inte direkt långfärdstekniken heller...

Klicka för att se resterande...

Det beror väl på HUR du åker inlines. Om du ägnar dig åt turåkning och inte en massa aggressive-trixande så kan du mycket väl tillämpa mycket av långfärdstekniken även under inlinesåkningen.

pby sa:

Det vanligaste felet är troligen att åka på felinställda skridskor. Skridskorna ska vara inställda så att du får bra balans så att du kan ta långa skär. En indikation på att du har hittat rätt inställning är om du kan åka långt på ett ben. Helst ska du mot slutet kunna falla lika lätt på innerskär som ytterskär. (Det senare kan inte enbart åstadkommas med korrekt inställning, viss åkteknik är också nödvändig.)

Pröva att balansera på ett ben hemma. Du kan också lägga skridskon uppochned och försöka hitta den skenplacering som ger bäst balans.

Klicka för att se resterande...

Nog är det förunderligt. Just nu föreskriver skridskomodet löshälskrillor, som överhuvudtaget inte går att justera i sidled. Nyss var det väldigt viktigt, om man ska tro "expertisen", att justera skrillorna rätt. Så plötsligt blev det betydelselöst, varför merparten moderna långfärdsskridskor tillverkas utan justeringsmöjlighet.
Ska bli spännande att se, vad skridskomodet föreskriver härnäst. Börjar mer och mer misstänka att sidojusteringen är en modefluga och att balansen beror av helt andra - måhända hittills okända - faktorer.

islägg sa:

Nog är det förunderligt. Just nu föreskriver skridskomodet löshälskrillor, som överhuvudtaget inte går att justera i sidled. Nyss var det väldigt viktigt, om man ska tro "expertisen", att justera skrillorna rätt. Så plötsligt blev det betydelselöst, varför merparten moderna långfärdsskridskor tillverkas utan justeringsmöjlighet.
Ska bli spännande att se, vad skridskomodet föreskriver härnäst. Börjar mer och mer misstänka att sidojusteringen är en modefluga och att balansen beror av helt andra - måhända hittills okända - faktorer.

Klicka för att se resterande...

Men det är är inte sant!
Vi är många som "måste" sidojustera för att få avslappnad åkning. Skyllermarks blå eller röda skridsko kan man göra det på utan modifikationer och med valfri bindning för lös häl. Andra skridskomodeller modifieras i olika grad för att få bindningen dit ägaren vill.

Jag provade faktiskt att åka på ett par andra skridskor i helgen, som inte var sidojusterade. Jag skulle kanske kunna vänja mig. Men det krävde, i alla fall den korta stund jag provade, mycket kraft i vristerna...

islägg sa:

Nog är det förunderligt. Just nu föreskriver skridskomodet löshälskrillor, som överhuvudtaget inte går att justera i sidled. Nyss var det väldigt viktigt, om man ska tro "expertisen", att justera skrillorna rätt. Så plötsligt blev det betydelselöst, varför merparten moderna långfärdsskridskor tillverkas utan justeringsmöjlighet.
Ska bli spännande att se, vad skridskomodet föreskriver härnäst. Börjar mer och mer misstänka att sidojusteringen är en modefluga och att balansen beror av helt andra - måhända hittills okända - faktorer.

Klicka för att se resterande...

Du missar några saker här:

1) Löshälsskridskor med sidojustering är lätt tillgängliga, skyllermarks t.ex

2) "expertisen" som hävdar att sidojustering är viktig är inte samma grupp människor som tillverkar, säljer och tjänar pengar på långfärdsskridskor.

3) det räcker för att något är tillräckligt bra för att det skall sälja. Och vad som är "tillräckligt" bestäms främst av kundernas insikt och behov, och konkurrenssituationen från andra alternativ.

En skridsko utan sidojustering är aningens enklare att tillverka(= kan säljas billigare/eller med mer lönsamhet, kanske t.o.m. kan säljas monterad, vilket säkert tilltalar en icke oansenlig mängd köpare).
Om den lösningen är tillräckligt bra för en tillräckligt stor grupp av kunderna så finns det väldigt lite incitament för tillverkaren att breddlansera en annan produkt, kanske med högre produktionskostnader, lägre lönsamhet etc.

Jag kan åka skridskor utan sidojustering, det är inget problem den första timmen eller så. Beroende på vad jag använt för kängor så har jag ibland klivit på isen med skenorna omkastade.
Det går det också, ett tag.

Men får jag välja, så föredrar jag skridskor som tillåter sidojustering. De är mer vilsamma/mindre ansträngande i längden.

Och det är mycket mer än prestanda i grundfunktionen som avgör hur väl nånting säljer.
Vad som är enklast tillgängligt kan lätt etablera sig som de facto norm även om det är en sämre lösning. Allt som krävs är att den sämre lösningen trots allt är tillräckligt bra för tillräckligt många.