Mätning av blodtryck.

Jag tog upp det här på Fritt Forum för ett tag sen, men misstänker att ämnet får bättre respons här.

Jag vill ha koll på mitt blodtryck. Det är en av flera hälsofaktorer och kanske den jag har sämst under kontroll. (Jag har t ex normal vikt, 67-68 kg (är 175 lång) och normalt midjemått, c:a 80 cm - normalt, men knappast genomsnittligt för en 70-åring. Andra värden också OK.)

VC hänvisar ideligen till maxgränserna 140/90 som om de var normalvärden (således ingen kommenterar när jag t ex överskrider den förra gränsen med några enheter!). Andreas Eenfeldt anger i sin bok 130/85 som lämpligt max. Det tror jag mer på.

Inga kostråd, kostrådgivning har jag fått köpa privat; en del har jag läst mig till och jag tror mer på LCHF än på VC:s kostråd (allt det där tjafset om animaliska fetter, inget om kolhydrater!). På min årliga hälsoundersökning kan utfallet variera enormt beroende på om jag fått vila tillräckligt, så inte heller den litar jag på (läkaren hävdar f ö att han aldrig skulle föreslå åtgärd utan 24-timmarsmätning.)

Alltså mäter jag själv, hemma. Jag gör nu en serie mätningar under en vecka - jag gör det bl a för att avdramatisera processen. Jag mäter ungefär samma tid på eftermiddagen efter att ha vilat sittande vid mitt skrivbord
10-15 minuter, varunder jag sysselsätter mig med något lagom distraherande. Det är förbluffande vad
resultaten varierar från dag till dag.

Den 12/11 hade jag 128/77- puls 60; 128/77 - 53; 129/73 - 52 (min morgonpuls är 48-50)
Det är hyfsade värden, lägre än jag nånsin mätt på VC eller hälsoundersökning de senaste 10 åren.

Den 13/11 var värdena plötsligt
147/82 - 67; 143/80 - 60; 144/81 -62. Jag mätte en gång till 2 timmar senare, då hade jag 132/77, pulsen
lägre, glömt värdet.

Jag har gjort liknande observationer tidigare.

Jag funderar över orsaken till variationerna. Manschetten bestämmer istortsett själv hur den klämmer åt kring armen,
och jag kollar att jag kan få in två fingrar mellan manschett och arm. Den 12/11 tränade jag styrka (armar, buk, ben)
den 13 sprang jag 14-15 km, kanske det är skillnaden, efter riktigt långa eller hårda puls går iaf pulsen ner
rätt långsamt. Min kost varierar förstås från dag till dag, men det här är långt efter måltid. Vilka andra faktorer
kan spela in?
 
Grattis till inlägg 2000!

Det låter som om du tänker och har tänkt mycket på det här. Vet inte om du kan hitta något mera här: http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=219
Eller här http://www.hjart-lungfonden.se/Documents/Skrifter/Skrift_blodtrycket_2012.pdf

Sitter här och funderar på hur styrketräning av armar påverkar mätning av blodtryck. Det enda jag vet säker är att man behöver anpassa manschetten efter armomfång, dvs byta bredd om man har ett barn/gammal tunn tant resp bodybuildare. Andra faktorer är stress och läkemedel/annat man stoppar i sig (men de har du säkert redan räknat med)...
 
Smärta höjer puls och blodtryck en hel del. Infektion och tidigare fysisk ansträngning (under sista två timmarna före vilan och mätningen, men beror också på om det varit ett långvarigt arbete) höjer puls och ofta blodtryck.

Det är välkänt att trycket brukar bli högre om doktorn mäter det jämfört med om en sköterska gör det så psykologiska faktorer spelar säkert en roll för de stora variationer som blodtrycket har under dygn respektive veckor.

Thure
 
Grattis till inlägg 2000!

Det låter som om du tänker och har tänkt mycket på det här. Vet inte om du kan hitta något mera här: http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=219
Eller här http://www.hjart-lungfonden.se/Documents/Skrifter/Skrift_blodtrycket_2012.pdf

Sitter här och funderar på hur styrketräning av armar påverkar mätning av blodtryck. Det enda jag vet säker är att man behöver anpassa manschetten efter armomfång, dvs byta bredd om man har ett barn/gammal tunn tant resp bodybuildare. Andra faktorer är stress och läkemedel/annat man stoppar i sig (men de har du säkert redan räknat med)...

Styrketräningen sker så tidigt på morgonen att den knappast påverkar mätningen. Jag har inte kraftiga armar, men MR6 ska klara 22-42 cm; den lilla MR2 klarar däremot bara klenare armar - enligt uppgift.

Intressant läsning, men återigen dessa förlegade kostråd - det är ju kolhydrater man ska dra ned på. Frukt ska man inte alls äta så mycket av, speciellt förstås inte torkad frukt. Jag blir så glad åt Eenfelds, mfl:s, tips om ost,
fetast möjliga, gärna med en klick smör på (brödet kan man hoppa över, däremot).
 
Smärta höjer puls och blodtryck en hel del. Infektion och tidigare fysisk ansträngning (under sista två timmarna före vilan och mätningen, men beror också på om det varit ett långvarigt arbete) höjer puls och ofta blodtryck.

Det är välkänt att trycket brukar bli högre om doktorn mäter det jämfört med om en sköterska gör det så psykologiska faktorer spelar säkert en roll för de stora variationer som blodtrycket har under dygn respektive veckor.

Thure

Ett par gånger på den årliga undersökningen har jag haft obegripligt högt tryck, säkerligen p g a stressande omständigheter, brist på vila, etc. När läkaren mätte om var värdena lägre, mycket därför att vi haft ett avspänt samtal innan. Något riktigt obegripligt är hur lite man på VC bryr sig om att eliminera stressfaktorer - en sköterska kan plötsligt knacka på för att diskutera ngn angelägenhet, en telefon står på med den hemskaste signal jag hört, snickare som hamrar och borrar. Och hur lite man bryr sig om resultatet, hur man faktiskt ljuger
om vissa fakta. Min gissning är att det inte är så noga med pensionärer.

Nu har jag avslutat en mätserie, sju dagar, tre mätningar varje gång, med korta mellanrum, och snittet blev 136/79, av vilka det första är väl högt. Men, variationen som sagt, som lägst 122, som högst 147. Allra sista mätningen, en löpdag:
140/82, puls 57, 130/81, puls 52, 133/83, puls 53.

Utöver psykologiska faktorer undrar jag fortfarande
hur känslig mätningen är för små variationer i manschettens placering. Och jag blir bara mer och mer övertygad
om hur liten mening det är med blodtrycksmätning vid ett isolerat tillfälle en gång om året.
 
En tanke som slår mig är följande.

Är det viktigt?

Såtillvida inte blodtrycket håller sig inom acceptabla gränser naturligtvis. Likaså om pulsen ena sekunden är 55 för att en minut senare vara 62. Jag kan inte se att det spelar någon roll, men det är naturligtvis bara en tanke från en sjuksköterska!
 
Det handlar väl till viss del om att man vill veta om man har mätt rätt eller inte.

Vid mätning så brukar man skilja på begreppen noggrannhet och precision.

Om mätvärdena är utspridda (stor standardavvikelse) men medelvärdet är korrekt säger man att det god noggrannhet (medelvärdet är korrekt) men dålig precision (mätningarna är för utspridda). Ligger mätvärdena nära varandra så är det alltså god precision, men om medelvärdet avviker från det korrekta värdet så har man dålig noggrannhet (hög precision och dålig noggrannhet innebär ofta ett systematiskt fel).

Ska man använda ett värde för diagnostik så vill man generellt ha god precision, eftersom man då har en större sannolikhet att mäta korrekt på första försöket. Med dålig precision måste man göra flera mätningar för att få ett användbart medelvärde.

Tyvärr finns det folk som mäter saker hela dagarna utan att vara medvetna om osäkerheten på mätningarna. I många fall behövs det kanske inte, eftersom nån som har kunskaper i mätosäkerhet har gjort en mätosäkerhetsbudget för mätningen, men jag tror att de flesta skulle ha nytta av att ökad förståelse kring begreppen. (T.ex. så skulle debatten om global uppvärmning antagligen se annorlunda ut om folk förstod skillnaden mellan enskilda mätvärden och det verkliga värdet.)
 
Viktigt? Hälsa är viktigt för mig. Jag är inställd på vad som på engelska kallas "age-defying fitness".
I vården förväntas åtm. pensionärer åldras enligt tidtabell.
Aktiv har jag alltid varit (löpning i 50 år, styrketräning sen en trafikolycka för nästan 7 år sen), sen några år tillbaka handlar det även om kosten.

Vid en mätning hösten 2010 hade jag värden över vårdens max (vilket sköterskan inte kommenterade) och sa att det kanske är kosten det är fel på - jag har ju också svårigheter att hålla vikten. Svaret jag fick var "jamen, så är det ju när man är
lite äldre" (då 66 år). Det är faktiskt ett oförskämt svar, men jag hanterade det konstruktivt och sökte upp en kostrådgivare. Hon hade massor med bra tips. Jag har aldrig varit förtjust i att laga mat (inget bjäfs,
inga såser, gratänger, stuvningar, etc.)
men nu blev det plötsligt kul att handla. Jag märkte att när man ger akt på vad man äter, istället
för hur mycket, så reglerar aptiten sig själv och min vikt är nu under kontroll (c:a 5 kg lägre än då). Från vården var ingen hjälp att vänta, deras dietister har bara tid med tjocka barn och diabetiker (och ger förmodligen ändå föråldrade råd).

Blodtryck är en av c:a fem viktiga hälsofaktorer, men den svåraste att behärska och antagligen den knepigaste att mäta. De andra är midjemått, triglycerider, HDL och LDL, blodsocker. För midjemått anges en övre gräns på 105 cm, jag har 80. Det övriga är också OK, utom kanske HDL. Jag får bara veta totalen; talesättet är att om det är inte alltför högt, så måste LDL vara under kontroll. Men HDL ska ju vara över en viss gräns!! Jag gissar att dessa mätningar, genom blodprov, är betydligt säkrare.

Igår var jag f ö på en sådan där kroppsmätning. Mitt viscerala fett är precis i underkant av referensintervallet för min ålder.

Mitt bekymmer är nu inte blodtrycket, utan mätningen - hur ska man bäst gå till väga för att få stabila och begripliga resultat? thureb har gett en del av svaren. Varken på VC eller hälsoundersökningen verka man bry sig speciellt om den saken. Jag har förstått att VC gör direkt fel.

En gång hade jag gått till fots, 3-4 km, till Läkarhuset - jag var där i god tid för att vara utvilad inför EKG och blodtryck. Men sköterskan ryckte iväg mig direkt och utfallet var lite av ett rekord, 160/90. Läkaren
skrev remiss till VC på 24-timmarsmätning, vilket jag inte fick. Men senare mätningar visade att fullt så illa var det inte.

Pulsen noterar jag mest i förbigående, eftersom apparaten mäter den.
(Min morgonpuls ligger rätt stabilt under 50 och tror att jag ska vara belåten med det.)

Den sjunker alltid efter första mätningen av tre - jag blir förmodligen alltid lite skärrad när manschetten klämmer åt som hårdast -
det är ännu värre med det när någon annan mäter, men det kanske är så för alla (på Läkarhuset mäts
pulsen före blodtrycket, i samband med EKG).

Vid fem tillfällen av mina sju hemmamätnignar var sys högst i första mätningen av tre - man kanske ska bortse från det värdet? Mäta tre gånger, ta snittet av de två sista?
 
Att hälsan är viktig är givet, men frågan var väl om avvikelserna i mätresutat på blodtrycket var det.

Det finns som sagt oerhört många faktorer som påverkar uppmätt blodtryck. Dels variationer i det faktiska trycket, dels skillnader i mätmetod. Många i vården tar blodtryck flera gånger dagligen. Väldigt få är faktiskt bra på det. Och det behöver dom kanske inte vara. Det räcker att de hittar de fall som kan vara allvarliga och skickar till en specialist.
(Och nej, det är inte bara pensionärer det "slarvas" med. Det var väldigt stor skillnad i hur de mätte på min fru när hon var gravid, exempelvis.)

Mitt råd (som du får ta för vad det är, jag har ingen medicinsk utbildning) är att om du vill följa upp blodtrycket så ska du ta det dagligen, men jämföra det lägsta värdet för säg varje vecka, inte enstaka mätningar.
 
Det var min idé att Utsidan skulle ha ett hälsoforum. Det var Christers utmärkta idé att slå ihop det med Träning.

Jag upphör aldrig att förundras över dem vilkas enda bidrag till en tråd är att vilja förbjuda den. Om man anser att det är fel att ta upp en hälsofråga i ett hälsoforum så är väl det enda vettiga att rapportera urinlägget?

Till saken, inlägg #10 och #7. När blodtryck mäts i akuta fall är det antagligen en rutinåtgärd för att kolla om patienten tål en viss behandling. Då kanske det exakta värdet inte är så viktigt.

Men i årliga eller halvårsvisa hälsokontroller? Ska verkligen den som kontrollerar sin hälsa nöja sig med beskedet att den är "acceptabel", speciellt om han lägger tid på träning? Och ska man vara nöjd med beskedet att ett systoliskt tryck precis vid, eller strax över, det officiella maxvärdet 140 plötsligt är "normalt"? Det kan väl inte vara bägge på samma gång? Och om det var lägre vid förra mätningen, kan det inte då handla om en stigande tendens?

Det minsta man kunde begära är lite omsorg vid själva mätningen; t ex tror jag det är fel att lämna kunden att vila ensam på en brits i ett mörkt rum. Jag tror det är bättre att sitta och förströ sig med något, en tidning, t ex, få bort tankarna på mätsituationen.

När jag dumpade min förra PT i årsskiftet 11-12 sökte jag upp en ny på nuvarande Actic. Jag hade skickat henne en historia över tidigare mätningar på VC, sjukhus, etc. och förklarat att mina värden var väl höga. Hon mätte mitt tryck, det var 140/87.
Med det skulle jag vara nöjd! Icke ett ord om hur jag skulle äta/träna för att komma ner i mer normala värden. Vad är det för attityd från en tilltänkt PT? Rörlighet, kondition - nähä, det räcker väl om jag kan gå med rollator.

När jag besökte Läkarcentralen i december 2013 var jag där en halvtimme i förväg för att vara säker på att få vila åtminstone 10-16 minuter. Först fick jag vänta vid disken en kvart på ett par som var där för att prata, prata, prata. När det så blev min tur trängde en annan kund sig före - det accepterades eftersom han var så sent ute !!! När jag efter ytterligare fem minuter hade fått betala och just satt mig kom sköterskan ut och sa att det var dags, 10 minuter före utsatt tid! Så jag sa, så fan heller, vi börjar på utsatt tid. Men jag var både för stressad och arg och resultatet blev totalt missvisande. Läkaren mätte om senare, det var bättre, men inte bra.
.
Alltså mäter jag själv, ofta. Nu har jag nyligen lärt mig att om 140/90 är taket på en VC så ska man sätta taket vid 135/85 vid hemmamätning. Enligt Ennefeldts bok är dock redan över 130/85 i högsta laget, motsvarande 9 cigaretter om dagen!

Jag ligger ofta kring 135/75 så det systoliska är likväl för högt. Men det sjunker för varje mätning, om jag gör, säg, tre irad. Det är där jag fortfarande undrar om man inte helt enkelt ska bortse från den första mätningen. Det är också som lägst på kvällen, vid säg 19-20 och kanske som högst mitt på dagen.


Däremot har jag numera förstått att manschetten inte är något problem. Sitter den för nätt eller för löst får jag ju felmeddelande.
 

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...