Angårnde skavsår och comped (otrevlig bild på skavsår)

avslutad210712

Gäst
Träffade på några trevliga killar i Nikkaluokta och den ena hade riktigt "snygga" blåsor. Så jag pratade lite med hans kompis och frågade om han inte tejpar fötterna. "Javisst för han får alltid skavsår så han satte på Compeed innan vi gick men det lossnade efter ett tag". Kommer inte ihåg om jag frågade om han använder dubbla strumpor men jag utgår från det. Vill inte vara besserschmitter men med tanke på reklamen för Compeed så får man onekligen intrycket att Compeed löser alla skavsårsproblem. Det jag funderar mest på är om de som säljer kängor lämnar några som helst råd angående tejpning av fötter eller om det bara är de dubbla strumporna som är intressanta eftersom det är en inkomstkälla.
 
Jag fick hemska skavsår förra sommaren. Jag la i sista stund ett par, i kängorna, relativt otestade anatomiska sulor och hade X-socks dubbelsocka-i-en på fötterna. Det blev för mycket friktion mellan strumpa och sula när det blev fuktigt så jag fick riktigt "fina" och många skavsår. Det gick hål på blåsorna så jag klarade inte av att hålla rent. Jag fick pina mig ut från Sarek under två dagar och sen blev det antibiotika och säng/soffläge en vecka när fötterna svullnade, värkte och blev rödflammiga uppåt vristerna. Då lärde man sig det :)
 
Nu måste jag säga emot dig lite. Vid vandring är det ofta i kängor - helt enkelt för att det oftast är kängor som används då, men sådana här skavsår kan man få av vilka skor som helst och helt utan siffror som underlag är jag rätt övertygad om att de flesta skavsår, även stora, uppstår i andra skor än kängor. (klipp) !

Vi gjorde undersökningar i lumpen...kontrollerades på fjällmarscherna och man fann att störst antal skavsår hade de som gick i försvarsmaktens kängor. På den tiden gummipjäxan och marschpjäxan, hårda och omedgörliga skor. Näst flest skador hade Lundhag- och Jörnkängorna medan de som gick i gummistövlar (Tretorn Sarek och Nokias motsvarighet) drabbades av minst skador av detta slag. Jag tolkar resultatet som ett samband mellan kängans/skons hårdhet och risken för skador...

Däremot fanns en viss förhöjd risk för vrickningar bland dem som bar stövel...det förekom att man lindade stövelskaften med tejp för att stabilisera...

Moderna kängor har fler olika läster och fotbäddar, och har olika typer av sulor, och min erferenhet är att det idag är ganska enkelt att hitta kängor som passar foten, om man nu inte råkar har en "lundhagsfot". ..så skillnaden mellan känga och stövel i detta avseende har nog minskat.

//J
 
Jo det har förekommit jämförande tester

mellan de nordiska länderna, finnarnas gummistövlar låg mycket bra till! Sämst var danskarnas hårda pjäxor i den jämförelsen jag läste.
Läs gärna vad Collin Fletcher skrev om pjäxors inverkan på fötter och pjäxval, han om någon hade marschmil bakom sig och hans synpunkter, RM mm mm.
Den som sysslat med klassisk dans har säkert sett än värre tåskav än vad Jonas i o f s läskiga bilder visar, men alla dessa synintryck har en mgn allt har gjorts av lust att göra det.....
Att gå i lågskor kan synas tokigt men märkligt nog under mina år i firman så var det just de som ådragit sig dessa hemske pjäxskavsår blev "dömda" att gå i tills dess fötterna läkt igen.....
Måhända något att fundera över....
 
Att gå i lågskor kan synas tokigt men märkligt nog under mina år i firman så var det just de som ådragit sig dessa hemske pjäxskavsår blev "dömda" att gå i tills dess fötterna läkt igen.....
Måhända något att fundera över....

Själv får jag aldrig skavsår (när kängorna väl är ingångna :)
Men de två gånger jag har provat att gå i löparskor har jag fått skavsår och blåsor. Fort har det gått dessutom.
Hoppas jag bara har haft otur. Kommer prova en gång till innan jag ger upp den tanken.

/OJ
 
hm, det är ordentig rundgång i skodonsfrågan, verkar det och den viktigaste lärdomen är nog att alla allmänna råd - byggda antingen på egen begränsad erfarenhet eller egna obegränsade fördomar - är direkt ansvarslösa. Dubbla strumpor måste man ha och man måste
byta och lufta var sjätte timme, etc.

Bara så håller man fötterna hela, heter det. Verkan kan precis lika gärna vara den motsatta!!!

Själv har jag ett par fotknölshöga Meindlkängor, 1.1 kg, och i dessa ett par strumpor som är samma hela turen. Jag sköljer dem varannan dag och sköljer+tvättar dem varannan ungefär och sätter sedan på dem igen. Endast till natten byter jag; då är strumporna hyfsat torra, och fötterna helt.
Skavsår? Inga. Blåsor - kanske ngn gång på sidan av hälarna om jag måste spjärna och bromsa i brant terräng. Inget problem. I övrigt, förhårdnader på framsidan av speciellt stortårna, icke heller det ngt problem. Är skorna nätta upptill kanske jag behöver tejpa mina pektår som är hammartår -
med mitt senaste par har det itne varit nödvändigt.

Mina tånaglar ser efter årets tre vandringsresor (Skottland, Pyreneerna, Norge) med mkt omväxlande förhållanden rätt lustiga ut
- ej heller det är ngt problem. De skyddar tillräckligt. Lossnar en tånagel (kan bli så om man slåt emot stenar tillräckligt ofta) är det inget problem heller ty det som finns under är tillräckligt hårt.
 
Fotfil och hudsalva innan man brjar gå är en bättre investering än compeed. Skumgummit som försvaret har i samband med tejp funkar oftast bättre under vandringen och sen använda compeed efter.
 
Alla fötter

är inte lika torra, fotsvett varierar en hel del.
Men enkla avfärdanden känner vi igen......
Erfarenheterna från livbojsklippta skumgummibitar är goda, på andra, som behövt dem.
 
Leukoplast

Ibland tejpar jag förebyggande med Leukoplast. .... Själv är jag inte så förtjust i varken cellgummikängor eller gympadojor.

Håller helt med, förebyggande tejpning med leukoplast fungerar utmärkt, sätt en remsa på ställen som man brukar få skavsår på innan man får skavsår, för min del på hälen vid vandring eller i tumgreppet vid paddling. Om man är uppmärksam på första tecknen på skavsår funkar Leukoplast då också, dock inte om blåsan är ett faktum.

Men nu när jag skippat "stabila" kängor så har jag inte haft problem med skavsår, i synnerhet inte med löparskor.
 
Efter att ha genomfört Nijmegen 3 ggr (+06:an) och en massa träningsmil och div småmarscher och fjällvandringar utan blåsor och skavsår så skulle jag säga att förebyggande vård är A och O. Jag vårdar mina fötter väldigt mycket, filar och smörjer in dem så gott som dagligen, ser ut som babyfötter men klarar sig utan blåsor. Använder så gott som alltid 2 par tjocka sockar i ull/syntet blandning. 10 timmars marsch i 30 graders värme och inga strumpbyten. Sen gäller det att använda kängor som passar ens egna fötter, har sett många gå sönder sina fötter i Meindl och liknande kängor. Fötter har en tendens att svälla under en dags marsch, försvarets m90 kängor och Lundhags bredare modeller är de som funkat bäst för mina fötter. Att sedna ha känga lätt snörd och inte hela vägen upp har hjälp mycket också.

Compeed använder jag så gott som aldrig under marsch, oftast är det något som får sitta på när allt är avklarat. Skumplast och tejp är ett bra sätt att lindra blåsor och skavsår. Att sen hålla rent skavåsren är otroligt viktigt om man inte vill ha en blodförgiftning, vet flera som inte vill lyssna på råden som fått det.

Instämmer...Man lär sig också genom erfarenhet vad som passar för ens egna fötter...

Dubbla strumpor kan vara funkis, likaså enkla...min längsta promenad är ca 90 km, då gick jag med helt vanliga enkla kostymstrumpor i syntet och ylle och ett par låga kängor med GTX. Det jag gjorde var att lufta fötterna vid varje rast för att inte få värmeblåsor, annars som vanligt dvs inget alls. Jag är dålig på att fila och fixa med fötterna, men tånaglarna är jag noggrann med, inte minst för strumpornas skull...

De flesta jag har sett med skav har haft för trånga skor och/eller för dåligt hälgrepp...

//J
 
För grova skodon

Jag får själv inga blåsor på fötterna men jag använder inte tunga och varma kängor heller.

På helgturer eller turer med lätt packning räcker det med skor/kängor av den typen som affärerna kallde för multisportkängor. Är det inte kallt skiter jag i om jag blir blöt om fötterna, har alltid ett par skor med mig att använda på kvällen och nya strumpor varje dag. Ska jag gå långt eller om det är varmt tvättar jag fötterna med kemiskt ren bensin och tejpar sedan lämpliga ställen med 2 lager plåstertejp som gnuggas in i huden. Kompletterar sedan med ny tejp om det behövs. Sitter som fanken tack vare bensinen. Torkar sedan fötterna med sprit varje dag.

Känner jag det minsta så tar jag av kängorna och strumporna och låter foten vila 1/2 timma. Inte heller fel att kyla den i vatten om det finns. Har man inte slarvat med bensinen sitter tejpen kvar.

Jag tror många har för tunga, grova och varma kängor, fel strumpor och dålig passform på dom.

Stifflern.
 
Senast ändrad:

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...