Nackdelar med grönlandspaddel

Jag har aldrig använt grönlandspaddel men sett varierande framgångar för folk som använt sådan. En sak skulle jag behöva förklaring på: Om jag förstått rätt ska överkant på paddeln gå aningen efter underkant av paddeln i draget. Stämmer det så ger paddeln en kraft som vill trycka ner bladet djupare i vattnet. Med momentet som en utsträckt paddel ger borde det ge en ganska stor tippkraft på kanoten när man tar ut en bra framdrivningskraft. Stämmer det och hur mycket känns det/påverkar kanoten?

Flytkraften i paddelbladet torde motverka ovanstående tendens och även minska den upplevda vikten av paddeln. Det är också vad jag minns från mina erfarenheter från att ro en eka med platta granåror. De av er som rott har ni någon uppfattning om roddbladen bör ha samma vinkel mot vattenytan som grönlandspaddeln?

Men hur stor flytkraften bör vara i den nedsänkta delen av grönlandspaddeln skulle jag vilja höra Björns uppfattning om. Även vinkeln mellan paddelskaftet och vattenytan om man projicerar på frontalplanet.

Thure
 
Får nog hålla med BT att syftet med paddlingen spelar roll. Vi kan ju jämföra med utförsåkning. Om alla bara tänker fart skulle vi åka rätt ner på carvingskidor, men en del av oss har andra syften.

Eftersom jag förmodligen gav upphov till fartdiskusionen när jag skrev att man kan paddla snabbare med VP än GP är det väl bäst att klargöra att jag aldrig ifrågasatt syftet med varför någon använder vilken paddel. Var och en får väl använda vilken vilken paddel de vill så länge de är glada och nöjda med det :)

Men efter mitt första inlägg har jag ju fått lära mig att anledningen till att samtliga som ställde upp på OS i kajak endast använder VP för att de är "ängsligt konservativa", inte för att det går snabbare för dem med VP:n...

Tag två paddlare, två paddlar ena VP andra GP och två likadana kajaker. Låt paddlarna få paddla en kort sträcka t ex 100 meter på tid med respektive paddel. Upprepa med en längre sträcka typ 1 km.

De som paddlar bör vara vana med både vingpaddeln respektive grönlandspaddlen från t ex minst 5 timmar med varje och med bra teknikinstruktioner. Bäst kanske om de kommer från i stort sett erfarenhet från europapaddel enbart bägge två.

Om det är paddeltypen eller individen som är snabbast torde kunna framgå.

Sedan kan man undra om grönlandspaddeln är tillräckligt optimerad för att kunna tävla på lika villkor med en modern vingpaddel.

Thure

Det borde vara med intressant om en kanotist som är skolad med både VP och GP kör samma sträcka, med samma kajak och lika väderförhållande på tid och jämföra tiderna. Då slipper man ta fysisk prestanda med i beräkningen.
 
Tanken var väl att ha två paddlares som turas om med de två paddeltyperna, för att kunna utesluta att det hela påverkas av andra faktorer än paddeln.
 
Det borde vara med intressant om en kanotist som är skolad med både VP och GP kör samma sträcka, med samma kajak och lika väderförhållande på tid och jämföra tiderna. Då slipper man ta fysisk prestanda med i beräkningen.

Jag skulle hellre se ett test där man körde i olika hastigheter (exempelvis 12, 10, 8, 6, 4km/h) med respektive paddel och kollade snittpulsen, helst med flygande start då själva accelerationsmomentet är ganska ointressant på havet. Att köra maxhastighet är väl ytterst få havspaddlare intresserade av, att däremot komma fram så energieffektivt som möjligt i en viss hastighet borde vara av större intresse.

Men för oss som gillar långfärd, med betoning på lång, så är är inte heller ett sådant test helt rättvisande. Vid långfärd spelar ju även en mängd andra faktorer in, i synnerhet hur skonsamt det är för kroppen.
 
Vi kanske borde bjuda in Freya Hoffmeiser till diskussionen. Hon är suverän på rollar med grönlandspaddel (och utan...). Hon är också duktig på att använda vingpaddel och just nu är hon ungefär halvvägs på sin tur runt Australien. När hon paddlar långt (och dit får väl Australien runt räknas) använder hon vingpaddel. På ett års paddling betyder 1 knop extra att hon går i mål en månad tidigare med samma paddeltid per dygn och lika många vilodagar. Just nu ligger hon på 40,48 km/dag i snitt inklusive vilodagarna.

Länk till bild:
http://www.vskc.org.au/uploads/exped/DSC02465.JPG

Länk till reserapport:
http://qajaqunderground.com/australia-2008/race-around-australia-trip-report/
 
Det går inte att vara duktig på både GP och VP samtidigt, all jämförelse blir menlös. Och 5 hr räcker defintivt inte för att lära sig GP. Förmodligen inte VP heller, men det har jag inte prövat.

Freya är ett intressant argument som jag också funderar på. Att hon kan rolla bra är väl skitsamma för framåtpaddlingen. Nu är hon inskolad på VP, tror definitivt vi skulle se en sämre teknik om hon bytte till GP för en dag.
 
Om vi skall bjuda in Freya till diskussionen vill jag bjuda in Greg Stamer.
http://www.gregstamer.com/
Greg kan både hantera en VP och en GP, enligt honom så kan han hålla ca 2% högre toppfart med en VP. Men han använder GP på sina långturer senast runt Newfoundlan och tidigare runt Island, båda dessa turer gick rekordsnabbt. Islandsturen gjorde han tillsammans med Freya som använde en VP.
Om resonemanget ovan att hon har sparat en månad på sin Australien tripp genom att använda en VP så borde hon rundat Island ett antal dagar snabbare än Greg, eller?

Oavsett vilken paddel Freya använder så är prestationen som hon håller på att genomföra alldels enastående. Som det ser ut nu så kommer hon att vara nästan en månad snabbare än Paul Caffyn som är den enda som har lyckats runda Australien i kajak. Detta trots att Paul använde följebil på stora delar av sträckan till skillnad mot Freya nästan hela vägen har paddlat med full packning.

/Mattias
 
Gick inte Erik Sjöstedt på kajak.nu tillbaka från GP till platt förresten? Tror han skrev det nånstans.

Jo, det gjorde jag visst. Körde GP en 2-3-4 år eller nåt men det gick över och sedan 2006 är det mest plattpaddel, helst kort och lätt och senaste åren krokigt skaft, gärna med breda korta blad. Det funkar rätt okej för mig.

Vingpaddel har jag oxå, kör mest intervall med den; typ en kort runda runt sjön och sen får paddeln vila nåt år eller så och så blir det en runda till.

Fart, effektivitet och sånt har jag dålig koll på. Jag brukar bli lagom trött när det är dags att fika och brukar komma tillräckligt långt på en dag för att vara nöjd. Har inte, och kommer troligtvis aldrig att ha, nån ambition att det ska gå fort eller vara så himla effektivt, inget av det känns särskilt viktigt, för mig är det viktigare att få lite frisk luft.

Ibland druttar jag runt och ibland rollar jag upp, ibland får jag simma, tror dock inte utfallet beror så mycket (i alla fall inte mest) på paddeln.
 
Jag har aldrig använt grönlandspaddel men sett varierande framgångar för folk som använt sådan. En sak skulle jag behöva förklaring på: Om jag förstått rätt ska överkant på paddeln gå aningen efter underkant av paddeln i draget. Stämmer det så ger paddeln en kraft som vill trycka ner bladet djupare i vattnet. Med momentet som en utsträckt paddel ger borde det ge en ganska stor tippkraft på kanoten när man tar ut en bra framdrivningskraft. Stämmer det och hur mycket känns det/påverkar kanoten?

Jag tror detta är en viktig synpunkt - mycket av argumenten kommer av att som jag förslog tidigare i tråden att det finns fler "dåliga" GP-paddlare än det finns "dåliga" VP-paddlare - därför blir bilden skev för många som drar slutsatser av vad de ser. När det gäller draget så är det riktigt att bladets vinkel genererar en krängningseffekt. När denna balanseras av överkroppens vridning (med den vertikala rotationsaxeln i bålens framkant) uppstår ett balanserat kraftpar som fäster paddeln i vattnet och ger en stabilitetskänsla på samma sätt som med en VP. Lutningen fyller dessutom funktionerna att hindra wobbling, som annars kan uppstå med ett plant blad som förs vertikalt - framför allt när fartskillnaden mellan skrov och vatten är liten (acceleration), att dra bladet utåt på samma sätt som en VP, att dra ner bladet snabbt i vattnet vid isättning och att lyfta det snett framåt-uppåt vid avslut och skapa förutsättning för en kort luftfärd - dvs bladet i vattnet under en större andel av motorikcykeln än med den högt lyftade VP:n.

Tag två paddlare, två paddlar ena VP andra GP och två likadana kajaker. Låt paddlarna få paddla en kort sträcka t ex 100 meter på tid med respektive paddel. Upprepa med en längre sträcka typ 1 km. De som paddlar bör vara vana med både vingpaddeln respektive grönlandspaddlen från t ex minst 5 timmar med varje och med bra teknikinstruktioner. Bäst kanske om de kommer från i stort sett erfarenhet från europapaddel enbart bägge två. Om det är paddeltypen eller individen som är snabbast torde kunna framgå. Sedan kan man undra om grönlandspaddeln är tillräckligt optimerad för att kunna tävla på lika villkor med en modern vingpaddel. Thure

Den här typen av test säger ingenting. 5 timmars erfarenhet räcker inte för att bemästra någon av paddeltyperna till sådan grad att några användbara slutsatser kan dras. Möjligen skulle det säga någon om med vilken paddel man lättast tar sig över de första stapplande nybörjarstegen. Jag har svårt att tänka mig någon test där man testar enbart paddelns effektivitet (vad det nu än är), isolerat från alla andra faktorer.

Jag dristar mig att sticka ut hakan ännu en gång här: jag tror att det generellt är lättare att bli duktig med en VP, eftersom det finns en väldefinierad teknik som den är helt anpassad till, och följaktligen bara att konsultera en duktig vingpaddlare och sedan nöta in den tills den sitter pålitligt i muskelminnet - till skillnad från GP som är lågspecificerad och låter sig användas på många olika sätt - där handlar det snarare om att utveckla en teknik som fungerar i den egna kajaken och till det egna kroppsmedvetandet-styrkan-uthålligheten mm - en betydligt större utmaning som en del, men inte alla lockas av.

Många byter från plattpaddel till GP, många byter från plattpaddel till VP. Färre byter från VP till GP eller tvärtom. Plattpaddeln förlorar mark bland havs- och långfärdspaddlare, medan både GP och VP ökar. Tankar som strider mot gällande koncensus möter alltid motstånd, en process som Ghandi tolkade så här:

First they ignore you.
Then they laugh at you.
Then they fight you.
Then you win.
 
Tror att du

har rätt i Björn att paddlarens förmåga varierar mer än skillnanden mellan den praktiska och teoretiska funktionen hos de två paddeltyperna.

Men med en vettig testuppläggning kan man komma runt den variationen dvs mellan olika paddlare och även mellan olika förmåga hos samma paddlare till följd av bättre träning teknik dagsform etc.

Antingen med tillräckligt stora jämförbara grupper med paddlare och eller med en crossover design dvs låta paddlarna få prestera med först den ena sedan den andra paddeln.

Att det skall vara roligt att paddla har störst betydelse för mig personligen, jag är ointresserad av att tävla men det skall kännas rätt. Paddelval är för mig rätt subjektivt. Skulle gärna prova en GP vid tillfälle men vill då veta lite mer om vilken paddel och längd jag bör välja och hur min paddelteknik skall anpassas.

Thure
 
Det är ju självklart att i de flesta fallen är paddlarens egna förmåga som har störst betydelse, mer än vilken typ av paddel man använder. Och oftast så är skälen till vilken utrustning man använder betydligt mer känslomässiga än man kanske vill erkänna. Varför skulle det annars säljas svarta kajaker eller flytvästar t ex..? Möjligtvis försöker man hitta lite rationella teorier i efterskott, som passar in i och stöder ens val..

Men nu när det nu faktiskt gällde någorlunda rationella val och mätbara resultat, som i tävlingspaddling, t ex, så tyckte jag det blev lite fel. Jag är övertygad om att VP är effektivare i rakt-fram-paddling än både PP och GP. Visst, du kan paddla fort med GP men byter du till en VP kommer det att gå fortare. Sen om man prioriterar det eller ens tycker det är viktigt eller inte, är en annan sak.

Själv paddlar jag helst PP och skäddakajak i vågor, VP och roderkajak när jag tränar eller tävlar, men håller även på att försöka lära mig GP.
Jag tycker det är kul att göra olika saker. Dels för att man så lätt blir hemmablind och genom att bryta mina gamla tankesätt och rörelsemönster så ser man det från en annan vinkel. Det är lättare att se sina egna later och rutiner utifrån en annan position än den vanliga. Och då kan man välja att göra något åt saken, eller kanske vara nöjd med den som är. Dels kanske även få en inblick i hur andra gör och tänker..

Men den viktigaste drivkraften är nog att jag vill prova själv, och dra egna slutsatser. Jag är så trött på tvärsäkra uttalanden om hur det ska va och vad som är bäst, vare sig det gäller grönlandspaddlig eller pontoner. Särskilt när det bara baseras på tvärsäkert tyckande och inte kan relateras till några mätbara faktorer. Eller när man börjar citera väldigt kända storheter i historien..

Prova själv, lyssna på andra i din närhet, ta in vilka källor du vill, men framförallt lita på ditt eget omdöme. Känns det bra för dig så är det nog bra för dig. Men kanske inte för alla.

Och använder alla som har ett intresse av att paddla fort VP kan det faktiskt vara så att den i nuläget är bäst på det.. Eller inte, och då får vi se det på tävlingsarenorna va..?

/ Ulf
 

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...