Farligt att dricka granbarrste i södra Sverige?

Här i södra Sverige avverkas en hel del skog. På kalhyggena planters för det mesta unga granplantor. De kommer från diverse plantskolor som behandlar dem mot angrepp av skadeinsekter. När jag är ute och lufsar på vår/sommar i skog och natur brukar jag många gånger plocka granbarrskott och ha till te på kvällen vid lägerelden. Har ofta funderat på detta om att det kan finnas gifter kvar i granarna. Givetvis plockar jag inte från nyplanterat, men det mesta måste ju vara planterat någon gång än om det är uppvuxet nu. Någon som har kunskap om detta? Hur länge sitter gifterna i och hur farliga är de att få i sig?

/g
 
Det tar minst 10-12 år innan en nyplanterad gran blir så stor att man rimligtvis plockar barr från dem. De gifter man doppar plantorna i kommer inte att skydda plantan mer än första året, så det är inget att oroa sig för.

Däremot är det ju ett problem för de som planterar plantorna, och för de som hanterar dem. Dessutom slår ju gifterna på många sorters insekter, och det är ju inte bra. De har provat med mekaniskt skydd av plantorna istället. Plantan doppas i gummi/vax lösning så att snytbaggen inte skall kunna gnaga på plantans bark, men ännu finns det tydligen inget bra giftfritt alternativ.
 
KLAGER; sa:
Plantan doppas i gummi/vax lösning så att snytbaggen inte skall kunna gnaga på plantans bark, men ännu finns det tydligen inget bra giftfritt alternativ.

Läs ekonomiskt lönsamt alternativ, för alternativ som är bra ur andra synvinklar finns det.

Däremot som Klager säger så tror jag inte att det ska vara någon fara när plantan har blivit en gran så att säga.
 
Grå-grön smörja

Okej, det verkar till att vara riskfritt. Skönt att veta att man kan njuta av sitt te även i fortsättningen utan att få i sig en massa gifter.

När vi ändå är inne på det här med bekämpning, så kom jag att tänka på en nyplantering jag korsade förra helgen. De hade ”målat” alla plantorna i toppen med någon grå-grön smörja. Det kan väl ändå inte vara för snytbaggen, då enbart de översta 15 cm var täckta. Området var inte inhägnat så min första tanke var att det måste vara skydd mot rådjuren, men hela resten av plantorna var ju otäckta nertill. Och inte luktade det något heller.

/g
 
Jag vet inte vad det skulle vara. Men de kan inte skydda plantorna mot älgar/rådjur (utan att hägna in dem). De betar på plantorna tills de blir alltför höga för att nå, det är ingen mening att bara skydda första året. Men det här de sprutar mot snytbaggeb är klibbigt och lite färgat, men det sprutar de på hela plantan.
[Ändrat av KLAGER 2003-11-13 kl 16:58]
 
Testa tallbarrste, med några få granskott för syrligheten. Smaken är olika, men jag tycker det är godare än att använda enbart gran.
 
Raskesven; sa:
Testa tallbarrste, med några få granskott för syrligheten. Smaken är olika, men jag tycker det är godare än att använda enbart gran.

Det skulle man kanske prova. Att jag inte redan gjort det är väl att det är sällan jag är ute och rör på mej i tallskog. Ska vi vara ärliga (och det ska vi väl?) så smakar inte enbart granbarr så där särskilt mycket, om man inte fyller hela kärlet. Och då hade man haft att göra hela dagarna bara med att plocka granskott. Brukar själv blanda med något annat, det beror ju på vad man hittar. Kan rekommendera en blandning med fläder. Men man får inte ta för mycket, då smakar det varm saft istället för te.

/g
 
Re: Grå-grön smörja

strand; sa:
De hade ”målat” alla plantorna i toppen med någon grå-grön smörja. Det kan väl ändå inte vara för snytbaggen, då enbart de översta 15 cm var täckta. Området var inte inhägnat så min första tanke var att det måste vara skydd mot rådjuren, men hela resten av plantorna var ju otäckta nertill. Och inte luktade det något heller.

Helt säkert ett skydd mot bete, främst av rådjur. Om rådjuret gnager lite på sidogrenarna gör inte så mycket, men om det knipsar av toppskottet får man en klyka. I värsta fall utvecklas en dubbelstam, i bästa fall en rejäl krök på stammen när ett av sidoskotten tar över toppskottets funktion. Hur det än blir så resulterar ett avbetat toppskott i ett framtida kvalitetfel på stammen. Därför är man mest mån om att skydda toppskottet.

När det gäller permetrin och granbarrste så tror jag att det är helt lugnt om man tar barr från träd som är över säg 2 m höga. Granbarr har en livslängd på max 8 år, så efter den tiden har de barr som fick gift på sig ramlat av. Tar du barr från årets skott (längst ut på grenarna)så är de ju helt nya och har aldrig fått något gift på sig.

Visserligen drar trädet in en del nyttiga ämnen från barren innan de ramlar av, och teoretiskt sett skulle kanske en del av permetrinet kunna följa med då, och sedan omlokaliseras till de nya barren, men jag tror inte att så är fallet. Och även om det är så, så borde mängderna vara ytterst små och försvinna helt några år efter en permetrinbehandling.

Peter
 
Vi diskuterade detta med en kollega som var jägmästare inför en Överelevnadsövning, de aktuella plantorna hade havt 5 år på sig,, En vänlig själ åkte ut och samlade in granskott samt fick ett dekok av dem gasspektograferat, inga rester alls meväl urea från de som redan varit och nopprat av graskotten.-
 

Svaret är nej.

Jag hade en stor tomt men ´hann´ej med sådant då det mest var jobb.

Men provat som scout vet ej om det var olagligt för 50 år sedan men smakar ju ej så mkt men ska ge lite C-vitamin men vid kokning lär stora delar av C försvinna.
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.