Vem skall betala för nyturer och "ledunderhåll"?

Tråden om försvunna ankarkarbiner vid Bistaberget innehåller en principiellt intressant frågeställning som är värd en egen tråd och diskussion, nämligen om vem som skall betala för nyturer resp. om någon, och isåfall vem/vilka , som sedan har ett ansvar för att bultade sportleder underhålls och förblir säkra för framtida klättring.

Det kostar att göra nyturer. Det gäller även tradturer även om det där handlar om arbetstid för rensning m.m. inte så mycket om rena utlägg för matriel. För sportleder så kan det senare vara betydande, i synnerhet för de entusiaster som gör ett stort antal nyturer.
Hittills har ju varje nytursmakare fått finansiera sina egna nyturer. Några enstaka har kunnat få klubbidrag eller privat sponsring men det hör i Sverige till undantagen. Beträffande underhåll av befintliga leder så finns väl på ett par håll bultkommiteer hörande till lokala klätterklubbar som tar på sig både ansvar och kostnader för ledunderhåll, men inte heller det sker och kan ske överallt.

Några frågor:

1. Skall det finnas ett gemensamt ansvar hos klätterkollektivet för kostnader i samband med nyturer och ledunderhåll eller inte?

2. Om svaret på fråga 1) är JA så blir följdfrågan hur det skall ske praktiskt. Skall enbart det "organiserade" klätterkollektivet stå för kostnaderna och inte de som klättrar utan att vara med i en klätterklubb? Känns inte det fel? Å andra sidan, hur är det praktiskt möjligt att få in bidrag från icke-organiserade klättrare?

3. Om vi tycker att det organiserade klätterkollektivet ändå skall vara dom som står för kostnaderna, skall det då ligga på klubb eller förbundsnivå? Jag är böjd för att tycka det senare. Exemplet Bistaberget visar på en klippa som har en popularitet och ett besökarantal som vida överskrider medlemsantalet i TKK (som dessutom har flertalet av sina medlemmar utanför Nyköpingsregionen). Små klubbar kan eventuellt ta på sig arbetsansvaret för ledunderhåll om det fanns en "bultfond" att söka bidrag ifrån. En sådan skulle gärna finnas på förbundsnivå där ju RF-bidragen hamnar.

Det finns säkert fler aspekter på detta ämne men detta får räcka till att börja med.
 
En nationell bultfond med frivilliga donationer kanske? Som skulle kunna villkoras till att gynna just underhåll, med särskild välvillighet mot klubbar och sammanslutningar som jobbar långsiktigt.

Det är en principiellt avgörande fråga, och egentligen borde inget nytt bultas utan en långsiktig plan för underhållet.
 
1. Skall det finnas ett gemensamt ansvar hos klätterkollektivet för kostnader i samband med nyturer och ledunderhåll eller inte?

Ska och ska... antingen finns det eller så finns det inte, och hur det än är med den saken är det svårt att ta folks pengar mot deras vilja utan att stjäla.

2. Om svaret på fråga 1) är JA så blir följdfrågan hur det skall ske praktiskt. Skall enbart det "organiserade" klätterkollektivet stå för kostnaderna och inte de som klättrar utan att vara med i en klätterklubb? Känns inte det fel? Å andra sidan, hur är det praktiskt möjligt att få in bidrag från icke-organiserade klättrare?

Det enda sättet att få in bidrag är väl att be om och ta emot bidrag? "Icke-organiserade" klättrare är antagligen ungefär lika generösa som "organiserade" klättrare, så varför de skulle behöva särbehandling har jag svårt att förstå. Möjligen är det lite knepigare att nå ut med information om vem som kan ta emot bidrag. Sätt upp en skylt vid klippan...

3. Om vi tycker att det organiserade klätterkollektivet ändå skall vara dom som står för kostnaderna, skall det då ligga på klubb eller förbundsnivå? Jag är böjd för att tycka det senare. Exemplet Bistaberget visar på en klippa som har en popularitet och ett besökarantal som vida överskrider medlemsantalet i TKK (som dessutom har flertalet av sina medlemmar utanför Nyköpingsregionen). Små klubbar kan eventuellt ta på sig arbetsansvaret för ledunderhåll om det fanns en "bultfond" att söka bidrag ifrån. En sådan skulle gärna finnas på förbundsnivå där ju RF-bidragen hamnar.

Det här låter som nån sorts intern angelägenhet för någon särskild förening? Men jag ger helst mina pengar till klippor jag själv klättrar på.
 
Jag tycker faktiskt att det är enkla frågor, och konstaterar att de åtminstone i min hemmaregion fungerar i huvudsak som jag tycker att det borde.

Som nytursmakare, så tar man själv ansvar för hur det bultas, ur accessynvinkel, säkerhetssynvinkel osv. Man avgör alltså om leden är värd att bulta/rensa/rapporter. Dels i förhållande till de kostnader man drabbas av, och dels i förhållande till den eventuella belastningen av miljö och natur.

När sedan leden finns, så finns den ju där för alla andra som ska kunna klättra den. Då anser jag att det finns ett kollektivt ansvar. T ex en lokal bultkommitte är då en vettig instans för att ta emot synpunkter, bevaka och åtgärda det som behövs. Finansieringen bör i det läget vara kollektiv. Lämpligen från klubbkassorna, och de som inte betalar medlemsavgifter och ändå klättrar på "andras" leder kan ju lämpligen bidra genom frivilliga små donationer - eller genom att ge alla andra klättrare en massa fina nyturer.

Om nån nytursmakare gör dåliga bedömningar när han bultar eller rensar, så är det ett kollektivt intresse att försöka komma tillrätta med det. I all subjektivitet som redan finns om detta, så är det då klubbar och bultkommitteernas uppgift att försöka göra detta på ett så förståndigt och "objektivt" sätt som möjligt.

Amen.
 
Det fina med kollektiv finansiering vore att man i högre grad skulle använda bättre material från start. Då slapp kollektivet kliva in och rätta fel i efterhand, vilket givetvis blir billigare och ger mindre åverkan på berget. Baksidan vore kanske större tröghet, när fler ska va med och besluta.
 
Ett problem med leder som bultas på uppdrag av en klubb är att det bultas grejer som klättrarna själva inte är intresserade av att klättra på. Exempelvis är Trellebystrand, som visserligen inte betalades av en klubb, utan av den lokale campingägaren, men kvalitén på klättring blev ju under all kritik av vad någon vettig nytursmakare skulle kunna stå för, om hen inte blev välbetald på kuppen. Finns fler exempel men jag vill faktiskt inte säga något om ideel verksamhet utan att jag är helt säker på alla bakomliggande faktorer.

Såhär: Alla incitament som kan bromsa hastigheten på nytursutveckligen är till det bättre. Vi behöver inte utveckla allt idag.

Jag kan faktiskt hålla med om att en bra grej med att klubbar betalar är att klubbarna förmodligen satsar på högsta kvalitet. Tyvärr vet jag att det inte fungerar så. :(
 
Nu är du inne på värderingsfrågor. Alla är inte överens om att mer bult är bra. Det jag tror alla kan enas om är att det som trots allt bultas är säkert att klättra.

Jojo, säkert. Frågan är bara i vilket takt vi behöver exploatera klipporna? Har jag råd med en led om året kanske jag väljer att göra en fin led.
 
En klubb kan ha en idé om att det ska bultas varje år en 5+, två 6-, två 6, en 6+ och en 7-. Det är inte särskilt svårt att åstadkomma det, åtminstone inte i närheten av där jag klättrar. Frågan är om dessa leder kommer bli i närheten av lika bra som genuina leder som skapas av kärlek för sporten? Eller är jag ensam om att tycka så?
 
Initiativet att bulta en viss linje kan ju komma från en enskild klättrare med mycket kärlek, samtidigt som ett godkännande samt finansiering kan komma från en klubb (eller fond). Det är ju ingen omöjlig ekvation. Jag tror på lokal klubbdemokrati OCH enskilda initiativ (det är ju faktiskt så alla klubbar funkar - med hjälp av eldsjälar). Men det funkar ju bara om klubbarna vågar ta upp frågan, och om partnerna litar på varandra.
 
Jag tycker det är OK om förstabestigaren sätter upp kassa biltema-bultar. Framtiden får visa om det är en vettig/populär led och då kan man i så fall bulta om med rostfri 12 mm eller rostfri limbult. Många leder och klippor i Sverige kommer i alla fall att falla i träda när bättre inomhusväggar sprider sig.

Kassa bultar är fö sju resor bättre än bladbultar.
 
Jag tycker det är OK om förstabestigaren sätter upp kassa biltema-bultar. Framtiden får visa om det är en vettig/populär led och då kan man i så fall bulta om med rostfri 12 mm eller rostfri limbult. Många leder och klippor i Sverige kommer i alla fall att falla i träda när bättre inomhusväggar sprider sig.

Men är det inte precis det man skulle vilja undvika? Att folk lägger tid, energi och pengar på att bulta upp skit, som i bästa fall får bultas om. Av någon annan, som inte alls får samma cred som en nytursmakare.

Bättre då kanske men en lite mer eftertänksam process? Jag menar inte att det skall ligga nån sorts förbud mot nyturer i privat regi, men communityn kan ju signalera att den som borrar alltid bör vara öppen med vad man pysslar med, ta in åsikter från erfarna klättrare/nyturare, osv.

Kassa bultar är fö sju resor bättre än bladbultar.
Skillnaden mot bladbult är givetvis att var och en som ser en bladbult kopplar på hjärnan, medan en blank och fin Biltema-bult, placerad av en nybörjare, av många upplevs som 100% säker.
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...