STF har (delvis) förstört Sylarna

camoscio sa:

… trams som i inläggen #20-22, 24, 166, 169. ...

Klicka för att se resterande...

Att kalla de där som trams tolkar jag som ett angrepp på alla Sveriges rörelsehindrades, av politikerna fastställda, rättighet att fullt ut få ta del av vad Sverige har att erbjuda. I hela landet och fullt ut lika i tillgänglighet som majoriteten av medborgarna. Du visar med din kommentar en elitism och ett handikappförakt som är otidsenligt i Sverige under det 21 århundradet.

joanna sa:

@Fripp69: jag har noga läst varje inlägg du skrivit, men kan inte någonstans där hitta den logiska följden av att en (grovt sammanfattat) "utbyggnad av populära turistdestinationer" à la Sylarna skulle kräva samtidig avveckling av (lika grovt sammanfattat) självhushålls/vandrarhemsmodellen.

Menar du verkligen, att det finns en medveten avsikt att genom en sådan inskränkning av tillgängliga alternativ avskräcka folk som varken är (återigen grovt sammanfattat) erfarna fjällrävar med tält, eller resursstarka bekvämlighetsturister, från att trampa ner fjällen?

Klicka för att se resterande...

Hur många självhushållsplatser anser du att STF borde byggt?

Fripp69 sa:

(...) "Min åsikt i sakfrågan är som tidigare; utvärdera behovet av självhushåll utifrån nya förutsättningar och fatta därefter ett beslut. Det gör att STF kan lägga sina resurser där de behövs bäst.".

Om jag kommer ihåg rätt hade Sylarna (minst?) 6 kokplatser. Att tro att behovet inte minskar om man har en resturang är långsökt (och jag tycker att det är orealistiskt att kräva att antalet ska vara detsamma). Men vi kan väl enas om att möjligheten att laga mat inte ska försämras, det är väl det viktiga? Frågan är hur många kokplatser man behöver? (...)

Klicka för att se resterande...

Fast "utvärdera behovet" verkar ju precis vara vad STF inte har lyckats med (alternativt skitit i, alternativt medvetet velat bli av med de besökarkategorierna). Du har väl också läst denna beskrivning av hur det funkar i praktiken efter den "utvärderingen".

joanna sa:

Fast "utvärdera behovet" verkar ju precis vara vad STF inte har lyckats med (alternativt skitit i, alternativt medvetet velat bli av med de besökarkategorierna). Du har väl också läst denna beskrivning av hur det funkar i praktiken efter den "utvärderingen".

Klicka för att se resterande...

Jo jag har läst det inlägget, som du säkert sett var restaurangen stängd vid det tillfället.

Det är just detta jag vänder mig emot (inlägg #182). Att fokus är att snabbt hitta en referens som stödjer ens linje (oavsett om den är relevant eller inte) och sedan trycka upp den i ansiktet på en meningsmotståndare.

Det enda som saknas är kepsarna "Make STF great again" (ett ointresse för fakta och en grundinställning att det är en elit som styr, vad mer krävs?)

Det tog fyra generationer att ta STF hit. Frågan är, var vill vi att STF ska hamna?

joanna sa:

Fast "utvärdera behovet" verkar ju precis vara vad STF inte har lyckats med (alternativt skitit i, alternativt medvetet velat bli av med de besökarkategorierna). Du har väl också läst denna beskrivning av hur det funkar i praktiken efter den "utvärderingen".

Klicka för att se resterande...

Jag hade gärna sett att du svarat på frågan "Hur många självhushållsplatser anser du att STF borde byggt?"

Fripp69 sa:

Jag hade gärna sett att du svarat på frågan "Hur många självhushållsplatser anser du att STF borde byggt?"

Klicka för att se resterande...

Varför skulle jag? Bättre att lyssna på dem, som faktiskt varit där. Av lägesbeskrivningarna i tråden att döma har STF antingen grovt underskattat behovet eller medvetet försökt bli av med den besökarkategorin. Och nej, det länkade inlägget var inte det enda, och till och med jag kan räkna ut med lilltån att två platser är åt skogen för litet, oavsett om restaurangen är öppen eller ej.

Om det nu ändå är så att STF verkligen avvaktar, utvärderar efter denna säsong och vid konstaterad efterfrågan bygger ut självhushåll/vandrarhemsdelen igen, så är allt frid och fröjd, men risken finns ju , att STF:s "professionella" bedömning blir självuppfyllande: funkar inte självhushållsalternativet, slutar de besökarkategorierna helt enkelt att komma.

Då är det väl bra om beslutsfattarna inom organisationen får veta, att detta alternativ är både uppskattat och efterfrågat - hellre då lite för tidigt än lite för sent.

Bandersson sa:

(...) STF använder sig av så kallad ”revenue management” - https://en.wikipedia.org/wiki/Revenue_management.

Nordiska ministerrådet gav ut en rapport 2018 - https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1209894/FULLTEXT01.pdf. Här refereras till forskning som varnar för att använda sig av ”revenue management” när det gäller icke vinstdrivande organisationer. I en av artiklarna - Schwartz et al. (2012) – skrivs:

“Consequently, simply adopting revenue management practices which were developed and implemented successfully by the private sector is not a recommended venue for public agencies who manage popular tourism attractions.”
Och
“Any policy implementation from such an analysis needs to consider the implications of privileging those who are both willing and able to pay more for access, and effectively excluding others from the same opportunity.”

Så vad har STF för policy när det gäller självhushåll? Jag har tittat på årsberättelserna från 2007 till 2017. På ett enda ställe nämns självhushåll, 2016 och då gäller det fjällstugor, inte fjällstationer. (...)

Klicka för att se resterande...

Tack, nu har jag fått tid att kolla länkarna. Intressant läsning, originalarbetet som den nordiska rapporten hänvisar finns här - dock avgiftsbelagt. Den nordiska rapporten verkar ha mer fokus på styrinstrument för en "hållbar" begränsning av antalet besökare till attraktiva ställen, än på eventuella exkluderingsrisker.
Du får nog hjälpa mig lite till med hur (om ö h t) vi på ett vederhäftigt sätt ska hänvisa till någon av de bägge.

Se bilden här nedan och observera källan.

Klicka för att se resterande...

"...ladda mobilen, tvätta sig, torka våta kläder, enkelt men välfungerande självhushåll..." Inte alls förvånande och precis den "vandrarhemsmodell" som flera i tråden vill värna om.

Hans Fowelin beskrev hur det ser ut på Kvikkjokks Fjällstation. Det måste finnas många här på utsidan som kan beskriva vad som har hänt och beskriva hur det ser ut och har sett ut när det gäller självhushåll på andra fjällstationer. En sådant underlag skulle kunna ge svar på dina två frågor.

Klicka för att se resterande...

Ja tack, bidra som sagt gärna med sådana beskrivningar så vi får ett "seriöst" underlag. Som tältvandrare kan jag inte uttala mig med det självupplevdas auktoritet.

Jag väntar därför lite till innan jag lägger ut ett textförslag.

Kvikkjokks fjällstation hade redan ett restaurangkök med separat självhushåll när den nuvarande ägaren tog över anläggningen. På Sylarnas fjällstation byggdes självhushållet i huvudbyggnaden om till restaurangkök eftersom det befintliga frukostköket inte uppfyllde standarden för matservering med alkoholtillstånd.

Enligt STF gäller följande för Fjällstationerna:

"Alla fjällstationer har självhushållsmöjligheter för dig som önskar laga din mat själv. Restaurang, med fullständiga rättigheter, där du kan äta frukost, lunch, middag och fika under dagen finns på alla fjällstationerna. Undantag på Sylarnas Fjällstation i Jämtland där du enbart erbjuds frukostservering, så kallad matkasse med råvaror till en middag och café under dagen."

Till Joanna

När det gäller rapporten och citaten från artikeln räcker det med att referera precis som jag har gjort med tillägg av referensen:

Schwartz, Z., Stewart, W., and Backlund, E. A. (2012). Visitation at capacity-constrained tourism destinations: Exploring revenue management at a national park. Tourism Management, 33(3), 500–508.

Poängen med citaten är att frågan kan ställas till STF om någon analys har gjorts om vilka effekter de förväntar sig som en följd av ombyggnaden. Av beskrivningarna att döma som ni har gett här på utsidan kommer det att bli en förskjutning från de som har använt sig av självhushåll till de som använder sig av restaurangen. Har STF kommit fram till samma slutsats? Ligger en sådan förändring i linje med STF:s stadgar och riktlinjer?

Vad som saknas är någon form av genomgång av ekonomin för Sylarna. I årsredovisningarna från 2008 till 2012 finns redovisningar av STF:s fjällanläggningar. Från och med 2013 finns inga sådana redovisningar. Har någon tillgång till dessa uppgifter? Under perioden 2008-2012 var antal gästnätter relativt konstanta, 11224 till 14627. Resultatet under samma period var 6183 (tkr). För dessa fem år avsattes 5747 (tkr) för projektering av Sylarna.

Statistiken från 2006-2008 skiljer mellan Gäster och Gästnätter som kanske kan användas som en grov uppskattning av två kategorier turister. Under denna period var antalet gäster 22328 och antal gästnätter 29626.

Jag nämner dessa gamla uppgifter för att ge exempel på vilket beslutsunderlag som STF borde ha tillgång till och som de också skulle ha kunnat redovisa offentligt. De borde rimligtvis också ha tillgång till uppgifter om kundnöjdhet och önskemål och inte minst hur många som använder självhushållet och varför de i så fall gör det. Om sådana uppgifter hade redovisats skulle det också finnas underlag för att utvärdera effekterna av ombyggnaden. Om STF har ambitionen att inte förfördela de som vill använda sig av självhushållet måste det finnas ett sådant underlag. Då blir hela frågan som vi diskuterar öppen och demokratisk.

Ingenting är statiskt, allting förändras.
Jag besökte Saltoluokta fjällstation första gången på tidigt 60 tal. Vägen västerut fanns inte, man åkte båt från Luspebrygan utanför Porjus för att ta sig till Salto.

Salto var en fjällstation för fjällvandrare.

Sedan byggdes vägen, busslinjen etablerades och en annan sorts turister började komma som konkurrerade med fjällvandrarna - och som var med kapitalstarka än dessa - samt de nya turisterna hade nya krav.

STF beslutade att Salto måste ha el och investerade i detta, nytt kök, kylar osv - samt valde att svara upp mot de nya turisternas krav på övernattning, mathållning osv.

Denna omställning, från fjällstation till turiststation tog några decennier att genomföra och den var omärklig för de flesta eftersom de flesta var bara där en eller ett par gånger och de såg bara några små förändringar.

STF: ekonomi för Salto var skral - och den nya typen av kunder räddade ekonomin samt gav möjligheter till utbyggnad och utveckling - men på bekostnad av fjällvandrarna (enligt min uppfattning).

En år när jag kontollerar Salto fick min hund inte längre följa med in. Ett annat år blev deg stöveldörbud, alla akulle ha inneskor eller hå i strumplästen. Ett annat år serverades vi på yttertrappan av en uniformerad kypare med handduk över armen, osv.

Ingenting är statiskt...allt förändras...

jag upplevde förändringen negativt. Jag såg hur vår "civilisation oxh kultur och hur vårt seende och våra värderingar tog över hela området, inte enbart Salto. Området gick från vildmark till modern svensk civilisation på några decennier.

Detta kommer naturligtvis att ske på alla platser i fjällen med tiden - och STF:s fjällanläggningar är en av vägarna dit. Vattenfall och gruvor är andra vägar dit - liksom vindkraft.

Vad vi ser är alltså en förändring...

Samtidigt, fjällen är lika vackra, naturen likaså. Turisterna som kommer hit häpnar över den vackra naturen idag likaväl som man gjorde för 50 pr sedan - och för 100 år sedan.
Dagens turister, och fjällvandrare, ser inte förändringarna, de ser bara skönheten, restauranger på fjällstationer är idag ett krav. Snart kommer pizzerior att börja dyka upp på kommersiellt bra platser

Fjällens skönhet kommer att bli fjällens död tror jag. Detta eftersom trots alla ingrepp, utveckling, vägbyggande osv ör fjällen lika vackra idag som de alltid har varit för de som kommer dit - eftersom de saknar jämförelsematerial.

Jag däremot, som sett utvecklingen under 55 år ser skillnaden - och hur alla små förändrinhar tillsammans samverkar till att "fördärva" det jag såg och upplevde för 55 år sedan - och skillnaden mellan dessa 55 år går inte att återställa.

Vi tar hela tiden "små bitar" - utan en tanke på att vi gjort så under lång tid - och att alla dessa små bitar numera medfört att det finns inte så mycket orörd fjällnatur kvar idag i Sverige idag. Att vår orörda natur skulle bli "Europas lunga" (som vi sa för 50 år sedan) kan vi glömma idag. Det klarar inte vår natur idag.

Hur ser fjällvärlden ut om 50 år från idag? Det vill jag inte ens tänka på faktiskt...

Men om 50 år kommer kanske turister att sitta på landsvägspizzerior som ligger i de fjälldalar vi idag fjällvandrar i och säga (jösses vad vackert det är) och sedan gå ut till sin bil som står på parkeringen som är byggd på en av dina tältplatser

För dig är vägen Västerut en självklarhet - för mig är vägen västerut en väg jag aldrig trodde skulle bli byggd...

Vilka vägar tror du aldrig kommer att byggas?
När förbjuder man fjällvandrare att besöka restaurangerna i fjällen och hänvisar dem till pizzeriorna och Sibylla?

Det som diskuteras här idag diskuterade vi om Salto för 50 år sedan...

Thomas

Återblicken

Tack för din återblick på utvecklingen som skett.

Jag känner igen det mesta men jag tror inte att utvecklingen mot pizzerior i fjällen är oundviklig. Litet grann känns det som du (och vi) tar på oss en roll som offer för utvecklingen.

Även om debatten idag är i stort sett lika som den var då så betyder det inte att den är verkningslös, det är nu vi behöver engagera oss och försöka styra utvecklingen i stället för att vi skall stå som offer för det som skett i ett senare skede. Kanske kan vi i framtiden säga att vi var med och "räddade" en del värden åt våra efterkommande i stället för att skylla på STF eller LKAB. Det skulle nog kännas skönt!

Olika områden med svenska fjäll har olika grad av kommersialisering. De som vill tillbaka till en annan tid, med mindre kommers vid stugboendet, får väl gå andra leder. Vill man tvunget gå Jämtlandstriangeln eller utforska Sylarna kan man kosta på sig ett tält utan att packningen väger över 20 kg. Och går man lite utanför triangeln upphör nästan all kommers.

Jämtlandstriangeln har (som tidigare påpekats) troligtvis anpassats efter kundunderlaget - d.v.s. majoriteten tillhör dem som nog aldrig kommer att sätta sin fot i de ödsligare och orösade delarna av fjällen.

Det förekommer ju för övrigt en hel del terrängcykling i Jämtlandstriangeln - det ser man väl väldigt sällan på andra ställen i fjällen, efter vad jag kan erinra mig.

Det finns nog, tycker jag, viktigare frågor vad gäller hoten mot våra svenska fjäll. För några decennier sedan handlade det om vattenkraftverk (t. ex. Stora sjöfallet - en miljökatastrof), nu senast om gruvbrytning i Kallak. För att inte tala om nedskräpningen!