Frågor till STF angående båttrafiken vid Ritsem

Svar från STF ang båttrafiken vid Ritsem

Vi har de tre senaste åren flaggat för Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och Gällivare kommun med flera att STF fortsatt inte avser att ha huvudmannaskapet för båttrafiken med utgångspunkt ifrån Ritsem. Att bedriva passagerartrafik med båtar är en krävande verksamhet utifrån dagens krav på båtar, utbildning, behörigheter på skeppare, egen tillsyn och säkerhetsarbete. För STF tar det här uppdraget mycket personella resurser i anspråk, särskilt eftersom båttrafik inte är en del av STFs kärnverksamhet. Dock vill STF absolut vara del i att tillsammans med övriga aktörer i området hitta den bästa långsiktiga lösningen för fortsatt båttrafik.

På ett möte i förra veckan där ett antal aktörer i området var samlade valde vi att klargöra att 2019 blir sista sommaren för båttrafik i STFs regi för att på så sätt få igång en konkret konstruktiv dialog med fokus på lösning.

Möjliga intressenter kring att överta båttrafiken har redan dykt upp. Det ekonomiska resultatet för denna verksamhet är positiv och hittar en ny aktör en bra, långsiktig lösning är vi positiva till att erbjuda ett förmånligt övertagande av nuvarande båt för att på så sätt underlätta för den nya aktören.

De som reser med båten är dels privatpersoner som har stugor i området, dels vandrare som ska ut på Padjelantaleden (där staten äger ett flertal stugor) och till STFs stugor Akka och Vaisaluokta. Området är otroligt betydelsefullt för våra medlemmar och därmed är det viktigt för oss att säkra fortsatt tillgänglighet.

Beträffande båttrafiken från Kebnats så finns det inte heller här en självklarhet att STF ska bedriva båttrafiken men utifrån STF Saltoluokta fjällstations behov av varutransporter, hantering av avfall och att minimera helikopterflygningar blir båten direkt avgörande för verksamheten.

STF kommer tillsammans med övriga aktörer i området att verka för en ny lösning för båttrafiken från Ritsem. Bakgrunden kring beslutet att sommaren 2019 blir den sista som STF driver båttrafiken är ett resultat av tidigare års avsaknad av dialog om framtida lösning. En dialog som nu äntligen är igång och som redan gett uppslag till potentiell lösning.

Vänligen Niklas Winbom, Fjällchef STF
 
Tack för svar

Ditt svar är i flera avseenden klargörande.

Det framgår tydligt att båttrafiken är viktig för STF samtidigt som föreningen inte längre vill driva den själv. Motiveringen formulerar du så här: "Att bedriva passagerartrafik med båtar är en krävande verksamhet utifrån dagens krav på båtar, utbildning, behörigheter på skeppare, egen tillsyn och säkerhetsarbete. För STF tar det här uppdraget mycket personella resurser i anspråk, särskilt eftersom båttrafik inte är en del av STFs kärnverksamhet."

Men då uppkommer en följdfråga. STF har en lång historia med båttrafik i fjällvärlden för att underlätta för fjällbesökare att nå sina resmål. Under denna långa tid måste båttrafiken rimligtvis ha tillhört STF:s kärnverksamhet i fjällen. Detta gäller då specifikt de nuvarande båtlederna vid Ritsem och Kebnats. Även vid andra, mindre vatten har STF kört (och gör fortfarande) om ingen annan aktör erbjuder sig. Så av vilken anledning bedöms båttrafiken vid Ritsem inte längre vara "en del av STFs kärnverksamhet"?

Vänliga hälsningar
Hans F och Björn A
 
Det är väl inget som de har "bedömt" utan de har "bestämt"?

Står det nåt i STFs stadgar om att de ska ägna sig åt personbefordran? Ska de kanske börja köra tåg och buss också för att folk lättare ska komma upp i fjällen?
 
Fick en fundering när man ser på båttrafiken på detta sätt och kom att tänka på Abisko och nuolja. När ska stf lägga ner liften? Skidlift är väl ingen kärnverksamhet precis på samma sätt som ritsems båttrafik? Lite dum jämförelse men guldgruvan Abisko får väl bättre behandling än ritsem som omsätter mycket mindre...
 
Det måste vara möjligt att leva och verka utanför storstadsregionerna

Under förutsättning att båttrafiken kan fortsätta tycker jag att det är positivt att intäkter från turism hamnar hos de lokala företagarna istället för hos en central organisation med hemvist i Stockholm.

Att STF är tydliga med att man avser att lägga ner båttrafiken är förmodligen en förutsättning för att lokala företagare ska våga satsa.

Om valet står mellan möjligheten att kunna leva och verka utanför storstadsregionerna och möjligheten för "måttligt välbeställda nybörjare, barnfamiljer, studenter och ungdomar från hem utan friluftstradition." att transportera sig med båt till en så låg kostnad som möjligt väljer jag det första.
 
Senast ändrad:
Under förutsättning att båttrafiken kan fortsätta tycker jag att det är positivt att intäkter från turism hamnar hos de lokala företagarna istället för hos en central organisation med hemvist i Stockholm.

Så klart måste båttrafiken fortsätta, något annat vore omöjligt. Och att lokala företag utför transporttjänster i Lapplands fjällvärld är ju det normala (snöskoter, flyg och mindre båtar). Det tycker jag också är bra, och jag har heller inte uppfattat att STF går in och s a s "tar ifrån" lokala näringsidkare deras transportjobb. Tvärtom så utgör STF:s verksamhet underlag för en hel del jobb åt andra.

Men båttrafiken vid Ritsem är ingen enkel sak och har en lång STF-tradition bakom sig. Det viktiga här är ju pålitlighet och säkerhet.
 
Att det kommer bli båt är nog ingen högoddsare, Någon kommer ta över, och STF har ju sagt sig vara positiva till att sälja (antar till bra pris) båten till någon som vill ta över.

Just denna båtled är av vital betydelse med ett bra underlag, så den lär fortsätta.

Jämför annars med Abisko, de hade en båt, men idag har de ingen. Om jag minns rätt sjönk den och ersattes inte.



Men om man nu tycker att det är så mycket merjobb med att ha båt med pappersarbete så kvarstår ju det sålänge man har sin egen båt vid Saltoloukta. Man går från att vara ett rederi med 2 båtar till att ha 1.

Men vi får väl se vad som händer. Kanske är det något för tex Badjelánnda Laponia Turism att ta hand om.

Christian
 

Bilagor

  • abisko.JPG
    abisko.JPG
    40.6 KB · Visningar: 887
Merjobbet är ju per båt. Det behövs behörig skeppare, båten behöver besiktigas och såna grejer. Två båtar blir alltså dubbelt så mycket jobb/problem som en.
 
Merjobbet är ju per båt. Det behövs behörig skeppare, båten behöver besiktigas och såna grejer. Två båtar blir alltså dubbelt så mycket jobb/problem som en.


Nope, inte dubbelt. För att vitera STF " Det krävs höga kompetenser och är tidskrävande för oss.", Dvs man måste veta om att den ska besiktigas, vilka regler som gäller, vilka tillstånd man behöver, och hur man söker dem. Samt hur det ska skattas, bokföras mm. Denna kunskap är inte unik per båt.

Så sanningen ligger nog nånstans i mitten, men inte dubbelt.
 
Hållbar turism värnar naturskatterna

Det jag tänker på när jag läser detta är;

hur driver man hållbar turism så att dessa unika naturvärden kan bevaras på bästa sätt?

Det borde väl ändå vara endel av STFs verksamhet och grundpelare? I ett sådant fall är det inte säkert att den mest ekonomiskt gynnsamma verksamheten bör drivas. Exempelvis är det kanske bra att sprida ut turister över fjällvärden för att minska avtrycket. Det kostar förmodligen lite mer att driva transport till alla dessa platser, men det kanske är mer hållbart för naturen?
 

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...