STF har (delvis) förstört Sylarna

camoscio sa:

(...) mathållningen på Sylstationen är inte början på något nytt, utan en återgång till något gammalt, och en fullbordan, eftersom alla de 14 övriga stationerna har matservering.

Klicka för att se resterande...

Vårt öppna brev vänder sig inte mot att det (också) skall få finnas en restaurang på Sylarna, utan mot nedprioriteringen av självhushållet och bristen på utrymmen, där alla kategorierna kan mötas.

Jag har nu (tack, Björn A) sett ombyggnadsritningarna och kan bara konstatera att det också rent fysiskt blivit helt onödigt knöligt, ineffektivt och uppsplittrat. Känns inte som någon arkitekt varit inblandad, alternativt inte fått en ärlig chans. Målet att skapa naturliga mötesplatser och gemensamma umgängesytor måste ha lyst med sin frånvaro.

***
Hav tålamod alla, brevet går just nu ett antal varv bland Utsidan-medlemmar som velat bidra med redigeringen och läggs sedan ut igen. Vi läser under tiden självklart tråden, alla synpunkter är av värde.

Det är bra Joanna.

Trots inlägg där vi hamnar i märkliga jämförelser och hur vissa ”trots knäsvagheter” med mera och deras erfarenheter när de bevistar andra länder så håller du frågans grundläggande tema på rätt köl.

Vad ska Sveriges ledande organisation för fjällturism hamna i framtiden.

vandrarman sa:

Jag måste dock påpeka en sak som bör beaktas för att annars kan det öppna för kritik att sakernas tillstånd är felaktigt beskrivna i skrivelsen. I skrivelsen hänvisar Joanna till ”fjällstationer i andra länder”, det ligger då nära till hands att jämföra sig med vårt grannland Norge. Norge har en turistförening, DNT (bygger egentligen på medlemskap i lokalföreningar) som jag som svensk fjällentusiast är djupt avundsjuk på. Att DNT drivs och verkar annorlunda beror på att deras förutsättningar är olika de svenska, Norges städer och samhällen ligger ofta vid foten av fjäll. I två av deras i särklass mest besökta områden för friluftsliv, Jotunheimen och Hardangervidda, ligger det ett tiotal strategiskt belägna fjällstationer eller så kallade "betjänta hyttor" som det kallas i Norge. På dessa fjällstationer (ofta stora anläggningar med över 100 sängplatser) finns det inga utrymmen för självhushåll utan man blir hänvisad till att laga mat ute om man inte väljer att köpa frukost och middag som serveras i deras matsal.

Utöver dessa fjällstationer har DNT drygt 500 stugor/hyttor utspridda över landet som är tillgängliga för alla som har en nyckel (kostar 100 Nkr att köpa, öppnar hänglås till alla stugor) och det borgar för att de tillgodoser möjligheterna till att ha ett rikt friluftsliv utan att man behöver ha stor plånbok. Pris för att nyttja hyttorna ett dygn är 200-265 Nkr för medlemmar i DNT eller STF, priset varierar mellan lokalföreningar och beroende på vilken typ av hytta det är, ej betjänad eller självbetjänad hytta. Hyttorna är olika utformade men bygger i stort sett på den princip Abrahamson utformade sina stuglösningar efter men jag tycker att ofta har de norska hyttorna mer prägel av ”fritidshus” än de svenska som har mer av ”barackkänsla” över sig.

Klicka för att se resterande...

Eftersom jag kommenterat inlägget om SAC kanske det här också är värt en kommentar. Jag har gjort 17 fjällresor till Sydnorge, en till Nordnorge och två till Jämtland (men jag gick också 5 dar i Sverige på min nordnorska tur). Att det blivit så mycket Norge kan vara slump; det började med att jag flydde till Jotunheimen i samband med min 50-årsdag 1994 - det var hyfsat lätt att ta sig dit och hem. Sen har det blivit något av ett intresse att utforska de sydnorska fjällen, efter hand mest, eller bara, i tält.

Sydnorge är ju väldigt utbyggt, dock med ett fåtal närmast orörda områden, t ex Skarvheimen norr om St Øljuvatnet och Breheimen. DNT har, OJRR, 26 betjente hytter i sydnorska fjällområden. I t ex Skarvheimen finns fyra, Finsehytta vid järnväg, Geitrygghytta och Østerbø vid väg, samt Iungsdalshytta vid båtled.



I Jotunheimen ligger Glitterheim, Fannaråken och Skogadalsbøen i väglöst land, Gjendesheim och Fondsbu vid väg, Gjendebu vid båtled, vartill kommer privata ställen som Eidsbugarden, Spiterstulen, Leirvassbu och Torfinsbu. Det är verkligen ett område där man har mycket att vinna på tält och tidiga morgonvanor, eftersom frukost serveras kl 8 (!). Och på att undvika topparna samt Besseggen. Jag har varit sju gånger i Jotunheimen, varav fem i anslutning till andra områden, så jag vet att det går att hålla sig borta från turistströmmarna - jag har gått hela dagar utan att möta någon annan.

Årsavgiften i STF är 295 SEK, i DNT 695 NOK ! (jag, som pensionär, skulle betala mindre); DNT driver inte vandrarhem och är inte med i HI. Båda föreningarna erbjuder en tidning, DNT ger väl fortfarande ut en årsbok, samt Til fots i Norge (som man kanske numera betalar för; mycket användbar, men bara på T-leder).

Så jag vet inte om DNT är ett föredöme när det gäller just fjällstationer. Huruvida idén med selvbetjente och ubetjente hytter går att överföra till Sverige vet jag inte, men det är verkligen värt att diskutera, speciellt när det gäller klent besökta områden. I Nordnorge är som tidigare sagts alla föreningsstugor (BOT, SOT, NOT etc.) ubetjent, men flera är oerhört bekväma med soffor och, i åtminstone ett fall, radio.

Stugorna är många, men väldigt många har också rätt ointressanta lägen.

Något jag saknar i de skandinaviska fjällen är de fria stugor som finns lite här och var i Alperna och Pyreneerna, t ex i naturparker där tältning kan vara strängt reglerat eller rentav förbjudet.

Hänvisningar till Kvikkjokk och "utländska" fjällstationer är borttagna från textförslaget. Sådana exempel kan alltid slå åt fel håll och det är onödigt om de startar sidodebatter, som tar fokus från huvudfrågan.

Nu försökerjag just säga att alpstugor och DNT är rätt irrelevanta för den här diskussionen, och förklara varför. Tråden är inte enbart om det där uppropet, och just det intresserar mig inte -- jag deltar aldrig i kollektiva manifestationer och jag fann uppriktigt sagt ditt första inlägg mycket mer övertygande, just därför att det hänförde sig till konkret individuell erfarenhet. Du har ju också en hel del sakkunskap att bidra med i egenskap av arkitekt.

Hej Joanna,

En kort fråga, är det mycket kvar innan vi kan slänga iväg brevet/uttalandet ?

Får en känsla av att det blir mycket ovidkommande här annars och det hamnar i ”radioskugga” snart...😊

Bättre att säga nått om vad de flesta seriöst oroliga här ger utryck för istället för att den optimala formuleringen skrivs.

Känner bara att det blivit lite väl mycket virrigheter som tagit över...

Redaktionskommittén har nu slipat färdigt och förklarar sig nöjd, så texten är ute när som helst .

Väntar just nu bara på svar från Utsidans admin hur det skall göras rent praktiskt. Brevet ska ju helst gå att hitta till även för andra än dem, som följer denna tråd, och det måste finnas en procedur för dem som vill skriva på.
Återkommer så fort jag fått instruktion från Christer/Ulrika om hur det hela ska läggs upp.

Öppet brev till STF - slutremissrunda

Hej alla, läs och begrunda.
Textförslaget kommer i mitt nästa inlägg.

Vi som jobbat med brevet (Hans, Björn, Christian och jag) har lagt ner mycket möda för att det tydligt och koncentrerat ska förmedla ståndpunkter, som vi själva och många andra tråddeltagare gett uttryck för. Vi tycker nu att texten är mogen att gå ut med.
Dags alltså för en sista remissomgång bland alla er, som engagerat er i frågan. Ta chansen och säg till, om ni ser någon allvarlig brist, några sakfel, eller tycker vi missat något väsentligt.

Bra om vi går ut med texten innan alla inblandade får för mycket jul i sinnet.
Remisstiden är därför kort och löper ut på fredag den 23/11 kl 24:00

Vi kommer därefter, på inrådan av Utsidans administratörer, att lägga ut texten på "Skriv under", så att namninsamlandet kan ske på ett förtroendeingivande, säkert och korrekt sätt. Jag återkommer då med länk och praktisk info.

Efter att det tillkommit ett anständigt antal underskrifter, länkar vi också förslagsvis till brevet i ett inlägg på STF:s Facebooksida, skickar det som insändare i "Turist" (tyvärr fortfarande utan någon webversion), samt direkt till STF:s styrelse.

Öppet brev till STF:s ledning och medlemmar

Vid den nyligen färdigställda ombyggnaden av Sylarnas fjällstation har självhushållsutrymmen och försäljning av fjällproviant uppenbarligen nedprioriterats till förmån för restaurang med bordsservering, och den fysiska åtskillnaden mellan olika besökarkategorier befästs på bekostnad av inkluderande mötes- och umgängesytor. Detta väcker frågor om STF:s framtidspolicy hos oss undertecknade fjällvandrare och STF-medlemmar.

STF är en medlemsägd ideell förening, som gärna beskriver sig själv som en folkrörelse. I Verksamhetsinriktningen för 2019-2020 framhävs dess betydelse som inkörsporten till friluftslivet i en alltmer urbaniserad och segregerad omvärld, och ambitionen att ”erbjuda upplevelser som inkluderar grupper i samhället som av olika anledningar vanligtvis inte upptäcker Sverige eller kanske inte vet vad som finns att upptäcka i Sverige”.

STF:s nätverk av vandrarhem, fjällstugor och fjällstationer har genom åren förkroppsligat dessa ideal. Den otvungna gemenskapen i storstugor och självhushållskök har utgjort ett signum för föreningen. Det sakligt basfunktionella konceptet har erbjudit ett både trivsamt och överkomligt alternativ för dem som inte haft råd (eller lust) med hotellboende, men inte heller erfarenhet, mod, utrustning eller andra förutsättningar att ge sig ut på tur med eget tält och kök.
Även den erfarne tältvandraren njuter av att ibland få umgås i ett enkelt och opretentiöst självhushållskök, och kunna få med barn och nyfikna nybörjarvänner på en lagom krävande första tur.

Det blir exkluderande för många, om detta fina koncept fasas ut till förmån för en boendemodell, som kan kosta en barnfamilj tusenlappar per dag.


Vi förstår att STF måste få sina fjällanläggningar att gå runt ekonomiskt, men det är inte uppenbart för oss, varför olika boende- och utspisningsmodeller skulle riskera att konkurrera ut varandra. Motsatsen är troligare, eftersom de attraherar olika besökarkategorier.
Vi tror inte att många av dem, som nu väljer självhushålls/vandrarhemsmodellen, styr om till dubbelrum med trerättersmiddag. Risken är större att de uteblir helt. De erfarna och välutrustade har ju sina tält. De andra - de, vars ”intresse av och möjligheter till natur- och kulturturism i Sverige" STF enligt sina stadgars portalparagraf också vill väcka och främja - stannar hemma eller åker på charterresa.

Som ideell förening med en unik position i fjällvärlden har STF ett ansvar att förvalta. Genom sina vandrarhem, fjällstugor och fjällstationer har föreningen främjat en friluftskultur som betonar enkla medel, egna arbetsinsatser, ansvarstagande, samarbete och att förmedla kunskapen vidare till andra. Vi är oroliga för att detta traditionella sätt att bedriva friluftsliv och fjällvistelse håller på att nedprioriteras, åtminstone vad gäller fjällstationerna. Vi skulle inte vilja se dessa förvandlas till enbart avancerade aktivitetscenter med hotell & restaurang, där det främst handlar om att få folk att "konsumera fjällvistelse" och där självhushåll och enkelt boende förpassats till periferin.

Vi vänder oss sammanfattningsvis inte mot att STF introducerar fler alternativ. Vi oroar oss, tvärtom, för att mångfalden håller på att fasas ut till förmån för ett mer exkluderande koncept, som bidrar till det segregerade friluftsliv STF säger sig vilja motarbeta.
Vi önskar och hoppas, att föreningens stolta mål fortsatt omfamnar även måttligt välbeställda nybörjare, barnfamiljer, studenter och förortsungdomar från hem utan friluftstradition.


Vi efterlyser information till STF-medlemmarna

• om vilken bakgrundsanalys och beslutsprocess, som lett fram till nedprioriteringen av självhushåll och umgängesytor vid ombyggnaden av Sylarnas fjällstation,
• om detta vägval bottnar i några särskilda omständigheter på just Sylarnas station, eller ingår i en långsiktigare policy, som kommer att tillämpas på fler fjällstationer,
• om prioritering av högkostnadsaltternativ generellt (restaurang, privatrum) på bekostnad av den traditionella ”vandrarhemsmodellen” (självhushåll, flerbäddsrum) utgör en del av STF:s långsiktiga policy.

rättelse

Det har fallit bort ett "vill" i nedanstående mening. Ska naturligtvis vara såhär:

Även den erfarne tältvandraren njuter av att ibland få umgås i ett enkelt och opretentiöst självhushållskök, och vill kunna få med barn och nyfikna nybörjarvänner på en lagom krävande första tur.

...och ett förtydligande

Naturligtvis ska brevet vara öppet att underteckna för andra än STF-medlemmar. Vi har fått frågor om detta, som väckt insikten om att formuleringen i ingressen kan misstolkas. Vi ser till att det blir glasklart i slutversionen.

Bra jobbat! Några synpunkter från mig, utifrån mitt perspektiv som såväl STF-medlem och stugvärd som fjällbesökare, nyttjare av stugor, stationer och tält samt skribent, korrekturläsare och språkfantast:

1.
Texten behöver en inledning. Nu kastas man direkt in i ett konkret exempel som förvisso utgjort den utlösande faktorn här, men det är åtminstone min uppfattning att texten -- och hela uppropet -- har ambitioner att vara allmännare än så, vilket även bör återspeglas i inledningen. Det kanske rentav är så enkelt att nuvarande stycke 1 bara kan flyttas till efter nuvarande stycke 4, eventuellt med någon liten omformulering någonstans.

2.
Uppmaningen i slutet handlar nu endast om utverkande av information snarare än -- eller i tillägg till -- en faktisk kursändring. Kort sagt, STF skulle med fog kunna hävda att de har "tillmötesgått uppropets krav" endast genom att svara på de tre frågor som ställs, utan att över huvud taget a) ändra uppfattning, b) ändra verksamhetens inriktning, eller c) erkänna att nuläget ens utgör ett problem.

Alltså: Avsluta med att uppmana till aktion, inte bara information. För det är väl en förändring vi vill se, inte bara ett pressmeddelande om att och varför det inte kommer att bli någon?

3.
Jag saknar ett omnämnande av fjällstugornas roll i problemställningen. Detta skulle visserligen bredda uppropets fokus märkbart, men samtidigt finns det även där tydliga tecken på samma underliggande befarade missförhållanden. Att begränsa ämnet till fjällstationerna inverkar i mitt tycke negativt på aktionen, som därmed går miste om en bredare bas för sin argumentation.

Alla som gjort stugturer, helt eller delvis, under det senaste årtiondet kan inte ha undgått att notera vilken kraftfull prisökning som skett -- i somras kostade det om jag inte missminner mig 600 kr(!) att övernatta längs norra Kungsleden för spontanbesökare utan medlemskort. Hur renoveringar och bastubyggen har hanterats går också att ta upp som exempel på ändrat fokus och resulterande förväntningar på servicenivå.

Så här skrev jag i mina rapporter efter sommarens stugvärdsperiod:

De nuvarande logipriserna upplevs som höga, vilket ett flertal gäster påpekat med mer eller mindre klagande ton – särskilt i de fall när man inte har förbetalat. [...] 500 pix för en enkel bädd, eller i värsta fall t.o.m. en golvmadrass, och att därtill behöva sköta all hushållning och städning själv är... låt oss säga ”mastigt” (vissa skulle säga, och har sagt, ”hutlöst”). Jag hade faktiskt en gäst utan medlemskap som i ren protest (förmodar jag) gick tidigt på morgonen utan att göra ens en ansats till att städa eller ta hand om någonting över huvud taget...

Klicka för att se resterande...

Många är de som knorrat, morrat och gormat kring de nuvarande prisnivåerna -- och inte bara den här sommaren, utan även flera år tillbaka. Redan när jag var i Vistas 2014 var det åtskilliga gäster som tyckte det blivit för dyrt för snabbt i jämförelse med den service man får -- eller snarare inte får, då det ju i värsta fall kan röra sig om en golvbädd plus krav på egen städning, vedhuggning och mathållning.

En synpunkt som också ofta framförs -- och som jag håller med om -- är att denna utveckling rimmar illa med STF:s uttalade ambition att öppna upp fjällen för fler. Kort sagt, en uppfattning som utbreder sig allt mer bland fjällets besökare -- speciellt dem som hängt med ett tag -- är att föreningen tappat kontakten med sin tämligen stolta historia och numera inte alls är för "vanligt folk", utan inriktar sig på köpstarka grupper istället och därmed lämnar dem som man egentligen borde värna om i sticket. Ombyggnationen av Sylarnas självhushåll och stora matsal till restaurang med köpkrav är ett typexempel.

Det blir alltså till sist en fråga om föreningens själ och huruvida man är på väg att sälja den (eller rentav redan gjort det). Och, återigen: en betydande andel av dem jag träffar, i och utanför stugorna, anser att så är fallet.

Klicka för att se resterande...

För att upprepa: Uppfattningen att STF är på väg åt fel håll är utbredd bland stugbesökarna. Exakt hur utbredd är svårt att säga, men när gästerna på eget bevåg beklagar sig om föreningens agerande för föreningens representant på regelbunden basis är det en signal att ta på allvar.

4.
Nu över till lite formalia (språkpoliskeps på):

joanna sa:

Det blir exkluderande för många, om detta fina koncept fasas ut till förmån för en boendemodell, som kan kosta en barnfamilj tusenlappar per dag.
[...]
Vi förstår att STF måste få sina fjällanläggningar att gå runt ekonomiskt, men det är inte uppenbart för oss, varför olika boende- och utspisningsmodeller skulle riskera att konkurrera ut varandra.
[...]
Vi tror inte att många av dem, som nu väljer självhushålls/vandrarhemsmodellen, styr om till dubbelrum med trerättersmiddag.
[...]
Vi önskar och hoppas, att föreningens stolta mål fortsatt omfamnar även måttligt välbeställda nybörjare, barnfamiljer, studenter och förortsungdomar från hem utan friluftstradition.
[...]
om vilken bakgrundsanalys och beslutsprocess, som lett fram till nedprioriteringen av självhushåll och umgängesytor vid ombyggnaden av Sylarnas fjällstation,

Klicka för att se resterande...

Språkrådet rekommenderar sedan länge s.k. tydlighetskommatering framför den äldre grammatiska kommateringen, varför de rödmarkerade kommatecknen bör tas bort. Komma sätts heller aldrig ut runt s.k. nödvändiga bisatser, d.v.s. satser som inte kan tas bort utan att väsentligen förändra meningens innebörd.

joanna sa:

I Verksamhetsinriktningen för 2019-2020 framhävs dess betydelse som inkörsporten till friluftslivet i en alltmer urbaniserad och segregerad omvärld, och ambitionen att ”erbjuda upplevelser som inkluderar grupper i samhället som av olika anledningar vanligtvis inte upptäcker Sverige eller kanske inte vet vad som finns att upptäcka i Sverige”.
[...]
De andra - de, vars ”intresse av och möjligheter till natur- och kulturturism i Sverige" STF enligt sina stadgars portalparagraf också vill väcka och främja - stannar hemma eller åker på charterresa.
[...]
Vi skulle inte vilja se dessa förvandlas till enbart avancerade aktivitetscenter med hotell & restaurang, där det främst handlar om att få folk att "konsumera fjällvistelse" och där självhushåll och enkelt boende förpassats till periferin.

Klicka för att se resterande...

Streck som ersätter ordet "till" eller omsluter bisatser skall skrivas med tankstreck (långt) snarare än bindestreck (kort). Undvik även och-tecken (&) i löpande text.

joanna sa:

om prioritering av högkostnadsaltternativ generellt (restaurang, privatrum) på bekostnad av den traditionella ”vandrarhemsmodellen” (självhushåll, flerbäddsrum) utgör en del av STF:s långsiktiga policy.

Klicka för att se resterande...

Enkel felstavning här.

Slutligen förekommer s.k. hybridstycken på flera ställen, d.v.s. stycken som varken avgränsas med blankrad eller indrag. Detta gör uppdelningen otydlig, då den blir beroende av radlängden i det medium där texten läses och i värsta fall går helt om intet.