Att skaffa segelbåt och ge sig iväg utan större erfarenhet. Någon som gjort det?

Eftersom trådskaparen tydligen är en sökande själ av vad jag förstår infinner sig några tankar hos mig. Frågor om råd om allt från sevärdheter i Dalarna och yoga mattor till cykelresor till Afrika under året samt överlevnadskurser nära Stockholm, nu till fundering om man måste engagera sig så mycket i kunskap inför en världsomsegling, tyder på en antagligen ung mans önskan om förändring i ett antagligen mycket urbant liv....

Eller så kanske jag lever rena Indiana Jones-livet, vad vet du? Vet inte vad mina andra trådar har med den här att göra, men det är i och för sig sent och det är fredag, det tyder på att du antagligen är full. ;)
 
Eller så kanske jag lever rena Indiana Jones-livet, vad vet du? Vet inte vad mina andra trådar har med den här att göra, men det är i och för sig sent och det är fredag, det tyder på att du antagligen är full. ;)
He he. Jag tittade också på dina tidigare trådar för att försöka bilda mig en (felaktig) uppfattning om dig. 😃
Uppenbarligen längtar du efter äventyr och jag hoppas att du kommer iväg. Du har fått många goda (?) råd. Välj själv vilka du vill följa. Undvik bara ett av råden. Låt INTE dina anhöriga avgöra vilka beslut du ska ta och vilka äventyr du ska ge dig in på.

Jag hoppas verkligen att du kommer iväg på något. Korvgrillning eller världsomsegling spelar faktiskt ingen större roll.

God tur!

HåkanF
 
Problemet med "äventyr" är ju att det är oftast bara de lyckade äventyren man får läsa om. De som omkom innan de var klara blir det inte mycket publicitet runt.

Jag tror inte att det är nån "känd äventyrare" som gett sig ut utan enorma förberedelser. Jag vill nog t.o.m. påstå att det i princip är ett heltidsjobb att förbereda sig för ett äventyr.
 
Jag gav mina anhöriga två val:
1: Att jag ska mögla i min lägenhet tills jag tar livet av mig för att jag inte får leva.
2: Att jag får leva mitt liv.
Vad de tyckt har jag aldrig brytt mig om. Man lever bara en gång.

Visserligen. Men om man vill vara någorlunda schysst mot sina anhöriga så bör det väl ingå att vara optimalt förberedd om man nu ska ge sig ut på vådliga företag?
 
Jag kan bara svara på vad jag själv hade gjort i trådskaparens brallor.

1 läst allt jag hade hittat som kunde hjälpa mig att få en uppfattning om genomförbarhet
tagit reda på allt om jag kunde hamnavgifter, nödvändiga legala papper, försäkringar osv

2 därefter försökt känna av om jag fortfarande trodde på idén och om svaret blev ja:

3 köpt en lämplig segelbåt

4 köpt någon form av vindroder/autostyrning

5 gett mig ut i svenska farvatten och övat/lärt mig allt om hantering av båt/utrustning, livet ombord osv

6 nu först är det dags att göra plan för att sätta båt/utrustning i rätt skick, köpa det som saknas osv
göra en resplan...

7 sen är det väl att ge sig av :cool:

lycka till - allt går utom riktigt små barn men dom lär sig...
mvh thomas
 
Innan jag började läsa denna tråd kände jag ej till att Albin Vega används så flitigt som långseglare. Har mest hört hur den hånats för sina dåliga fartegenskaper etc.

Vegan är en fin gammal båt som man kan köpa till ett bra pris. Den är däremot inte en lika tuff liten dam som exempelvis en Allegro 27 som är i ungefär samma storlek. Valdäckad, långkölad och spetsgattad med en liten badbalja tål den en hel del. Den är inte lika snabb på kryssen men däremot en bra undanvindsseglare.

Alla båtar i den här storleken är liten på ett vredskande hav och går man upp några storlekar ökar komfort men till priset av priset.

För övrigt hade TS nästan rätt i sin senaste kommentar om det jag skrev tidigare. 😎🍸😍
 
Problemet med "äventyr" är ju att det är oftast bara de lyckade äventyren man får läsa om. De som omkom innan de var klara blir det inte mycket publicitet runt.

Jag tror inte att det är nån "känd äventyrare" som gett sig ut utan enorma förberedelser. Jag vill nog t.o.m. påstå att det i princip är ett heltidsjobb att förbereda sig för ett äventyr.

Jag var en okänd äventyrare. Räknade med att det är ungefär samma arbetsinsats att få ihop pengarna själv som att någon annan ska betala nöjet. Håller därför med dig om du tar bort ordet "känd."
 
På fallskärmsklubben har jag några gånger sett ett gift par som dock aldrig pratat med.

Men dom har en intressant webbsida http://www.dreamtrip.se/dreamtrip/ där man kan läsa att dom efter 2 säsongers segling ”hemma” insåg att segling inte var något för dom, så dom köpte en bil (SAAB 900) + Toppola och har kört långt med den.

Per
 
Jag var en okänd äventyrare. Räknade med att det är ungefär samma arbetsinsats att få ihop pengarna själv som att någon annan ska betala nöjet. Håller därför med dig om du tar bort ordet "känd."

Det finns säkerligen en massa okända "äventyrare" som slarvar med förberedelserna och därför misslyckas...

Det jag menar är att om man inte förbereder sig så kommer man att förbli okänd, eftersom man med största sannolikhet misslyckas. Och om man nu lyckas beror det mer på tur än att man är en "äventyrare".
 

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...