Vad är viktigt för issäkerhet hos långfärdsåkare

Tröttnar på en tråd här på forumet med en trollattityd och missvisande rubrik IMHO hos trådstartaren, och vill därför föra relevant diskussion i den här eller andra liknande trådar.

De flesta plurr som sker i grupper av skridskoåkare är triviala, och den som blivit blöt tar sig lätt upp själv eller med hjälp av räddningslina från kamrater.

För att ta sig upp på bristande is finns det en del utrustning som underlättar, och handhavandet bör tränas regelbundet.

Flythjälp rätt placerad ger högre flytläge se första bilden nedan som är från ett ofrivilligt bad på Mälaren i förrgår.
Man har stor nytta av flythjälpen om den gör att bröstkorgen eller i varje fall bröstvårtorna ligger i vattenlinjen. Det åstadkommes med en flythjälp som sitter med volymcentrum nånstans i midjehöjd.
Igår såg jag en skridskoåkare som åkte med en kanotflytväst och ingen ryggsäck. En sån som har volymscentrum mellan bröstvårtorna och nyckelbenen sitter väl högt i och med att den sitter ovanför vattenytan i det kritiska läget där man skall passera med bröstvårtorna och sedan midjan upp på isen och antingen bryta isen eller glida upp på den.

För lågt placerad ryggsäck kan leda till att den plurrade har svårt att hålla balansen simmande i fritt vatten så lagom är bäst. Viktigt att träna rörelserna och kolla om man fortfarande har fysisk förmåga att klara en uppstigning på bristande is. Man kan få mkt info genom att plurra även sommartid eller i bassäng och gärna med ett "konstgjort isflak". Klubbarna ordnar sådan övningar varje år både i varmt vatten och på bristande is. Jag rekommenderar alla långfärdsskridskoåkare att delta i såna övningar.

52 sekunder in på videon från samma tillfälle https://youtu.be/ajOQlr8X2WU finns också en sekvens från uppdragningen med lina. Isen var relativt tjock ca 5 cm ändå brast den till följd av att den flakade sig kanske beroende på att det var tunnare is alldeles intill. Det finns en grynna intill och en farled passerar i närheten så svallvågor från fartyg kan ha orsakat uppsprickning.
Notera att det tar åtskilliga meter av uppdragning med linan innan isen inte fortsätter att brista.

Om man använder ryggsäck bör den ha grenrem för att inte flyta upp för högt. Det är bra att ha karbinhake för att koppla en lina som kastas till en så att man kan hjälpa till med isdubbar och armbågar/ underarmar när man kommer upp på isen och fördela vikten så att isen inte brister i onödan.
Det är lämpligt att draget kommer högst upp på ena axelremmen då detta ger bäst mekanik för att lättast bli uppdragen. Detta missades vid det aktuella plurret på videon.

I en riktig situation så kan man göra avsteg från det man lärt sig, bara det funkar så är det OK. Ibland måste man improvisera fram en alternativ lösning.

Thure
 

Bilagor

  • pic_358343_orig.jpg
    pic_358343_orig.jpg
    98.6 KB · Visningar: 2,488
Hur stor flytkraft bör ryggsäcken ha? Om en kompressionspåse (en förslutningsbar packpåse med ventil) i ryggsäcken fylld med kläder, ungefär hur många liter skall den komprimeras till? Förstår att det är individuellt och beroende på utrustningens vikt, men på ett ungefär?

Hur vanligt är det att skridskoåkare som hamnar i vattnet inte kan greppa en iskant inom 1 meter? Förstår att det ibland händer vid skärgårdsturer, men är det vanligt vid turer på mindre/medelstora sjöar?
 
Kommentar till Arneris inlägg.
Flytkroppens volym bli lite beroende av om hela eller bara delar av den hamnar under vattenytan. 10L under vattenytan kan nog vara hyfsad tumregel det innebär att man kommer upp avsevärt. (Detta är uppskattning, vore förstås värdefullt med mätningar).

Att man kommer ut en bit bland flak är rätt vanligt. Men längre än 3-4m från en stadig iskant kanske sker i typ 10% av fallen. Beror på många saker som isförhållanden åkarens fart om flera bräcker isen tillsammans etc.

Thure
 
Senast ändrad:
Till pekvirk.
Han som plurrade förstod att det var ett känsligt ställe. Han pikade flitigt och tror att möjligen ett av pikhålen blev brottanvisning så att ett flak brast.

Alltid finns det något att lära från incidenter och plurrningar.

Thure
 
Jag rekommenderar alla att prova att flyta med ryggsäcken innan det behövs. Går att göra även mitt på sommaren. För det är väl nr 2 varför man skall ha en rygga med ett torrt ombyte som gör att man flyter. Det är väldigt skönt att få på sig torra kläder efter ett ofrivilligt bad på vintern. Svårt att få till ett ombyte i en flytväst eller? Och skönare att åka i kläder som andas än i en torrdräkt.
 
Thure: tänker du att det är bättre att fästa karbinen direkt i axelremmen än i ett band som sitter i höftbältet men med kardborre på axelremmen?(som jag har nu)
 
Bäst är att dragpunkten kommer högst på axeln. Det kan ev vara bättre med ett mellanband för att kunna koppla karbinen framför sig men jag försöker begränsa mig och provar sedan typ 6 år tillbaka att ha karbinen direkt i ett band som redan sitter på axelbandet.

Kanske hittar jag en bättre bild senare men den röda karbinen och min lina syns på vä axel nedan.

Thure
 

Bilagor

  • PB052517p.jpg
    PB052517p.jpg
    27.2 KB · Visningar: 1,388
Hjälm

Ett del av säkerhetsutrustningen som ofta missas i långfärdsskridskosammanhang är hjälm. Isen är hård och ett fall framåt i måttlig hastighet är att jämföra med att cykla omkull.
Ofta så anser man att ryggsäcken ger ett viss skydd, men inte mot fall i färdriktningen.
Jag skulle säga attt det är extra viktigt på plogade banor där det ofta är längsgående sprickor, som är lätta att fastna i.
 
Håller absolut med om att hjälm är ett skydd som är vettigt att använda. På bilden nedan har samtliga i gruppen hjälm och det blir allt vanligare att långfärdsskridskoåkare använder hjälm. Bilden jag visar med min keps ovan är ett par år gammal.

Thure
 

Bilagor

  • P2083548p.jpg
    P2083548p.jpg
    53.9 KB · Visningar: 1,187
Förutom de vanliga prylarna har jag kompletterat min utrusning med VHF och en kniv högt uppe på axelbandet. Vid plurr används ofta linor och då kan det finnas behov att "ta sig ur systemet". I väntan på bra quick release får kniven hänga med.
 
Förutom de vanliga prylarna har jag kompletterat min utrusning med VHF och en kniv högt uppe på axelbandet. Vid plurr används ofta linor och då kan det finnas behov att "ta sig ur systemet". I väntan på bra quick release får kniven hänga med.

Jag har sedan jag läste om ihoptrasslade linor vid Ridöolyckan satt en skärkniv på mina ispikar. Fäst med 2 buntband.

Tror det är denna (se bild). Ispikarna är kvar i källaren än för sommarförvaring. Börjar bli hög tid att byta plats på skridskogrejerna och kajakgrejerna.

Per
 

Bilagor

  • Kiniv.jpg
    Kiniv.jpg
    63 KB · Visningar: 812
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
thoand Vridstyvhet hos skridskon Långfärdskridsko 1
Shockstone Slipradie hos olika skridskor Långfärdskridsko 2

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...